Om man tjänar under 15.000 bath betalar man ingen skatt. Därutöver beror på hur stor familj man har men skattesatsen börjar på 7% i normalfallet.
Är du inflyttad farang med eget bolag betalar du 7% på 40.000 bath. Det är minimum vad du som farang förväntas behöva för att klara dig. Tjänar du mer är det meningen att du skall betala mer i skatt men jag tror få gör det eftersom det i princip inte finns någon kontroll.
Är du anställd är det företaget som sörjer för skatteinbetalningen. Företaget betalar även 200/månad och anställd för sjukvård. Den anställde får då fri sjukvård på ett statligt sjukhus som utses i anställningsområdet. Åker du bort på en resa måste du således åka till din hemstad för att få fri vård, m a o bli inte akut sjuk (detta gäller för thaiare).
Faranger bör köpa en egen privat sjuk- & hälsoförsäkring. Den kostar 40-50.000/år men då kommer du in på ett privatsjukhus om något händer.
Privatsjukhusen ser mer ut som semesterhem och servicen är otrooolig.
Du kan som farang även förlita dig på statliga sjukhus men får då betala för tjänsterna och medicinerna. Om det blir billigare än en försäkring går inte att svara på utan att veta vad du kommer att råka ut för men sjukvården är billig, ruskigt billig. Jag blev röntgad för en njursten förra året och betalade för hela kalaset 500 SEK, röntgen, läkarbesök två gånger och smärtstillande. Mediciner är också billigt. Jag vågar inte ens gissa vad det skulle kosta i Svedala.
Nu är ju otroligt många thaiare mamma- och pappa-företagare som det heter här (småföretagare). Dom redovisar nog aldrig skatt och har inget sjukskydd heller. Funkar kanonbra ända fram tills . . . .
Systemet tar in pengar på en mängd olika sätt, moms som inte riktigt fungerar som i Sverige, företagsskatten är hög, export-Importtullar, sjukvården och en mängd olika andra intäkter som, ja faktiskt räcker till. Det 'svarta hålet' där pengarna försvinner, som vi har i Sverige finns inte i Thailand.