A
Anonymius
Gäst
บทที่ ๔ bòht thîi sìi Kapitel 4
Betydelse av ord!
I Thai är det inte bara toner som är viktiga utan uttal, uttalet på en vokals längd. En vokal kan låta kort ibland och lång ibland fast den är en lång vokal:
Ni kommer ihåg ไ - = sá-rà ai = lång vokal, เขา = khǎo = lång vokal men med kort uttal, ขาว = khǎao = lång vokal med långt uttal.
Detta kallas för oregelbundenhet i Thai. Det finns fler oregelbundenheter som jag nämnde ไหม mǎi = partikel efter en fråga och ไม้ máai = träd, virke. Det första kort uttal den andra långt aaai.
Jag kommer att ta det alltefter som de kommer. Alla som varit i Thailand och som kommit i kontakt med språket känner till toner och beroende på ton så ändrar ordet betydelse.
Detta är ju ett faktum och det får vi leva med. Eftersom Thai är ett "tonalt" språk, har man mycket lägligt och bekvämt så kallat "återanvänt" ord, "Recycle the words", ganska ekonomiskt eller hur och tidsbesparande men ett helsike för oss som vill lära språket.
Denna kallas garan ์ och tecknet kommer vi att möta senare, den används för konsonanter som inte skall uttalas. Många ord från Sanskrit och låneord från engelskan samt västerländska namn används "garan".
Här ett bra exempel บริษัททัวร์ bòrísàt thua som betyder resebyrå, ni ser "garan" sist över, ทัวร์ = tour, ett låneord från engelskan, รถทัวร์ rót thuaa = Tour Bus.
Jag heter ju Peter och Thai har svårt att uttala R på slutet, så de väljer att skriva det med "garan" på slutet ปีเตอร์ bpiidtöö(r). Dessutom ändras vissa konsonanter när de står i slutet av ett ord ร = น n.
Nog om detta, vi skall ta lite exempel på denna mytomspunna "tonvärld och ordens återvunna (recyclade) värld.
Olika ton, olika betydelse
มา maa = betyder komma hit, komma, kom = mellanton
ม้า máa = betyder häst = hög ton
หมา mǎa = betyder hund = stigande ton
ใหม่ mài = betyder ny, modern = låg ton
ไหม้ mâi = betyder brinna = fallande ton
ไม่ mâi = betyder "inte" = fallande ton
มั้ย mái = betyder ....rätt eller!? = hög ton
ไหม mǎi = frågepartikel = stigande ton
ไหม mǎi = betyder silke = stigande ton
เข่า khào = betyder knä = låg ton
เข้า khâo = betyder att gå in, göra entré = fallande ton
ข่าว khàao = betyder nyheter = låg ton och långt uttal
เขา khǎo = betyder hon/han/dem/de = stigande ton, idag är det mer vanligt att man uttalar det med hög ton เค้า kháo
คาว khaao = betyder stinka, lukta illa = mellanton, långt uttal
ข้าว khâao = betyder ris = fallande ton, långt uttal
ขาว khǎao = betyder vit = stigande ton och långt uttal
สี่ sìi = betyder 4 = låg ton
สี sǐi = betyder färg = stigande ton
ซี่ sîi = klassificerare för tänder = fallande ton
ไกล glai = betyder långt, avlägsen =mellanton
ใกล้ glâi = betyder nära, inte långt =fallande ton
เสือ sùua = betyder matta = låg ton
เสือ sǔua = betyder tiger = stigande ton
เสื้อ sûua = betyder skjorta, blus, jacka = fallande ton
บาร์ baa = betyder bar (pub) = mellanton
บ่า bàa = betyder axel = låg ton
บ้า bâa = betyder knäpp, galen (om person) = fallande ton
พา phaa = betyder visa vägen, leda någon = mellanton
ผ่า phàa = betyder klyva, dela = låg ton
ผ้า phâa = betyder kläder = fallande ton
ผา phǎa = betyder klippa (berg) = stigande ton
ปา bpaa = kasta, slunga = mellanton
ป่า bpàa = betyder skog, jungel = låg ton
ป้า bpâa = tant, aunt = fallande ton
อยาก jàak = att vilja något, vill
ยาก jâak = betyder svår, inte lätt = fallande ton
ยา jaa = betyder medicin, drog= mellanton
อย่า jàa = betyder inte = låg ton
ย่า jâa = betyder farmor = fallande ton
ปู bpuu = betyder krabba = mellanton
ปู่ bpùu = betyder farfar = låg ton
นา naa = betyder risfält = mellanton
หน้า nâa = betyder ansikte, front, framsida = fallande ton
หนา nǎa = betyder tjock = stigande ton
มี mii = betyder att ha, att vara tillgänglig = mellanton
หมี่ mìi = betyder risnudlar = låg ton
หมี mǐi = betyder björn (djuret) = stigande ton
Det var lite exempel på ord med olika ton och olika betydelse. Om man uttalar ord enskilt kan det ju bli fel om det är fel ton, men vi skall inte överdriva för mycket, i ett sammanhang blir man säkert förstådd ändå.
