Gaae´s resetråd - hur man blir kär i ett land

 
Status
Ej öppen för ytterligare svar.

Gaae

Medlem
Hej och hå!

Jag tänkte, inspirerad av legolas fantastiska berättelser, försöka skapa en egen tråd med mina dagböcker. Hoppas att det ska bli en yang till legolas yin, ett dokument om en turists utveckling, om ni så vill, till skillnad mot en fastboende farang. Jag kommer att lägga in ett par om dagen tror jag, vi får se om intresse finns. Dagböckerna blir bättre och bättre med tiden, tycker jag själv i alla fall, haha. 2008 som jag börjar med är min egen. Blir det fortsättning med resorna från 2009 och 2010 så har min sambo varit med och skrivit också.
Första resan varade mellan 29:e februari till 24:e mars 2008, here we go:

Framme!
lördag 1 mars 2008 Ko Lanta, Thailand
Det gick väldigt fort och egentligen vet jag inte riktigt hur det gick till, men nu sitter jag här, lördag 1:e mars 2008 på Phrae Ae (Long Beach), på Koh Lanta i Thaialnd.
Det var i juli förra året som Mrs frågade: Kan vi inte åka på semester till Thailand?
Mitt svar: Självklart!
Mrs har varit här förut, två gånger, innan vi träffades, medan mitt mest exotiska resmål är tre gånger till Cypern.
Resbollen sattes i rullning, vi bestämde resdatum, surfade massor på nätet (mest jag), och gjorde vissa bokningar. Biljetter och bekräftelser kom och helt plötsligt var det fredag 29:e februari.
Vi bestämde oss för att ta bilen till Arlanda och Benstockens långtidsparkering. Fördelen med detta är att den enda tid man behöver passa är att man inte ska missa flyget. Sju minuter över åtta rullade vi ut från stan och kl. 11 var vi framme vid parkeringen. Från Benstocken gick det buss direkt till terminal 5, och efter en snabbtitt därinne insåg vi att det bara var att ställa sig i kö. Nåväl, incheckningen gick trots allt ganska snabbt, men vid säkerhetskontrollen lyckades vi utmärka oss lite. Mrs=kortask i metall, Mr=bältesspänne i samma hårda ämne.
Väl innanför säkerhetskontrollen kunde jag infria mitt löfte till arbetskamraterna, nämligen att för deras skull dricka en sexa gin o tonic. 115 spänn, men värd varenda krona! Mrs firade med ett glas gott rött.
På minuten 14.00 lyfte TG961 från Arlanda. Resan tog 10 timmar och det blev faktiskt lite jobbigare än väntat, eftersom ingen av oss lyckades sova så mycket som vi tänkt. Landningen i Bangkok gick utan problem 06.00 lokal tid. Beckmörkt ute och kallt i ankomsthallen så ingen tropisk känsla än. Vi handlade lite att dricka, uträttade lite behov och vips var klockan 8 och anslutningsflyget till Krabi lyfte. 20 minuter försenade, och efter en i mitt tycke tuff inflygning, landade vi i Krabi.
Nu steg spänningen inom mig. Skulle våra ryggsäckar ha hittat hela vägen till Krabi? Skulle vår hämtning till Lanta Palm Beach Bungalows fungera? Och skulle det vara varmt ute?
Svaret på alla frågor: JA!
Vår bokade chaufför dök upp som sagt, och lastade in våra ryggor i en Izuzu och sen bar det av mot Koh Lanta. Bara två gånger försökte han få oss att inte åka till Lanta direkt, utan göra nåt besök efter vägen först. Sedan stannade han vid en mack för att gå på toa samt köpa chips. Vi kom iväg och färden började lugnt. När han väl förstod att vi inte tänkte stanna någonstans innan Lanta var dock lugnet över. Han stampade gasen i botten och sen följde den ena vansinniga manövern efter den andra. Vi trodde vår sista stund var kommen, helt ärligt! Och satt inte fanskapet med ena handen i chipspåsen halva vägen!
3 slaganfall och 2 skruttiga bilfärjor senare var vi äntligen framme vid vårt första boende, Lanta Palm Beach Bungalows.
Bungalowen är suverän och resorten jättefin. In med grejerna i bungen och ner till stranden för ett premiärdopp. Ljuvligt! Lite slappning på altanen och sen dags för mat och första Singhan. Efter maten tog vi en långpromenad längs hela stranden, det var en bra bit, och det var nästan så man behövde stretcha efteråt.
Nu är vi så trötta att vi bara väntar på att få lägga oss, men till kl. 8 måste vi försöka hålla ut så inte jetlagen hänger kvar onödigt länge. Förresten så regnar det här...ska det vara så...?
 
