A
Anonymius
Gäst
บทที่ ๕ bòht thîi hâa Kapitel 5
Detta kapitel tänkte jag förklara hur vi skall tolka orden och hur de är uppbyggda. Vi har ju gått igenom vokaler och konsonanter samt lite annat, men det är ju inget till om vi inte förstår hur vi skall använda alla vokaler och konsonanter.
I svenskan kommer ju alltid vokalerna efter en konsonant eller före.
Skr(i)va, (I)nn(a)n, osv.
I Thai finns ju många sätt att placera vokalerna
เล sà-rà ee lee här placeras vokalen före konsonanten.
Jag har ju sagt att inget ord i thai kan starta med en vokal och det är riktigt, här måste vi förstå hur ordet är byggt och hur vi skall tänka.
ล+เ, när vi säger ordet blir det lee, så ordet startar med en konsonant, även om vokalen står före konsonanten.
กา sà-rà aa gaa, här placeras vokalen efter konsonanten.
ก+า här tolkar vi som det står, efter konsonanten.
ปู sà-rà uu bpuu, här placeras vokalen under konsonanten.
ป + ู, men vi skall tolka det som att ordet startar med en konsonant och vokalen kommer efter konsonanten, även om den sitter under konsonanten.
มี sà-rà ii mii, här är vokalen placerad ovan konsonanten.
ม + ี men vi skall tolka det som att vokalen kommer efter konsonanten, även om vokalen är placerad ovan konsonanten.
เมีย sà-rà iia miia, här är vokalen runtom konsonanten, alltså เีย ee+ii+jɔɔ ják bildar vokalen sà-rà iia.
เีย här skall vi tolka det som ม+เีย miia.
อ่าน àan = läsa, här startar ordet med en vokal när vi säger det, men här kan inte sà-rà aa -า stå själv utan har hjälp av ɔɔ àang som här agerar som konsonant.
Vokaler som ändrar form
I Thai finns ord där ibland vokaler faller bort eller ändrar form, men uttalas likadant.
Ni har säkert sett ั och undrar vad är det? I Thai skrivs vissa vokaler annorlunda beroende på om vokalen avlutar ett ord/stavelse eller om vokalen finns mellan två konsonanter.
- ะ sà-rà à
จะ = här avslutar den korta vokalen ett ord djà = vill, ska
ขั้น = här ändrar a:et form, samma korta uttal men ändrar form till ั och placeras ovan konsonanten. ั kallas interpunktion. Det går inte att skriva så här ข้ะน. khân = steg.
- ะ sà-rà à, kan endast stå som avslutare i ett ord eller stavelse inte mellan två konsonanter i samma stavelse eller ord.
ือ sà-ràuu
คือ khuu här avslutar uu ett ord. คือ = att vara, är.
ตื่น dtùun här avslutas ordet med en konsonant och อ ɔɔ àang faller bort men de båda låter likadant. Vi kan inte skriva så här ตื่อน. ตื่น = att vakna upp.
เ-ะ sà-rà è
เพะ här avslutar vokalen ordet en kort vokal è. เพะ = kasta
เป็น bpen, här ändras เ-ะ sà-rà è till något som kallas mái dtài-kúu betyder att det skall uttala med ett kort e. เป็น = är, att vara.
แ-ะ sà-rà àe (ä)
แตะ dtàe, här avslutar àe (ä) ordet. แตะ = att känna, att röra vid något.
แซ็ค här faller -ะ bort då ordet avslutas med en konsonant och mái dtài-kúu visar att det skall uttalas kort. แซ็ค = thai stavning för engelskt namn Zach.
โ-ะ sà-rà ͼ̀ (å)
โด๊ะ här avslutar å ordet. โด๊ะ = skaka
จบ djòp, här faller hela vokalen bort och endast de två konsonanterna skrivs. จบ = avsluta något.
OBS! Det blir ett eget kapitel om outskrivna vokaler med olika konsonanter!
ัว sà-rà ua
ตัว dtuaa, här avslutas ordet av ua. ตัว = sig själv (personer), kropp mm.
อวน uaan, här faller ั bort och kvar blir ว eftersom ordet avslutas av en konsonant. อวน = ett slags nät för fiske.