Ex:
วันนี้ผมได้กินปู
wan níi phǒm dâi gin bpuu
Idag har jag ätit krabba
ปู bpuu = krabba = mellanton
ปู่ bpùu = farfar = låg ton
Det skall ju mycket till om de tror att du ätit upp din farfar ;D
Liknande ljud
ดี dii = bra
ตี dtii = att slå, piska (dt här skall uttalas som ett hårt D)
ใบ bai = löv
ไป bpai = gå, ge sig iväg (bp skall uttalas hårt B)
เผ็ด phèt = spicy, starkt
เป็ด bpèt = anka (bp hårt B)
ถุง thǒong = påse, bag ( U:et här mer åt O)
ถึง thěung = att nå, anlända, komma fram (U:et här lite åt Ö till när ni uttalar det)
เดา dao = gissa
เตา dtao = spis (dt igen hårt uttal)
กลัว gluua = rädd, här hör man sällan L:et, kommer till detta efter de här orden
เกลือ gluua = salt
Testa er själv nu om ni kan uttala dessa klassiska exempelmeningar
เราทำนาหน้าฝน
rao tham naa nâa fǒn
Vi planterar ris under regnperioden
ใครขายไข่ไก่
khrai khǎai khài gài
Vem säljer kycklingägg
ไม้ใหม่ไม่ไหม้มั้ย
máai mài mâi mâi mái
Nytt trä/virke brinner inte, gör det?
บ้านอยู่ใกล้ๆ ไม่ไกล
bâan jùu glâj glâj, mâi glaj
Huset ligger ganska nära, inte långt ifrån
เสื้ออยู่บนเสื่อ
sûua jùu bon sùua
Skjortan ligger på mattan
เสืออยู่บนเสื่อ
sǔua jùu bon sùua
Tigern ligger på mattan
Tilltal, frågepartiklar och artighetspartiklar
I Thai som de flesta av er vet finns där vissa ord som används mycket och ofta!
สวัสดี sà wàt dii.
Alla känner vi säkert till detta välkomstord eller hälsningsord. En del ord har idag ändrat ton, bland dagens moderna Thai har den inledande stavelsen i detta flerstaviga ord ändrat ton från låg till mellan i dagligt tal, alltså inledande stavelsen har här en tendens till att låta som mellanton. sà har blivit sa wàt dii. Dock skrivs det fortfarande sà wàt dii.
อะไร à rai = vad? Indikerar en frågeställning.
Samma sak här à har i dagligt tal blivit a rai, mellanton. Dock skrivs det à rai.
ดิฉัน dì chǎn = kvinnliga "jag, mig", här i dagligt tal har chǎn stigande ton blivit dì-chán ดิชั้น hög ton, skrivs dock ดิฉัน.
เขา khǎo = De, hon, han, har i dagligt tal ändrat ton från stigande till hög ton เค้า kháo, med det skrivs เขา khǎo.
ไหม mǎi = ett ord för att indikera en fråga. Ordet i dagligt tal har ändrats till hög ton มั้ย mái, men skrivs ไหม mǎi.
Dagens unga däremot kan mycket väl skriva dom som höga toner.
Ett litet exempel på hur ett språk ändrar sig allteftersom tiden går och nya impulser kommer in, så är det i alla språk.
Manlig artighet
ครับ khráp
Ex: สวัสดี sà wàt dii ครับ khráp (hög ton) och används av män.
Kvinnlig artighet
คะ khá = Använder en kvinna i slutet av en fråga för att vara artig (hög ton).
ค่ะ khâ = Använder en kvinna i slutet av ett uttalande eller svar för att vara artig (fallande ton).
Ex:
Lisa: สบายดีคะ sàbaai dii khá . "Hur mår du?".
Lena: สบายดีค่ะ sàbaai dii khâ, คุณล่ะคะ khun lâ khá. "jag mår bra, och du då?".