Vi kör nästa på en gång, den är så kort:


Första hela dagen
söndag 2 mars 2008 Ko Lanta, Thailand
Ok, vi däckade alltså strax efter kl.19 lokal tid första kvällen. Lite tidigt kan man tycka, men vi var helt slut. Den vansinniga bilfärden hjälpte nog till också. Nattsömnen var relativt obehindrad. Mrs vaknade till redan efter ett par timmar för att AC:n lät. Hädanefter kyler vi ner rummet och stänger den innan vi somnar så klarar vi oss igenom natten.
Strax före kl. 7 vaknade vi, nästan 12 timmars sömn, när hände det senast? Mrs kände sig som vanligt men min kola är lite seg.
Vi drog oss en liten stund för att låta Joyful Restaurant öppna ordentligt och gick sen dit för att avnjuta en stadig american breakfast som ingår i boendet.
Efter frukost tog vi en promenad norrut på Long Beach. Det går inte att promenera lika långt som söderut, men det var fullt tillräckligt. Det tar mer än man tror att gå i den mjuka sanden i vattenbrynet.
En sak ytterligare kan vi konstatera...idag blir det sol!
Solkräm och badutrustning på, nu kommer det vi alla har väntat på: BEACH 2008! Och nu, så här på eftermiddagen, i skydd av uteplatsen vid vår bunge, kan jag bara säga att livet ibland är underbart. Ca 30 grader varmt, 27-28 grader i havet, det blir inte bättre.
Lunchen på Joyful för oss bägge gick på ca 78 spänn. Två maträtter, två öl, en cola och en stor vattten. :-D
Efter lunch tog Mrs en promenad, jag låg kvar i bambuhyddan och läste. Sen blev det mer sol och bad.
Nu sitter vi som sagt på vär lilla altan, vi får se vad som händer...
 
Äsch, en till:


Full fart!
måndag 3 mars 2008 Ko Lanta, Thailand
Ja, ingen kan ju anklaga oss för att var anågra partydjur direkt. Gårdagen fortsatte med lugna bestyr. Ett besök i receptionen för att skriva några mail, sedan en dusch, insmörjning av aftersun och sedan inledde vi semesterturneringen i Maxi-Yatzy. Mrs har tagit ledningen med 2-1.
Vi var i alla fall inte lika trötta i går kväll som första kvällen. Istället för att somna kl. 8 gick vi ut och åt, Joyful igen. 2 mixed BBQ, en tallrik frites, en GT, en Piña Colada, ett glas vin och en stor Singha= ca 210 kr. Vi måste verkligen sluta slösa med vår reskassa, haha!
Sedan vart det sängen, och herregud, trots att vi inte är vana den klibbiga värmen så sov vi 11 timmar!
I morse kände Mrs av lite halsont annars är hon helt ok. Jag känner mig redan utvilad. En Ipren (Mrs) och två insmörjningar senare är vi på väg till stranden igen.
Det blåser ganska friskt och tur är väl det, annars skulle det vara duktigt varmt idag. Havet är underbart skönt och stranden jättefin. Den är inte långgrund, vilket är bra. Och bara sand, sand, sand...inte en sten!
Nu är det lunchdags, jag har precis bokat in oss på en utflykt i morgon, 4 islands snorkeling trip. Det ska bli j-t spännande (Mrs kanske inte riktigt lika entusiastisk)!
I eftermiddag blir det nog moppehyra och lite rundtur. Nu börjar tempot skruvas upp, haha!
 
Hej Gae,

Jag antar att det finns en tanke med att du valde att lägga din tråd i VIP.