เ-อ sà-rà ǝǝ (öö)
เธอ thöö, här avslutas ordet av (öö). เธอ = ett ord för henne, i mer kamratliga sammanhang.
เบิก bǝ̀ǝk (böök), här faller inte bara en vokal bort, utan vi lägger till en annan istället ิ sà-rà ì och vokalen placeras ovan konsonanten. เบิก = expandera, vidga (ekonomiska, handel, varor).
Konsonantkluster
Konsonantkluster har ju vi i svenskan också som prata, skriva osv, alltså där ord startar med två eller fler konsonanter.
I Thai finns ju det också som i ครับ khráp och då placeras vokalen ovan den andra konsonanten ค + ร + ั + บ.
Exempelord
กระจาย grà jaai ett tvåstavigt ord กระ + จาย. กระ startar med en mellanklasskonsonant och avslutas med en kort vokal, vilken ton blir det? Jo låg ton.
จาย startar med en mellanklasskonsonant och slutar med en tonande konsonant alltså levande stavelse och vad blir så tonen? Jo mellanton.
กระจาย = distribuera, sprida, sända, sprida ut mm.
กาง gaang, enstavigt ord, startar med en mellanklasskonsonant och avlutas av en tonande konsonant vad blir tonen? Jo mellanton.
กาง gaang = veckla ut, öppna, sträcka ut, sprida ut.
เตรียม dtriiam, detta är lite lurigt, här måste vi tänka till lite. Vi har dels ett konsonantkluster i form av ตร och vokalen sà-rà iia เีย. Som jag sa innan, vokalen placeras ovan den andra konsonanten i klustret, så sà-rà ii ovan รี = rii men hela vokalen går runt de två konsonanterna.
Så ordet uttalas som följer ต + ร + เีย + ม, hänger ni med? Ordet har mellanton, startar med en mellanklasskonsonant och avslutas av en tonande konsonant.
เตรียม dtriiam = att förbereda, vara redo.
แผ่ phàae här har vi enstavigt ord och en lång vokal sà-rà aae som står före konsonanten, men skall uttalas så här ผ่ + แ. Vi ser också en tonmarkör som förkunnar att tonmarkören tillsammans med en hög konsonant genererar låg ton, eller hur?
แผ่ = expandera, utöka.
พร้อม phrɔ́ɔm, här ser vi ett konsonantkluster av två låga konsonanter samt en tonmarkör, i ett enstavigt ord med konsonantkluster sätts tonmarkören på den andra konsonanten. Här har vi máai thͼͼ som med en låg konsonant genererar hög ton sǐiang dtrii.
พร้อม = färdigt, komplett, fullständig.
เพิ่ม phǝ̂ǝm (phööm), här ser vi vår vokal เ-อ sà-rà ǝǝ (öö), igen och när ordet avslutas med en konsonant faller อ ɔɔ àang bort och ersätts med sà-rà ì ิ. เ sà-rà ee och sà-rà ì ิ bildar tillsammans sà-rà ǝǝ.
Här är tonen fallande eller hur? Låg konsonant med máai èek generar fallande ton.
เพิ่ม = växa, öka mm.
ภัย phai, här har vi sà-rà à -ะ igen, men som jag sa, den kan inte stå mellan två konsonanter i samma stavelse.
ภะย så här går inte, utan sà-rà à ändrar form till ั.
Här har vi en låg konsonant och avslutas med en tonande konsonant, vad blir det för ton? Jo mellanton.
ภัย = skada, fara, katastrof, rädsla, skräck.
เรียบร้อย rîiap rɔ́ɔi, ett tvåstavigt ord เรียบ och ร้อย, det är viktigt att lära sig tolka vart en stavelse slutar och börjar.
Detta har ju tonmässig betydelse eftersom ni ser första stavelsen har fallande ton เรียบ låg konsonant + lång vokal + stum ändelse = fallande ton, eller hur?
ร้อย startar med låg konsonant + har en tonmarkör som visar på att tillsammans med låg konsonant skall stavelsen uttalas med hög ton sǐiang dtrii.