ครับ khráp och ค่ะ khâ använd ofta i medhållande syfte på en fråga men skall inte ses som vårt "ja", utan mer som instämmande, riktigt, alldeles rätt eller "jag håller med dig! eller jag har uppfattat!".
Används också som svar på när någon kallar på dig då kan du svara ครับ/ค่ะ khráp.
khráp och khá samt khâ, måste inte användas efter allt, utan här är det bekvämlighetsfaktorn som avgör, man känner detta instinktivt när man skall använda den artiga delen av oss. Det är omöjligt att lära ut eller tala om för folk hur de skall uppföra sig utan det får kännas in av var och en.
Många vet redan att R och L ofta inte uttalas, ครับ khráp blir kháp, så det behöver vi nog inte gå över speciellt mycket, men jag kommer säkert att återkomma till det.
Negationer
ไม่ mâi och ไม่ใช่ mâi châi , dessa två är negationer, men skall inte likställas med vårt "nej".
ไม่ mâi är "inte" och ไม่ใช่ mâi châi är "håller inte med", "inte så", "inte riktigt/rätt" osv.
Ex:
ชอบอาหารไทยไหม chɔ̂ɔp aahǎan thai mái, gillar du/tycker du om thaimat?
Här svarar man inte bara ไม่ mâi, utan man lägger till det som frågan gäller nämligen "gillar".
Ex:
ชอบอาหารไทยไหม chɔ̂ɔp aahǎan thai mái = gillar du thaimat?
ไม่ชอบ mâi chɔ̂ɔp = nej, jag gillar inte, så detta korta svar innefattar allt det som frågan gäller.
ไม่ใช่ mâi châi = inte så, inte korrekt
ใช่ châi = jag håller med, korrekt, rätt, ja, så är det!
...kan användas som "nej respektive ja" men slösa inte med det, för de två används oftast som svar på ใช่มั้ย ใช่ไหม châi mái = ... är det inte?, stämmer det?, eller hur?
Ex:
นี่คือบ้านของคุณใช่ไหม
nîi khuu bâan khɔ̌ɔng khun châi mǎi?
Är detta ditt hus? Detta är ditt hus? (riktigt eller/eller hur!)
ใช่ครับ châi khráp
Ja, korrekt! (mitt hus)
...eller om det inte är
ไม่ใช่ครับ mâi châi khráp = inte rätt, inte korrekt.
I thailändska språket finns inte våra konkreta ja och nej, utan som jag sa är mer som "instämmer och instämmer inte, stämmer och stämmer inte" osv.
Olika sätt att fråga
När vi möter folk ställer vi ju ofta frågor, som hur är det? Vad tycker du?...osv!
Det finns ju en del olika sätt att ställa en fråga på Thai. En del är mer som påståenden, en del som rena frågor och en del frågor...eller inte? Det finns andra ord som kan avgöra om det är en fråga, indirekta frågor och direkta frågor, här tar vi tre direkta frågepartiklar.
Vi har redan gått igenom สบายดีไหม sàbaai dii mái och mái är ju det vanligaste frågepartikel som indikerar en fråga.
1 . ไหม mái = sätts efter en ren frågeställning.
คุณสบายดีไหม khun sàbaai dii mái = hur är det? hur mår du?
2. หรือ rǔu (รึ rúu) = eller? Denna används när man anar eller förutsätter vad svaret blir!
คุณสบายดีหรือ khun sàbaai dii rǔu = hur mår du? Exempel, du anar att och du ser att han/hon mår bra.
3. หรือเปล่า rǔu bplàao = Här ställer du frågan (...eller inte?)
คุณสบายดีหรือเปล่า khun sàbaai dii rǔu bplàao = mår du bra eller inte?
Ofta kan man utesluta คุณ khun (du), ผม phǒm (jag/mig, för män) eller ดิฉัน dì chán (jag/mig för kvinnor), när man frågar det är underförstått ändå.
Ofta säger man bara เป็นยังไงบ้าง bpen jang ngai bâang = hur är det, hur går det, hur är läget? eller bara เป็นไง bpen ngai = hur är det?, när ni adresserar någon ni känner eller är på samma nivå som er själv.
Egentligen är det så här att, ju enklare du pratar Thai, ju bättre förstår Thai dig. Den riktiga Thai, grammatik, satsuppbyggnader, omformatering av verb, adjektive mm, finns inte på gatan, det som de lär på skolor finns inte i dagligt tal, utan de kapar allt som är pronomen, verbial, samt adjective som omvandlas till adverb.
insayt
insayt
Betydelse av ord!