Men om det inte blir en alltför "Personlig" tråd, så vore det sketa roligt att ha den i "Allmänt om Thailand"
Din berättelse är värd att visas upp för de stora massorna

/Gazton
 
Tack för berömmet, jättekul att höra! Och Gazton, låt mig få fundera lite på om jag vill "go public"...
Under tiden kommer två nya inlägg 8)

Full fart forts.
tisdag 4 mars 2008 Ko Lanta, Thailand

Det blev moppehyra och lite sightseeing på ön. Först åkte vi söderut för att leta efter Lanta Miami Bungalows som Mrs bodde på för 8 år sen. Vi hittade det inte ,men däremot hittade vi ett apotek där en enormt hjälpsam familj(?) fixade fram lite medikamenter mot Mrs annalkande förkylning.
Sedan styrde vi kosan norrut, mot Saladan, för en snabbtitt. Vi märkte att det var regn på gång nämligen. Vi hann ta ut pengar och låta Mrs få sin efterlängtade banana pancake från ett cykelstånd, innan vi tyckte det var dags att hasta tillbaka...dock lite för sent. Vi hann inte ens halvvägs innan ösregnet kom. Jättevattendroppar, och på moppen i full fart kändes de som hagel. Skyblöt,sa Bull.
Väl tillbaka gjorde jag ett snabbt klädbyte och gick till receptionen för att se om de kunde hjälpa oss att komma till Koh Lipe på onsdag. Och det kunde de ju. För det facila priset av 3200 baht för oss bägge blir vi hämtade vid receptionen kl. 12, sen går båten kl. 13.
Jag lyckades dessutom nästan ge vår städerska sparken! Först hade vi ett litet missförstånd om huruvida vi hade betalt i förskott eller inte. Det ordnades snabbt upp men i förbifarten råkade jag nämna att vår städerska såg förvånad ut första gången hon kom till bungen.Hon förväntade sig nämligen en tom bunge när hon kom, för vi skulle ha bott nån annanstans. Det var därför vår betalning kom på avvägar. Den svensk-asiatiska språkförbistringen gjorde dock att när jag försökte förklara städerskans förvåning så trodde de att jag var missnöjd med hennes insatser. Det tog faktiskt en bra stund att reda upp situationen, men till slut drog vi alla en lättnadens suck i samförstånd...allt var OK!
Sensmoral: Berätta aldrig mer än nödvändigt!
Dessutom blev vi lovade att få hyra samma bunge för 1700 baht om vi kom tillbaka senare under semestern. Rabatt på 800 baht, schysst!
Efter städerske-fadäsen kände jag att lite avkoppling vore på sin plats. Därför tog jag 250 baht och en öl och gick till bungebyns massagehydda. Jag la mig på mage, slappnade av, och sen bröt helvetet lös! Att en sån liten tjej kunde tillfoga sån smärta trodde jag aldrig. Det var armbågar in i muskler, och det knakade och brakade, bröts och bändes. Vid ett tillfälle böjde hon min ryggrad åt fel håll, det gjorde så j-a ont! Inte en klunk öl hann jag ta mig på en timme heller. Det ska bli spännande att se hur man mår i morgon.
Avslutade dagen med att lämna tillbaka moppen. Jag fick vänta i 5 minuter eftersom uthyraren duschade, men det gjorde ingenting, för jag kunde kela med de sötaste fyra små kattungar jag sett på länge.
De fick tillbaka moppen, jag fick tillbaka mitt körkort och alla var nöjda.
Sedan gick jag och hämtade Mrs för kvällsmat. Räkor för henne, biff för mig, ris,vatten, vin och öl, kostnad 108 kr.
Nu blir det sängen, 4 Islands Snorkeling Trip i morgon!
 
Fortsättningen...

