Medicinska problem för oss män / gubbar

 
Vem har sagt att hon gör sådant? Hon köper färdig fisksås i affären, både vanlig och fermenterad. Vissa luktar, andra inte. Men inget så illa som durian dock.
Ah nu ser jag, fisksås från Thailand ja, hade varit jäkligt imponerande om hon gjort sin egen.

Ja inte köper man ICAs egna fisksås när det finns thai affärer i de flesta städer.
 
Hemgjord fisksås i Sverige det är lite hard core. Men kul.

Vad tar din fru för fisk och fermenterar? Hur länge får det jäsa? Luktar det nåt?
Fisk sås i Norge og Sverige har dei brukt ansjovis i over 100 år , Når svenskene lager Janson Frestelse har dei fisksåsen ansjovis som krydder i frestelsen , samme når dei lager leverpostai bruker dei ansjovis og mye spe som fiske sås .
 
Stor skillnad på fisksås och fiskspad från inlagd ansjovis.

Du vet för lite om detta.
Produksjon av fisk sås i Bangsaen , lager dei ansjovis på blå plast tonner på 200 liter Men dei bruker ett annet krydder til fisksåsen , Thai ansjovisen gjera i noen måner så lager dei fisk sås av den . Les historien om fisksås , så var det Romerne for over 1000 år siden som var dei forste som laget fisksås av ansjovis ,
 
Produksjon av fisk sås i Bangsaen , lager dei ansjovis på blå plast tonner på 200 liter Men dei bruker ett annet krydder til fisksåsen , Thai ansjovisen gjera i noen måner så lager dei fisk sås av den . Les historien om fisksås , så var det Romerne for over 1000 år siden som var dei forste som laget fisksås av ansjovis ,
Nja, det var nog Indonesien för 30 000 år sedan, det står tydligen på några lertavlor.
 
Produksjon av fisk sås i Bangsaen , lager dei ansjovis på blå plast tonner på 200 liter Men dei bruker ett annet krydder til fisksåsen , Thai ansjovisen gjera i noen måner så lager dei fisk sås av den . Les historien om fisksås , så var det Romerne for over 1000 år siden som var dei forste som laget fisksås av ansjovis ,
Man gjorde fisksås på avfall som huvud, fenor och inälvor i Grekland för 2500 år sedan

Ansjovis i Sverige är ingen fisk utan en inläggning av hel Skarpsill.
Man äter fisken med
spad och gör inte fisksås.

Riktig äkta ansjovis är släkt med sill och läggs in med kryddor i olja i länder som Spanien och Portugal.
Sardell är ett svenskt namn på inläggning av äkta ansjovis (Engraulis encrasiocolus)
 
Her kan du läsa og lära litt om fisksås ,og ansjovis , det trenger du .

P1150163.JPG


P1150164.JPG
 
Ketchup og fisksås er slektninger , les historien ,




 
Tur man har struntat i den trenden! Dessutom verkar det göra saken etter värre om man vill ta bort "konstverken" senare.
--------------------------------------------------

Studie: Tatueringar kan öka risken för att drabbas av cancer​

Tatuerade hade en förhöjd risk på 21 procent att drabbas av cancerformen lymfom, efter att man tagit hänsyn till andra faktorer som rökning, utbildning och inkomst.
Källa: ”Tattoos as a risk factor for malignant lymphoma: a population-based case-control study” av Christel Nielsen.