I Thai är det inte bara toner som är viktiga utan uttal, uttalet på en vokals längd. En vokal kan låta kort ibland och lång ibland fast den är en lång vokal:
Ni kommer ihåg ไ - = sá-rà ai = lång vokal, เขา = khǎo = lång vokal men med kort uttal, ขาว = khǎao = lång vokal med långt uttal.
Detta kallas för oregelbundenhet i Thai. Det finns fler oregelbundenheter som jag nämnde ไหม mǎi = partikel efter en fråga och ไม้ máai = träd, virke. Det första kort uttal den andra långt aaai.
Jag kommer att ta det alltefter som de kommer. Alla som varit i Thailand och som kommit i kontakt med språket känner till toner och beroende på ton så ändrar ordet betydelse.
Detta är ju ett faktum och det får vi leva med. Eftersom Thai är ett "tonalt" språk, har man mycket lägligt och bekvämt så kallat "återanvänt" ord, "Recycle the words", ganska ekonomiskt eller hur och tidsbesparande men ett helsike för oss som vill lära språket.
Denna kallas garan ์ och tecknet kommer vi att möta senare, den används för konsonanter som inte skall uttalas. Många ord från Sanskrit och låneord från engelskan samt västerländska namn används "garan".
Här ett bra exempel บริษัททัวร์ bòrísàt thua som betyder resebyrå, ni ser "garan" sist över, ทัวร์ = tour, ett låneord från engelskan, รถทัวร์ rót thuaa = Tour Bus.
Jag heter ju Peter och Thai har svårt att uttala R på slutet, så de väljer att skriva det med "garan" på slutet ปีเตอร์ bpiidtöö(r). Dessutom ändras vissa konsonanter när de står i slutet av ett ord ร = น n.
Nog om detta, vi skall ta lite exempel på denna mytomspunna "tonvärld och ordens återvunna (recyclade) värld.
Olika ton, olika betydelse
มา maa = betyder komma hit, komma, kom = mellanton
ม้า máa = betyder häst = hög ton
หมา mǎa = betyder hund = stigande ton
ใหม่ mài = betyder ny, modern = låg ton
ไหม้ mâi = betyder brinna = fallande ton
ไม่ mâi = betyder "inte" = fallande ton
มั้ย mái = betyder ....rätt eller!? = hög ton
ไหม mǎi = frågepartikel = stigande ton
ไหม mǎi = betyder silke = stigande ton
เข่า khào = betyder knä = låg ton
เข้า khâo = betyder att gå in, göra entré = fallande ton
ข่าว khàao = betyder nyheter = låg ton och långt uttal
เขา khǎo = betyder hon/han/dem/de = stigande ton, idag är det mer vanligt att man uttalar det med hög ton เค้า kháo
คาว khaao = betyder stinka, lukta illa = mellanton, långt uttal
ข้าว khâao = betyder ris = fallande ton, långt uttal
ขาว khǎao = betyder vit = stigande ton och långt uttal
สี่ sìi = betyder 4 = låg ton
สี sǐi = betyder färg = stigande ton
ซี่ sîi = klassificerare för tänder = fallande ton
ไกล glai = betyder långt, avlägsen =mellanton
ใกล้ glâi = betyder nära, inte långt =fallande ton
เสือ sùua = betyder matta = låg ton
เสือ sǔua = betyder tiger = stigande ton
เสื้อ sûua = betyder skjorta, blus, jacka = fallande ton
บาร์ baa = betyder bar (pub) = mellanton
บ่า bàa = betyder axel = låg ton
บ้า bâa = betyder knäpp, galen (om person) = fallande ton
พา phaa = betyder visa vägen, leda någon = mellanton
ผ่า phàa = betyder klyva, dela = låg ton
ผ้า phâa = betyder kläder = fallande ton
ผา phǎa = betyder klippa (berg) = stigande ton
ปา bpaa = kasta, slunga = mellanton
ป่า bpàa = betyder skog, jungel = låg ton
ป้า bpâa = tant, aunt = fallande ton
อยาก jàak = att vilja något, vill
ยาก jâak = betyder svår, inte lätt = fallande ton
ยา jaa = betyder medicin, drog= mellanton
อย่า jàa = betyder inte = låg ton
ย่า jâa = betyder farmor = fallande ton
ปู bpuu = betyder krabba = mellanton
ปู่ bpùu = betyder farfar = låg ton
นา naa = betyder risfält = mellanton
หน้า nâa = betyder ansikte, front, framsida = fallande ton
หนา nǎa = betyder tjock = stigande ton
มี mii = betyder att ha, att vara tillgänglig = mellanton
หมี่ mìi = betyder risnudlar = låg ton
หมี mǐi = betyder björn (djuret) = stigande ton
Det var lite exempel på ord med olika ton och olika betydelse. Om man uttalar ord enskilt kan det ju bli fel om det är fel ton, men vi skall inte överdriva för mycket, i ett sammanhang blir man säkert förstådd ändå.