När ni ser längre ord som detta, så är det ju ofta tvåstavigt eller till och med kan vara trestavigt eller mer. Utgå först hur vokalen är tillsammans med konsonanten, när ni luskat ut det, har ni oftast den första stavelsen.
Vi har ju också tvåstaviga eller trestaviga ord "badkar" bad + kar osv.
เรียบร้อย = allt i ordning, ordnade, snyggt.
ไม่กระดิกหู, försök att luska ut hur många stavelser det finns här?
Skapa meningar av konsonanter och vokaler
Nu är det dags att visa på lite meningsuppbyggnader av konsonanter och vokaler. Så att vi kan lära oss var ett ord börjar och slutar och nästa tar vid.
วันนี้ (idag) วันอะไร
wan níi wan à rai
วัน นี้ วัน อะไร
Vilken dag är det idag? Vad är det för dag idag.
Vi ser här adverbet sist อะไร = vilken, vad
Om vi översätter rakt av blir det "idag dag vilken"?
วันนี้วันอาทิตย์
wan níi wan aa thít
วัน นี้ วัน อาทิตย์
Idag är det söndag
Här ser vi att ordningen i meningen är likt vår egen "idag dag söndag"
อาทิตย์ här ser vi tecknet "garan" som bortkommenterar ย์ jɔɔ ják förmodligen är det ord från från Sanskrit .
อาทิตย์ betyder också "vecka eller solen (พระอาทิตย์)". Solen har även andra namn.
Veckända som helgen lördag och söndag brukar man ofta säga
วันเสาร์อาทิตย์ wan sǎo aathít, det finns andra ord också, men förväxla inte med Söndag som heter วันอาทิตย์ .
พรุ่งนี้วันอะไร
prôongníi (imorgon) wan à rai
พรุ่ง นี้ วัน อะไร
Vilken dag är det imorgon?
Här ser vi konsonantkluster igen och som jag sa vokaler samt tonmarkörer på den andra konsonanten inte på första.
พรุ่งนี้วันจันทร์
prôong níi wan djan
พรุ่ง นี้ วัน จันทร์
Imorgon är det måndag, likt det vi säger på svenska.
นี้ = níi, betyder helt enkelt "nu i morgon eller presens nästkommande dag".
เดือนนี้เดือนอะไร
duuan (månad) níi duuan àrai
เดือน นี้ เดือน อะไร
Vilken månad är det nu?
เดือนนี้เดือนมีนาคม
duuan níi duuan mii naa khom
เดือน นี้ เดือน มีนา คม
Det är Mars månad.
มีนาคม vi kommer till månader senare, men redan nu kan jag påpeka att man oftast bara säger มีนา och utesluter คม står för alla månader som har 31 dagar.
ปีนี้ปีอะไร
bpii níi bpii àrai
ปี นี้ ปี อะ ไร
Vilket år är det nu?
ปีนี้ปีสองพันสิบสอง
bpii níi bpii sɔ̌ɔng phan sɔ̌ɔng
ปี นี้ ปี สอง พัน สิบ สอง
Det är 2012.
Man kan också skriva det så här med thailändska siffror ๒๐๑๒. Idag skriver många med våra siffror också.
วันนี้วันที่เท่าไหร่
wan níi wan thîi tâo-rài
Vilket datum är det idag?
วัน นี้ วัน ที่ เท่า ไหร่
วันที่ = kalenderdatum
เท่าไหร่ = "hur mycket", "hur många" eller som här "lika med"
Egentligen betyder det lika med เท่า och ไหร่ indikerar en fråga.
เท่าไหร่ tâo-rài använder vi ju när vi frågar om vad saker och ting kostar.
อัน นี้ เท่า ไหร่
an níi tâo-rài
Vad kostar denna? Hur mycket för denna?
ที่ är ett relativt pronomen; det, som, vilket är ... och har många användningsområden och detta kommer vi att möta mycket.
Här betyder det "under, vid tidpunkten för" dagens datum.
วันนี้วันที่สิบห้า
wan níi wan thîi sìp hâa
วัน นี้ วัน ที่ สิบ ห้า
Idag är det den femtonde.
Jag återkommer med ordningstal och grundtal senare ที่สิบห้า i avsnittet om Klassnamn. ที่ här modifierar 15 till femtonde som är ett ordningstal.