Snorkeltripp
tisdag 4 mars 2008 Ko Lanta, Thailand

Puh vilken dag!
Axlarna och skulten helt solsvedda och vänster lilltå helt mosad. Mrs Förkyld och brännhet. Hur kunde det bli så här?
Jo, vi gick upp 7 i morse för att få i oss frukost och göra oss i ordning för övrigt. Halv 9 skulle bli upplockade för vidare transport in till Saladan och båten Lanta Princess. Dags för 4 islands snorkeling trip! Mrs lite halvkrasslig men tillräckligt ok för att åka.
Transportsätt in till Saladan = flaket på en pickup. Heja Trafiksäkerhetsverket!
Ganska mycket folk vid piren, mest par, men roligt nog också ett gäng japaner som bekräftade våra fördomar. Kameror i mängder, likbleka, rejält påklädda och med stora solskärmar i pannan, hahaha!
Första stoppet var vid Koh Ngai för att ta upp mer folk. Det såg ut att vara en riktigt fin ö, här kan man nog bo ett tag.
Efter ytterligare en bit båttur var det så dags för det första riktiga stoppet, Emerald Cave på ön Koh Muk. Båten ankrade upp utanför en grotta, sen var det bara att kasta sig i vattnet och följa guiden. Mrs visste vad som väntade, hon och ett par kompisar klamrade sig fast vid en guide här för 8 år sen.
Man får simma genom grottan, varav ca två-tre minuter är i kolmörker. Sedan kommer man fram till en oerhört vacker lagun som ligger i en krater. Ok att alla turister kommer hit, men det är helt klart värt det!
Japanerna bogserades för övrigt in och ut med rep...
Vidare mot Koh Kradan för lunch och en timmes vila. Vi fick välja mellan kyckling eller fisk, och till det ris, grönsaker, frukt och pepsi. Mycket enkelt och mycket gott!
Efter lunchrasten var det så dags för första riktiga snorklingen. Jag tror den lilla ön hette Koh Chia eller nåt. Vi kastade ankar och sen var det bara att hiva sig i. Först fick jag en usel cyklop, men efter att Mrs som stannat på båten hittat en bättre, kunde jag snorkla på allvar.
Ja, det var som att simma i ett akvarium.
Ytterligare ett snorklingsställe skulle klaras av, kunde inte riktigt urskilja vad de sa det hette, men det var inte riktigt lika bra. Det var här jag mosade min lilltå. Jag trampade vatten och höll på att greja med cyklopen och märkte inte den starka strömmen som tog tag i mig. Den förde mig in över revet jag hade tänkt utforska, men den enda kontakt jag fick med det revet var med lilltån. Jag rammade den rakt ner i en stenhård korall! Det kändes illa och först vågade jag inte titta men till slut tog jag mod till mig. En rejäl skinnslamsa hängde och dinglade. Den slet jag bort och kunde se ett skapligt jack på höger sida. Tack och lov upptäckte jag att jag skulle överleva.
Sedan en lååååång och kissnödig hemresa. Dundrade in i bungen strax före 17.
Snabb dusch, tåtvätt och aftersun så stack jag och hyrde en moppe igen. Jag var sugen på att läsa en Aftonbladet så jag åkte till Gafae Aroy, ett svenskt café. Den kostade 32 spänn, men vad f-n! Köpte dessutom turkisk peppar och Gott o Blandat till Mrs.
Ett rejält kvällsmål för 480 baht, och sen var det dags för sängen, i morgon bär det av mot Koh Lipe!
 
Kul att läsa din tråd! :thumbsup:
Vårt första stopp (efter Bangkok) när vi åker nästa fredag, blir just Lanta.
 
Ja, handlar man en Aftonbladet får man skylla sig själv, haha!
Priserna på käket varierar enormt mycket i söder. Stannar man på resorten får man ofta betala överpris. Söker man sig utanför blir det genast billigare, säkert inte de priser man har norrut, men ändå. På Tarutao får man ett skrovmål för två inkl. dricka för 150- 160 baht. Jag som är lite modigare än min sambo och gärna går och sätter mig nånstans ensam på nåt litet hak och käkar, tar en LEO, och kollar på folk kommer undan med 30-80 baht för maten. Jag håller mig till thaimaten för det mesta. Den västerländska är dessutom alltid mycket dyrare.
Förresten, med svenska mått mätt så är ju 480 baht för den måltiden ett klipp! :nod: ;)
 
Här kommer nästa:

Koh Lipe
torsdag 6 mars 2008 Koh Lipe, Thailand

Det här är inte klokt, jag har nog sällan varit så avspänd som jag är nu. Ändå känns det som om jag inte har haft tid att skriva på två dagar. Tiden bara flyter på och fastän inte mycket hänt, så kommer jag knappt ihåg...det som inte har hänt...!?
I onsdags gick vi upp halv 8 för att ta moppen till en ATM. 12 skulle vi bli hämtade vid receptionen för transport in till Saladan och båten till Lipe som skulle avgå 13.
Efter en sista glömt-nåtkontroll lämnade vi vår underbara bungalow och gick ner till Joyful för att invänta tolvslaget.
Jag fattar inte hur thailändarna får saker och ting att fungera när allt verkar gå på en höft, men Mrs hade rätt när hon innan resan sa att man inte behöver oroa sig. Det ordnar sig alltid med tålamod och ett leende. Vi blev hämtade i tid och 20 minuter senare hade vi fått våra biljetter och satt på piren i Saladan och väntade. Där var det liv och rörelse vill jag lova. 2 båtar låg inne när vi kom och de 2 plus en till hann lämna piren innan det blev vår tur, 40 minuter försenade faktiskt. En ung svensk tjej, förmodligen elevrådsordförande eller nåt (fördomar igen), var framme och klagade och tyckte det var bedrövligt med förseningen. Men här hjälper oftast inte gnäll, och thailändarna ryckte bara på axlarna.
Båten var lite mer än halvfull och skulle göra ytterligare tre stopp på vägen för avhopp och påfyllning. Koh Muk, Koh Ngai och Koh Bulon var hållplatserna.
Efter halva resan fick vi sätta oss inne i båten för det började regna. Efter ytterligare en liten stund tittade Mrs och jag på varann och sen stoppade vi musik i öronen för att slippa fröken elevrådsordförande, som hade uppenbara problem med att hålla tyst.
Efter ca 4 timmar var vi framme. Det var mycket mulet och dessutom började kvällsmörkret sänka sig över Andamanska havet. Ett smärre kaos utbröt när Lipes longtailbåtar la till vid färjan för att köra passagerarna till deras resorter. Som vanligt så löser sig allt. Vi hamnade i en longtail med tre jättetrevliga svenska tjejer som inte visste var de skulle. Antagligen åker de runt ön än, haha!
Vi fick runda nästan hela ön för att komma till Mountain Resort, som vi hade förbokat på nätet. Det var en mycket vacker syn när MR dök upp, högt upp på en kulle, med en brant, lång upplyst trappa från stranden. I hörnet vid trappan låg, även den vackert upplyst, Karma Bar.
Det hände inte mycket första kvällen. Vi blev visade vår bungalow, fin, men vår förra på Lanta var finare. De allt svartare molnen släppte lagom till sängdags ifrån sig ett rejält tropiskt åskväder. Jag älskar att somna till sånt.
Vi vaknade tidigt nästa dag, men rejält utvilade. Jag har faktiskt oroat mig för min tå. I det här fuktiga klimatet har såret svårt att läka. Det vätskar sig och så får jag givetvis sand i såret hela tiden. Ett tag trodde jag tån var bruten, men i skrivande stund verkar det nu ha vänt och Vicke Vire är på bättringsvägen.
Redan efter två måltider i Mountains restaurang kan vi hålla med ett inlägg vi läste på nätet innan resan. Personalen verkar inte riktigt veta vad de håller på med och det är lite dyrare än på Lanta, och mindre god mat.
Efter vår första frukost var det så stranddags för första gången på Lipe. Det blåste som attan, men när vi hamnade i lä så kom vi överens om att det var nog tur, för annars skulle det vara outhärdligt hett i solen. Stranden nedanför Mountain är super!
Vi blev varse värmen efter lunch när vi bestämde oss för att göra en miniutforskning av Lipes inre. Vandringen på smala stigar inne i den vindstilla skogen gjorde Mrs lite blank i ansiktet, medan jag svettades floder. Herregud!
Efter en liten vilsegång, ja Mrs hade rätt för en gångs skull, hittade vi i sakta mak över till huvudstranden, Pattaya Beach. Sen tog vi sikte på Pooh's, som vi läst om på nätet, för lite förfriskningar. På vägen dit inhandlade vi varsin sarong och ett par flipflops till mig. Mrs prutade 10 kronor och var jättestolt. Såg dessutom en barbershop som jag ska besöka i morgon. På väg tillbaka till Mountain gick vi genom ursprungsbefolkningens by. Vet inte om man kan kalla det för misär direkt, men fy f-n hur det såg ut. Plåtskjul, skräp överallt, hundvalpar som åt döda ankor...vet som sagt inte vad man ska tro.
Det var grymt jobbigt med sista uppförsbacken "hem" i värmen. Jag lyckades dessutom inte märka elledningarna till resorten, som jag drog huvudet i. Tack och lov var de ju tydligen isolerade, jag lever ju fortfarande...
Eftermiddagsdopp, kvällsmat, somnade.
Denna dag började lite mulet, skönt eftersom solen tog mer än vi kände i går. Vi har sovit bortemot 11 timmar, vi fattar inte hur vi gör, sängen är stenhård och det är skitvarmt på nätterna.
Efter frukost städade vi bungen lite, sedan låg vi inne. Nu har det klarnat ute och det är snuskigt varmt igen. Mrs ligger och steker ute på udden, medan jag ligger i en hängmatta i skuggan utanför Karma Bar och dricker Singha och skriver.
I eftermiddag blir det rakning och Internet.
 