Ex:
วันนี้ผมได้กินปู
wan níi phǒm dâi gin bpuu
Idag har jag ätit krabba
ปู bpuu = krabba = mellanton
ปู่ bpùu = farfar = låg ton
Det skall ju mycket till om de tror att du ätit upp din farfar ;D
Liknande ljud
ดี dii = bra
ตี dtii = att slå, piska (dt här skall uttalas som ett hårt D)
ใบ bai = löv
ไป bpai = gå, ge sig iväg (bp skall uttalas hårt B)
เผ็ด phèt = spicy, starkt
เป็ด bpèt = anka (bp hårt B)
ถุง thǒong = påse, bag ( U:et här mer åt O)
ถึง thěung = att nå, anlända, komma fram (U:et här lite åt Ö till när ni uttalar det)
เดา dao = gissa
เตา dtao = spis (dt igen hårt uttal)
กลัว gluua = rädd, här hör man sällan L:et, kommer till detta efter de här orden
เกลือ gl
Testa er själv nu om ni kan uttala dessa klassiska exempelmeningar
เราทำนาหน้าฝน
rao tham naa nâa fǒn
Vi planterar ris under regnperioden
ใครขายไข่ไก่
khrai khǎai khài gài
Vem säljer kycklingägg
ไม้ใหม่ไม่ไหม้มั้ย
máai mài mâi mâi mái
Nytt trä/virke brinner inte, gör det?
บ้านอยู่ใกล้ๆ ไม่ไกล
bâan jùu glâj glâj, mâi glaj
Huset ligger ganska nära, inte långt ifrån
เสื้ออยู่บนเสื่อ
sûua jùu bon sùua
Skjortan ligger på mattan
เสืออยู่บนเสื่อ
sǔua jùu bon sùua
Tigern ligger på mattan
Tilltal, frågepartiklar och artighetspartiklar
I Thai som de flesta av er vet finns där vissa ord som används mycket och ofta!
สวัสดี sà wàt dii.
Alla känner vi säkert till detta välkomstord eller hälsningsord. En del ord har idag ändrat ton, bland dagens moderna Thai har den inledande stavelsen i detta flerstaviga ord ändrat ton från låg till mellan i dagligt tal, alltså inledande stavelsen har här en tendens till att låta som mellanton. sà har blivit sa wàt dii. Dock skrivs det fortfarande sà wàt dii.
อะไร à rai = vad? Indikerar en frågeställning.
Samma sak här à har i dagligt tal blivit a rai, mellanton. Dock skrivs det à rai.
ดิฉัน dì chǎn = kvinnliga "jag, mig", här i dagligt tal har chǎn stigande ton blivit dì-chán ดิชั้น hög ton, skrivs dock ดิฉัน.
เขา khǎo = De, hon, han, har i dagligt tal ändrat ton från stigande till hög ton เค้า kháo, med det skrivs เขา khǎo.
ไหม mǎi = ett ord för att indikera en fråga. Ordet i dagligt tal har ändrats till hög ton มั้ย mái, men skrivs ไหม mǎi.
Dagens unga däremot kan mycket väl skriva dom som höga toner.
Ett litet exempel på hur ett språk ändrar sig allteftersom tiden går och nya impulser kommer in, så är det i alla språk.
Manlig artighet
ครับ khráp
Ex: สวัสดี sà wàt dii ครับ khráp (hög ton) och används av män.
Kvinnlig artighet
คะ khá = Använder en kvinna i slutet av en fråga för att vara artig (hög ton).
ค่ะ khâ = Använder en kvinna i slutet av ett uttalande eller svar för att vara artig (fallande ton).
Ex:
Lisa: สบายดีคะ sàbaai dii khá . "Hur mår du?".
Lena: สบายดีค่ะ sàbaai dii khâ, คุณล่ะคะ khun lâ khá. "jag mår bra, och du då?".