Tatuerade personer har förhöjd risk för att få cancer i lymfkörtlarna, visar en ny studie från Lunds universitet. Det verkar inte heller hjälpa att ta bort dem med laser. – Bland dem som lasrat sina tatueringar såg vi en ännu större risk. Det är för tidigt att säga något om ett samband, men det är definitivt något vi behöver titta mer på, säger forskaren Christel Nielsen.
Christel Nielsen har en drake på armen och det kinesiska tecknet för ”häst” på ryggen. Hon är också forskare vid Lunds universitet och en av få som tittat på hur tatueringar påverkar hälsan. Detta trots att var femte svensk är tatuerad, och uppemot hälften av alla kvinnor under 40 år.
– Det är faktiskt väldigt märkligt, och nästan lite provocerande med tanke på att Sverige har en världens mest tatuerade befolkningar. Varför har vi inte bättre koll på det här? Vi vet ju sedan tidigare att personer som i sitt yrke andas in vissa ämnen har högre cancerrisk. De kemikalierna finns i flera tatueringsfärger, men ändå har det inte gjorts några större studier på hur kroppen påverkas när de här ämnena injiceras i huden, säger Christel Nielsen.
Nu har hon dock tillsammans med kollegor undersökt sambandet mellan tatueringar och cancerformen lymfom – ett samlingsnamn för olika tumörsjukdomar i kroppens lymfsystem.
– Vi visste sedan tidigare att pigmenten i tatueringsfärgerna rör sig i kroppen, så det fanns en biologisk grund till att det skulle kunna orsaka sjukdom. Men om det faktiskt gjorde det visste vi inte.
I studien gick de igenom alla svenska fall av lymfom hos personer mellan 20 och 60 år under en tioårsperiod, och såg att risken att drabbas var 21 procent högre i gruppen som var tatuerad jämfört med dem utan tatueringar. Detta efter att forskarna tagit hänsyn till annat som kan påverka, som rökning, inkomst, ålder och utbildningsnivå.
– Det man behöver göra nu är att upprepa studien för att se om samma mönster ses även i andra grupper, och sådana studier gör vi nu i Danmark, säger Christel Nielsen.
Hon och kollegorna har också studerat kopplingen mellan tatueringar och hudcancer, vars resultat väntas publiceras till hösten.
– Alla ställen i kroppen där färgen hamnar är ju potentiellt exponerade för ökad risk, och då vill man ju först och främst veta vad som händer i själva huden. Men i och med att kroppen så effektivt får bort pigmenten ur huden är det också väldigt intressant att titta på vad som händer i andra delar av kroppen, som lymfan eller njurarna.
I och med att så många tatuerar sig ökar också antalet personer som tar bort sina tatueringar med laser. Den gruppen stack ut i studien.
– Där drog cancerrisken iväg rejält, den var väldigt mycket högre. Då ska man komma ihåg att det inte var så många individer i den här gruppen, och det är för tidigt att säga något om ett eventuellt samband. Men signalen i siffrorna var ändå såpass tydlig att jag tycker vi behöver undersöka det här mer – vad är det egentligen som händer när man lasrar?
En förklaring skulle kunna vara att laserborttagning slår sönder kemikalierna i färgerna, så att de börjar röra på sig ännu mer i kroppen.
– Sedan ska de passera genom systemet. De går ju liksom inte upp i rök utan behöver passera kroppen och lymfsystemet för att komma ut, säger Christel Nielsen.
Tatueringarnas storlek verkar inte spela någon roll för cancerrisken. Det förvånade Christel Nielsen lite, eftersom de trott att mer färg skulle kunna innebära högre risk.
– Men det kunde vi inte se. Det är lite tidigt att börja söka efter förklaringar till vad den ökade risken kan bero på efter bara en studie. Men en tanke är att det kanske inte är så mycket färgen som att man har något inlagrat i det lymfatiska systemet i sig, som är problemet, att det kanske ligger där som någon slags låggradig ”trigger”.
Bör man avråda människor från tatueringar, med tanke på det här?
– Jag tänker att tatueringar är så mycket mer än bara en bild på kroppen. De betyder mycket för många människor. Det kan vara ett sätt att markera att man tagit sig igenom något svårt, eller en viktig händelse i livet. Jag tror att tatueringar är här för att stanna, och då måste vi se till att de görs på ett säkert sätt. Det är där fokus bör ligga.
Ångrar du dina egna tatueringar?
– Nej det gör jag faktiskt inte. Jag var ung på 90-talet, och då satte man kinesiska tecken på ryggen, det hörde liksom till. Man ska också komma ihåg att lymfom är en ovanlig sjukdom och att våra resultat gäller på gruppnivå, inte individnivå.

 
 

Liknande trådar

G
Svar
1
Visningar
2 K
Wanpen
W
A
Svar
0
Visningar
1 K
A
A
Svar
2
Visningar
2 K
natcha
N
Svar
20
Visningar
2 K
A
 
Tillbaka
Topp