...och ytterligare en:

No squid!
fredag 7 mars 2008 Koh Lipe, Thailand

Jodå, på eftermiddagen igår satte vi av in mot ön igen. Den här gången gick vi via Andaman Resort utmed stranden. Den här vägen är både lättare, närmre och framför allt svalare. Vårt mål var en minimart och en barberare.
Barberaren först. En kvinna med glasögon i pannan som hon käckt puttade ner på nästippen när hon behövde se bättre. Först fick jag sätta mig i en vanlig frisörstol eftersom jag ville ha hela huvudet rakat, inte bara ansiktet. Hon trädde ett svart skynke över mig och det var ju riktigt härligt i den drygt 30-gradiga värmen. Svetten flödade så hennes trimmer hade lite problem att få med allt, men till slut var hon klar. Då fick jag flytta över till nån typ av liggstol. Där blev jag löddrad och sen åkte rakkniven fram. Under hela tiden hittills var det ett ständigt galande från en tupp bara några meter bort. Nu hoppades jag att jag hade hunnit vänja mig vid oväsendet eftersom det knappast kan vara bra att rycka till med en rakkniv över halspulsådern...
Det gick bra, det var enormt skönt att bli lite ompysslad, och när hon masserade in balsam i ansiktet på mig så somnade jag nästan.
Minimart nästa, vi var SÅ chipssugna, det blev ett par påsar, och så min nya favorit, två flaskor iskallt grönt te.
Tillbaka på Mountain skulle jag sätta mig vid deras trådlösa internet och äntligen ladda upp lite bilder, men deras nät suger och det var bara att ge upp.
Kvällsmaten bjöd på en intressant upplevelse. Mrs beställde in Carbonara och jag hade nästan bestämt mig för en köttbit när jag gjorde en kulinarisk helomvändning. En maträtt som jag inte kunde uttala och därför inte kommer ihåg vad den hette hade fångat mitt intresse. Det stod att den innehöll Chicken/Pork/Beef/Prawn/Fish/Squid och jag antog att man fick välja. Eftersom bläckfisk är bland det vidr...inte så gott så ville jag försäkra mig om att jag skulle slippa det. Jag pekade på chicken och beef och sa att jag ville ha det. Sedan pekade jag på squid och sa tydligt "NO SQUID", samtidigt som jag skakade på huvudet. Servitrisen skrev, log och sa "NO SQUID" och skakade på huvudet.
Efter en stund kom vår mat. Mmmm, Mrs Carbonara såg god ut. Min maträtt kom på två tallrikar, en med ris, och en med ett brinnande paket aluminiumfolie. Häftigt! Maten ställdes på bordet framför mig, och som ni säkert redan räknat ut så bestod min huvudrätt nästan uteslutande av SQUID!
Överst låg ett tiotal, visserligen mycket små, men hela åttaarmade. De gick bort direkt. Man kan inte äta nåt som tittar på en. Sedan bestod resten av mest bläckfiskringar, och så ytterst lite fisk och räkor. Jag var ju hungrig så fisken och räkorna gick ju ner utan problem. Även huvuddelen av ringarna faktiskt, även om jag tycker att konsistensen är motbjudande. Rätten var dessutom fruktansvärt starkt kryddad, så jag gjorde en strong insats. I ren hämnd matade jag en herrelös katt med de ringar jag inte åt upp. Den lär ha fått en rännskita utav Guds Nåde...
Jag kommer aldrig att glömma "NO SQUID!"
Vi avslutade kvällen med lite Maxi-Yatzy och jag leder faktiskt sammanlagt. Vi har det så bra!
 