ครับ khráp och ค่ะ khâ använd ofta i medhållande syfte på en fråga men skall inte ses som vårt "ja", utan mer som instämmande, riktigt, alldeles rätt eller "jag håller med dig! eller jag har uppfattat!".
Används också som svar på när någon kallar på dig då kan du svara ครับ/ค่ะ khráp.
khráp och khá samt khâ, måste inte användas efter allt, utan här är det bekvämlighetsfaktorn som avgör, man känner detta instinktivt när man skall använda den artiga delen av oss. Det är omöjligt att lära ut eller tala om för folk hur de skall uppföra sig utan det får kännas in av var och en.
Många vet redan att R och L ofta inte uttalas, ครับ khráp blir kháp, så det behöver vi nog inte gå över speciellt mycket, men jag kommer säkert att återkomma till det.
Negationer
ไม่ mâi och ไม่ใช่ mâi châi , dessa två är negationer, men skall inte likställas med vårt "nej".
ไม่ mâi är "inte" och ไม่ใช่ mâi châi är "håller inte med", "inte så", "inte riktigt/rätt" osv.
Ex:
ชอบอาหารไทยไหม chɔ̂ɔp aahǎan thai mái, gillar du/tycker du om thaimat?
Här svarar man inte bara ไม่ mâi, utan man lägger till det som frågan gäller nämligen "gillar".
Ex:
ชอบอาหารไทยไหม chɔ̂ɔp aahǎan thai mái = gillar du thaimat?
ไม่ชอบ mâi chɔ̂ɔp = nej, jag gillar inte, så detta korta svar innefattar allt det som frågan gäller.
ไม่ใช่ mâi châi = inte så, inte korrekt
ใช่ châi = jag håller med, korrekt, rätt, ja, så är det!
...kan användas som "nej respektive ja" men slösa inte med det, för de två används oftast som svar på ใช่มั้ย ใช่ไหม châi mái = ... är det inte?, stämmer det?, eller hur?
Ex:
นี่คือบ้านของคุณใช่ไหม
nîi kh
Är detta ditt hus? Detta är ditt hus? (riktigt eller/eller hur!)
ใช่ครับ châi khráp
Ja, korrekt! (mitt hus)
...eller om det inte är
ไม่ใช่ครับ mâi châi khráp = inte rätt, inte korrekt.
I thailändska språket finns inte våra konkreta ja och nej, utan som jag sa är mer som "instämmer och instämmer inte, stämmer och stämmer inte" osv.
Olika sätt att fråga
När vi möter folk ställer vi ju ofta frågor, som hur är det? Vad tycker du?...osv!
Det finns ju en del olika sätt att ställa en fråga på Thai. En del är mer som påståenden, en del som rena frågor och en del frågor...eller inte? Det finns andra ord som kan avgöra om det är en fråga, indirekta frågor och direkta frågor, här tar vi tre direkta frågepartiklar.
Vi har redan gått igenom สบายดีไหม sàbaai dii mái och mái är ju det vanligaste frågepartikel som indikerar en fråga.
1 . ไหม mái = sätts efter en ren frågeställning.
คุณสบายดีไหม khun sàbaai dii mái = hur är det? hur mår du?
2. หรือ rǔu (รึ rúu) = eller? Denna används när man anar eller förutsätter vad svaret blir!
คุณสบายดีหรือ khun sàbaai dii rǔu = hur mår du? Exempel, du anar att och du ser att han/hon mår bra.
3. หรือเปล่า rǔu bplàao = Här ställer du frågan (...eller inte?)
คุณสบายดีหรือเปล่า khun sàbaai dii rǔu bplàao = mår du bra eller inte?
Ofta kan man utesluta คุณ khun (du), ผม phǒm (jag/mig, för män) eller ดิฉัน dì chán (jag/mig för kvinnor), när man frågar det är underförstått ändå.
Ofta säger man bara เป็นยังไงบ้าง bpen jang ngai bâang = hur är det, hur går det, hur är läget? eller bara เป็นไง bpen ngai = hur är det?, när ni adresserar någon ni känner eller är på samma nivå som er själv.
Egentligen är det så här att, ju enklare du pratar Thai, ju bättre förstår Thai dig. Den riktiga Thai, grammatik, satsuppbyggnader, omformatering av verb, adjektive mm, finns inte på gatan, det som de lär på skolor finns inte i dagligt tal, utan de kapar allt som är pronomen, verbial, samt adjective som omvandlas till adverb.
insayt
insayt
