Jo jag har ju ett litet naturintresse jag gillar ju havet men det hjälpte inte 55555Förstår att du skojar till det lite, men det finns ju lite fler möjliga scenarion också.
Dock måste man nog ha en eller annan form av stort naturintresse för att finna sig tillrätta där.
Ja är ju det jag tjatat om hela tiden att man inte vet alls hur det blir förrän man bott här några år så att då bestämma vart man ska bo och tom bygga hus som en del gör innan dom ens flyttat hit tycker iaf jag är heltokigt, just pga att det är stört omöjligt att sälja huset igen spec om det ligger på landet uppe i Isaan. Ingen lever väl ett helt friktionsfritt liv i Sverige så att då tro att det ska bli så fantastiskt i Thailand är lite naivt. Tvärtom så är det så annorlunda här att problemen kan upplevas värre pga att man inte vet riktigt hur man ska hantera dom.Det ligger mycket i det där du skriver om att det inte blir som man har tänkt sig tycker jag. För den som tar steget att bo i Thailand blir det oundvikligen en hel del nya insikter. Hur man till sist finner sig och var man hamnar vet man så lite om, men det ligger onekligen en risk i att "låsa fast sig" på ett tidigt stadium.
Nä som sagt var hon hittar ingenstans ibland undrar jag hur hon tar sig runt jag får till och med sitta och guida henne när jag är ombord 5555.Det här stället hittade garanterat inte din fru Jonas.
som hängmattan och vatten.5555555, vänta bara tills du har blivit torr bakom öronen och har kommit upp i min ansenliga ålder.
Där har ni rätt och vi har diskuterat detta. Vår släkt där nere är inte särskilt stor och frugan gillar inte att ha dom springande. Dom flesta bor i byn och 125 km är ett bra säkerhetsavstånd. Så känner jag, men dyker någon upp får dom se till att ha grönsaker med sig annars kommer dom inte in på tomten ens.
Får du bara se till så dom inte är giftiga, obesprutade är dock frågan om det funkar där nere med det insektslivet.
Det är det enda man kan göra
Undrar om Thailand passar dig som verkar vara så orolig för allt ?
Nja, orolig för allt? Icke så men det är väl inte fel att vara försiktig. Köra bil kan jag visst göra och det har jag gjort ganska mycket. Men om det finns någon i familjen som kör bra är det väl bara att sitta lugnt och koppla av istället för att ratta själv. Sen gillar jag inte att köra moppe eller MC men jag behöver inte vara rädd för det, möjligen bekväm och lat.