Öva nu lite på detta och gå tillbaka till toppen, så att ni förstår var ord börjar och var de slutar och hur vokalerna är formerade på konsonanterna.
insayt
Detta kapitel tänkte jag förklara hur vi skall tolka orden och hur de är uppbyggda. Vi har ju gått igenom vokaler och konsonanter samt lite annat, men det är ju inget till om vi inte förstår hur vi skall använda alla vokaler och konsonanter.
I svenskan kommer ju alltid vokalerna efter en konsonant eller före.
Skr(i)va, (I)nn(a)n, osv.
I Thai finns ju många sätt att placera vokalerna
เล sà-rà ee lee här placeras vokalen före konsonanten.
Jag har ju sagt att inget ord i thai kan starta med en vokal och det är riktigt, här måste vi förstå hur ordet är byggt och hur vi skall tänka.
ล+เ, när vi säger ordet blir det lee, så ordet startar med en konsonant, även om vokalen står före konsonanten.
กา sà-rà aa gaa, här placeras vokalen efter konsonanten.
ก+า här tolkar vi som det står, efter konsonanten.
ปู sà-rà uu bpuu, här placeras vokalen under konsonanten.
ป + ู, men vi skall tolka det som att ordet startar med en konsonant och vokalen kommer efter konsonanten, även om den sitter under konsonanten.
มี sà-rà ii mii, här är vokalen placerad ovan konsonanten.
ม + ี men vi skall tolka det som att vokalen kommer efter konsonanten, även om vokalen är placerad ovan konsonanten.
เมีย sà-rà iia miia, här är vokalen runtom konsonanten, alltså เีย ee+ii+jɔɔ ják bildar vokalen sà-rà iia.
เีย här skall vi tolka det som ม+เีย miia.
อ่าน àan = läsa, här startar ordet med en vokal när vi säger det, men här kan inte sà-rà aa -า stå själv utan har hjälp av ɔɔ àang som här agerar som konsonant.
Vokaler som ändrar form
I Thai finns ord där ibland vokaler faller bort eller ändrar form, men uttalas likadant.
Ni har säkert sett ั och undrar vad är det? I Thai skrivs vissa vokaler annorlunda beroende på om vokalen avlutar ett ord/stavelse eller om vokalen finns mellan två konsonanter.
- ะ sà-rà à
จะ = här avslutar den korta vokalen ett ord djà = vill, ska
ขั้น = här ändrar a:et form, samma korta uttal men ändrar form till ั och placeras ovan konsonanten. ั kallas interpunktion. Det går inte att skriva så här ข้ะน. khân = steg.
- ะ sà-rà à, kan endast stå som avslutare i ett ord eller stavelse inte mellan två konsonanter i samma stavelse eller ord.
ือ sà-rà
คือ kh
ตื่น dt
เ-ะ sà-rà è
เพะ här avslutar vokalen ordet en kort vokal è. เพะ = kasta
เป็น bpen, här ändras เ-ะ sà-rà è till något som kallas mái dtài-kúu betyder att det skall uttala med ett kort e. เป็น = är, att vara.
แ-ะ sà-rà àe (ä)
แตะ dtàe, här avslutar àe (ä) ordet. แตะ = att känna, att röra vid något.
แซ็ค här faller -ะ bort då ordet avslutas med en konsonant och mái dtài-kúu visar att det skall uttalas kort. แซ็ค = thai stavning för engelskt namn Zach.
โ-ะ sà-rà ͼ̀ (å)
โด๊ะ här avslutar å ordet. โด๊ะ = skaka
จบ djòp, här faller hela vokalen bort och endast de två konsonanterna skrivs. จบ = avsluta något.
OBS! Det blir ett eget kapitel om outskrivna vokaler med olika konsonanter!
ัว sà-rà ua
ตัว dtuaa, här avslutas ordet av ua. ตัว = sig själv (personer), kropp mm.
อวน uaan, här faller ั bort och kvar blir ว eftersom ordet avslutas av en konsonant. อวน = ett slags nät för fiske.
เ-อ sà-rà ǝǝ (öö)
เธอ thöö, här avslutas ordet av (öö). เธอ = ett ord för henne, i mer kamratliga sammanhang.