Mycket trevliga berättelser, tack! En sak håller jag dock inte med om - jag älskar squid i de flesta former. :wai:
 
Som Tam skall du klara dig ifrån, legolas. Detta med den rötna fesken spm oftast lägger i är ju vedervärdigt. Men bläckfisk - mums!!!
 
Fantiskt bra skrivet Gae, jag vill läsa mer mer mer.

Jag håller med Gae och Legolas att bläckfisk är ju något hemskt otrevligt att äta.
Jag känner igen mig lite grann när jag beställde en fisk soppa sist jag var i bangkok med damen.
Frågade damen om soppan och hon var helt övertygad om att jag skulle tycka om den även fast jag sa minst 10 ggr att jag inte gillar bläckfisk. Och när väl rätten kommer in vad tror ni 80% av rätten bestod av? bläckfisk! usch!

Fortsätt skriva Gae kanon bra!!
 
Middagen idag här hemma blir "Yam" med glasnudlar, chilli, örter samt räkor och just det: bläckfisk. MUMS!! 8)
 
Jamen då kommer lite till här:

Kisse på halsen!
lördag 8 mars 2008 Koh Lipe, Thailand

Eftersom vi somnar tidigt så vaknar vi också tidigt. men vad ska man göra? Kl. 19 är det så gott som beckmörkt och så ser det ut i nästan 12 timmar. Att ge sig ut på upptäcktsfärd i djungeln, med pannlampa, är väl kanske inte att rekommendera. Bättre då att försöka utnyttja dygnets ljusa timmar.

Idag åt vi en god, (och dyr) långsam frukost med start strax före halv 8. Sedan tog vi sikte på stranden för en heldags solande och snorklande. Det blåste som det har gjort sen vi kom till Lipe, men det är nog tur för annars skulle det vara riktigt varmt. Det vore kul att ha en termometer.
Mrs solade i alla fall mycket och jag snorklade mycket. En sak till som är synd med blåsten är att vattnet blir grumligt från sanden som rörs upp av vågorna. Ändå så är snorklingen vida bättre än något jag har sett förut, men i ärlighetens namn har jag inte nån större erfarenhet. Det finns mycket att titta på och en sak som slog mig är att jag är oerhört glad att jag inte rammade min lilltå i en sjöborre. Det finns mängder av dem i korallskrevorna och de ser väldigt stora och framförallt vassa ut.

Efter vi åt lunch idag vilade vi oss i hängmattorna utanför Karma. De är verkligen helt underbara. Vi somnade som stockar, hängmattorna är skönare än sängarna i bungen har vi kommit fram till. Sängarna är obetydligt mjukare än betong.
Det finns ett antal katter och hundar runt Karma och efter tuppluren när vi låg och läste försökte jag fånga en av katternas uppmärksamhet. Hur gick då det? Jo tack, den ignorerade mig totalt och gick till allergiska och värmekänsliga Mrs, hoppade upp i hängmattan och draperade sig som en scarf runt halsen på henne! Det blev varmt efter några minuter...

Lunchen förresten, vi skäms, men vi beställde burgare och pommes!
På eftermiddagen tänkte jag pröva att skicka bilder över nätet igen, men det är kört. Ingen får några bilder förrän vi har kommit härifrån.
Lite mer sola-bada-snorkla innan vi gav upp för dagen och drog oss tillbaka till bungen. Nu är vi nyduschade och ligger och slapper på sängen. Jag tittar faktiskt på Fulham -Manchester U på live tv!
Ute visar vädret varför det har varit så varmt, det är kolsvart åskan brakar och det regnar. Snart blir det säkert uppehåll, och då bär det av inåt Lipe för god mat.
 
Status
Ej öppen för ytterligare svar.
 
 
Tillbaka
Topp