เบิก bǝ̀ǝk (böök), här faller inte bara en vokal bort, utan vi lägger till en annan istället ิ sà-rà ì och vokalen placeras ovan konsonanten. เบิก = expandera, vidga (ekonomiska, handel, varor).
Konsonantkluster
Konsonantkluster har ju vi i svenskan också som prata, skriva osv, alltså där ord startar med två eller fler konsonanter.
I Thai finns ju det också som i ครับ khráp och då placeras vokalen ovan den andra konsonanten ค + ร + ั + บ.
Exempelord
กระจาย grà jaai ett tvåstavigt ord กระ + จาย. กระ startar med en mellanklasskonsonant och avslutas med en kort vokal, vilken ton blir det? Jo låg ton.
จาย startar med en mellanklasskonsonant och slutar med en tonande konsonant alltså levande stavelse och vad blir så tonen? Jo mellanton.
กระจาย = distribuera, sprida, sända, sprida ut mm.
กาง gaang, enstavigt ord, startar med en mellanklasskonsonant och avlutas av en tonande konsonant vad blir tonen? Jo mellanton.
กาง gaang = veckla ut, öppna, sträcka ut, sprida ut.
เตรียม dtriiam, detta är lite lurigt, här måste vi tänka till lite. Vi har dels ett konsonantkluster i form av ตร och vokalen sà-rà iia เีย. Som jag sa innan, vokalen placeras ovan den andra konsonanten i klustret, så sà-rà ii ovan รี = rii men hela vokalen går runt de två konsonanterna.
Så ordet uttalas som följer ต + ร + เีย + ม, hänger ni med? Ordet har mellanton, startar med en mellanklasskonsonant och avslutas av en tonande konsonant.
เตรียม dtriiam = att förbereda, vara redo.
แผ่ phàae här har vi enstavigt ord och en lång vokal sà-rà aae som står före konsonanten, men skall uttalas så här ผ่ + แ. Vi ser också en tonmarkör som förkunnar att tonmarkören tillsammans med en hög konsonant genererar låg ton, eller hur?
แผ่ = expandera, utöka.
พร้อม phrɔ́ɔm, här ser vi ett konsonantkluster av två låga konsonanter samt en tonmarkör, i ett enstavigt ord med konsonantkluster sätts tonmarkören på den andra konsonanten. Här har vi máai thͼͼ som med en låg konsonant genererar hög ton sǐiang dtrii.
พร้อม = färdigt, komplett, fullständig.
เพิ่ม phǝ̂ǝm (phööm), här ser vi vår vokal เ-อ sà-rà ǝǝ (öö), igen och när ordet avslutas med en konsonant faller อ ɔɔ àang bort och ersätts med sà-rà ì ิ. เ sà-rà ee och sà-rà ì ิ bildar tillsammans sà-rà ǝǝ.
Här är tonen fallande eller hur? Låg konsonant med máai èek generar fallande ton.
เพิ่ม = växa, öka mm.
ภัย phai, här har vi sà-rà à -ะ igen, men som jag sa, den kan inte stå mellan två konsonanter i samma stavelse.
ภะย så här går inte, utan sà-rà à ändrar form till ั.
Här har vi en låg konsonant och avslutas med en tonande konsonant, vad blir det för ton? Jo mellanton.
ภัย = skada, fara, katastrof, rädsla, skräck.
เรียบร้อย rîiap rɔ́ɔi, ett tvåstavigt ord เรียบ och ร้อย, det är viktigt att lära sig tolka vart en stavelse slutar och börjar.
Detta har ju tonmässig betydelse eftersom ni ser första stavelsen har fallande ton เรียบ låg konsonant + lång vokal + stum ändelse = fallande ton, eller hur?
ร้อย startar med låg konsonant + har en tonmarkör som visar på att tillsammans med låg konsonant skall stavelsen uttalas med hög ton sǐiang dtrii.
När ni ser längre ord som detta, så är det ju ofta tvåstavigt eller till och med kan vara trestavigt eller mer. Utgå först hur vokalen är tillsammans med konsonanten, när ni luskat ut det, har ni oftast den första stavelsen.
Vi har ju också tvåstaviga eller trestaviga ord "badkar" bad + kar osv.
เรียบร้อย = allt i ordning, ordnade, snyggt.
ไม่กระดิกหู, försök att luska ut hur många stavelser det finns här?
Skapa meningar av konsonanter och vokaler
Nu är det dags att visa på lite meningsuppbyggnader av konsonanter och vokaler. Så att vi kan lära oss var ett ord börjar och slutar och nästa tar vid.
วันนี้ (idag) วันอะไร
wan níi wan à rai
วัน นี้ วัน อะไร
Vilken dag är det idag? Vad är det för dag idag.
Vi ser här adverbet sist อะไร = vilken, vad
Om vi översätter rakt av blir det "idag dag vilken"?
วันนี้วันอาทิตย์
wan níi wan aa thít
วัน นี้ วัน อาทิตย์
Idag är det söndag
Här ser vi att ordningen i meningen är likt vår egen "idag dag söndag"
อาทิตย์ här ser vi tecknet "garan" som bortkommenterar ย์ jɔɔ ják förmodligen är det ord från från Sanskrit .
อาทิตย์ betyder också "vecka eller solen (พระอาทิตย์)". Solen har även andra namn.
Veckända som helgen lördag och söndag brukar man ofta säga
วันเสาร์อาทิตย์ wan sǎo aathít, det finns andra ord också, men förväxla inte med Söndag som heter วันอาทิตย์ .
พรุ่งนี้วันอะไร
prôongníi (imorgon) wan à rai
พรุ่ง นี้ วัน อะไร
Vilken dag är det imorgon?
Här ser vi konsonantkluster igen och som jag sa vokaler samt tonmarkörer på den andra konsonanten inte på första.
พรุ่งนี้วันจันทร์
prôong níi wan djan
พรุ่ง นี้ วัน จันทร์
Imorgon är det måndag, likt det vi säger på svenska.
นี้ = níi, betyder helt enkelt "nu i morgon eller presens nästkommande dag".
เดือนนี้เดือนอะไร
duuan (månad) níi duuan àrai
เดือน นี้ เดือน อะไร
Vilken månad är det nu?
เดือนนี้เดือนมีนาคม
duuan níi duuan mii naa khom
เดือน นี้ เดือน มีนา คม
Det är Mars månad.
มีนาคม vi kommer till månader senare, men redan nu kan jag påpeka att man oftast bara säger มีนา och utesluter คม står för alla månader som har 31 dagar.
ปีนี้ปีอะไร
bpii níi bpii àrai
ปี นี้ ปี อะ ไร
Vilket år är det nu?
ปีนี้ปีสองพันสิบสอง
bpii níi bpii sɔ̌ɔng phan sɔ̌ɔng
ปี นี้ ปี สอง พัน สิบ สอง
Det är 2012.
Man kan också skriva det så här med thailändska siffror ๒๐๑๒. Idag skriver många med våra siffror också.
วันนี้วันที่เท่าไหร่
wan níi wan thîi tâo-rài
Vilket datum är det idag?
วัน นี้ วัน ที่ เท่า ไหร่
วันที่ = kalenderdatum
เท่าไหร่ = "hur mycket", "hur många" eller som här "lika med"
Egentligen betyder det lika med เท่า och ไหร่ indikerar en fråga.
เท่าไหร่ tâo-rài använder vi ju när vi frågar om vad saker och ting kostar.
อัน นี้ เท่า ไหร่
an níi tâo-rài
Vad kostar denna? Hur mycket för denna?
ที่ är ett relativt pronomen; det, som, vilket är ... och har många användningsområden och detta kommer vi att möta mycket.
Här betyder det "under, vid tidpunkten för" dagens datum.
วันนี้วันที่สิบห้า
wan níi wan thîi sìp hâa
วัน นี้ วัน ที่ สิบ ห้า
Idag är det den femtonde.
Jag återkommer med ordningstal och grundtal senare ที่สิบห้า i avsnittet om Klassnamn. ที่ här modifierar 15 till femtonde som är ett ordningstal.
Öva nu lite på detta och gå tillbaka till toppen, så att ni förstår var ord börjar och var de slutar och hur vokalerna är formerade på konsonanterna.
insayt
