SV: Hundar i Thailand, fina eller en ren pina?????

 
Status
Ej öppen för ytterligare svar.

Berralund

Forumvärd
Forumpersonal
Den här marodören känner inte riktigt igen allt du skriver, Legolas. Min svärmor tar väl hand om våra hundar, grinden är stängd så dom kan inte springa rakt ut i gatan. Men hon är nog ett undantag. Jag har dock aldrig sett någon bli biten av någon hund i vårat grannskap, även om det skälls något förfärligt ibland.

Det värsta är väl när det är en tik som löper, då kan det vara ett jäkla liv. Och förvisso är det en del "konserter" under nätterna, men jag har vant mig nu.

Däremot klarar jag inte av att se hundar som plågas. Då försöker jag via frugan att övertala ägaren att göra något åt det, och då blir det väl oftast avlivning på ett eller annat sätt. Och en del bångstyriga hundar skickas till Sakhon Nakhon och Laos, där man lär äta hund. Men som sagt - våra hundar far i alla fall inte illa.


Berralund :wai:
 
"legolas " sa:
Har blivit biten när jag cyklat förbi 2 gånger nu och thai som ser det skrattar bara, ingenbryr sig om någonting härnere. de kan ju tappa ansiktet om de lägger sig i, bättre att skita i allting och blunda......
Hundarna tycker väl att du är en läckerbit :)
 
Ute på ö-luff får man passa sig lite grann om man ger sig ut på bygden, men hittills har det gått bra. Det värsta är nätterna på de lite billigare resorterna. 2009 t ex, på Koh Jum (Joy Bungalows) var det revirstrider varje natt. Inte roligt. Annars älskar jag djur, katter bäst, sedan ormar, ödlor och hundar. Fåglar har jag ett stort intresse för, apor gillar jag men de är lite opålitliga. Elefanterna är stora och förtjänar all respekt. Spindlar och kryp överhuvudtaget går bort.
Får jag chansen så kelar jag gärna med en snäll thaijycke, samt när de tillhör resorterna dessutom sticka till dem en bit mat. Så mitt slutgiltiga svar efter denna brodering blir: fina!
 
"legolas " sa:
För nog är det väl enklare att vara romantisk och älska allting man ser, och inte ser saker för vad de verkligen är, när man slipper att stanna kvar och ha det runt sig absolut hela tiden???

Det var nog första gången i hela mitt liv jag har blivit kallad för romantisk...men jag hoppas i alla fall att den dagen ska komma då jag "blir tvungen" att ha det runt mig hela tiden.
 
Har funderat lite om vad jag tycker om hundar i thailand. Visst kan det vara irreterande när asen inte kan vara tysta nattetid, Men jag är inte rädd för dem. och jag är ju sen barnsben hundälskare :clap_tranparent:

Min kompis svärmor hade alltid med sig en pinne när hon gick någonstans, Hon behövde aldrig använda den, det räckte med att hundarna såg pinnen sen höll de sig på sin kant. :wai:
 
Nu ska det erkännas att man är ganska tvetydig när det gäller jyckarna. På ett ställe vi bodde på så var det en tuff match att komma invinglande på nätterna. Hundarna som vaktade infarten och jag var inte bästa kompisar med varandra, men jag klarade mig undan några skavanker. Sen så har vi (jag och frugan) Hjälpt till med kastrering och behandling av skadade jyckar, där är det min frugas brinnande intresse som har smittat av sig på mig.
På det nuvarande stället som vi har som bas på våra resor så har vi tre hundgrupperingar med sina revir på resorten. Staffdogs vaktar parkering och påfarten till den större vägen. Bossdogs, vaktar restaurang, dom flesta bungarna och strand. Sen har vi ett par jyckar som rör sig mitt i mellan på något sätt och dom rör sig lite hur som helst. På den resorten vi har bott på dom sista åren är hundarna rabiesvaccinerade och katrerade/steriliserade. Under årens lopp så har vi tagit hand om en katt med sina ungar första åren, Joolie en halvgalen men "personlig" hund som vi passar bara för att den är så opålitlig.....Skulle den hunden leva iSverige så hade den avlivats pga av sin personlighet (har nafsat efter alla åldersgrupper). Sen har vi hjälpt en jycke som blev påkörd med vetrinärhjälp och senare kastrering.
Här är Nicky, som blev påkörd
047-1.jpg

Joolie
015.jpg

Snygg bild på Joolie, denna bild cirka 5-6 år gammal
PICT0500.jpg

Bigg Boss, Tuba som somnade in i våras
Julhunden.jpg
 
"b-tung " sa:
Nu ska det erkännas att man är ganska tvetydig när det gäller jyckarna. På ett ställe vi bodde på så var det en tuff match att komma invinglande på nätterna. Hundarna som vaktade infarten och jag var inte bästa kompisar med varandra, men jag klarade mig undan några skavanker. Sen så har vi (jag och frugan) Hjälpt till med kastrering och behandling av skadade jyckar, där är det min frugas brinnande intresse som har smittat av sig på mig.
På det nuvarande stället som vi har som bas på våra resor så har vi tre hundgrupperingar med sina revir på resorten. Staffdogs vaktar parkering och påfarten till den större vägen. Bossdogs, vaktar restaurang, dom flesta bungarna och strand. Sen har vi ett par jyckar som rör sig mitt i mellan på något sätt och dom rör sig lite hur som helst. På den resorten vi har bott på dom sista åren är hundarna rabiesvaccinerade och katrerade/steriliserade. Under årens lopp så har vi tagit hand om en katt med sina ungar första åren, Joolie en halvgalen men "personlig" hund som vi passar bara för att den är så opålitlig.....Skulle den hunden leva iSverige så hade den avlivats pga av sin personlighet (har nafsat efter alla åldersgrupper). Sen har vi hjälpt en jycke som blev påkörd med vetrinärhjälp och senare kastrering.
Ja, oljud när man vill sova är inte roligt vare sig det är från hundar, småbarn eller fyllefester :)
I den byn, som jag känner till mest, var de sakerna inga större problem, men där finns en j-kla stridstupp, som inte fattar att inte ska gala förrän solen går upp >:-( :)

Vaktande bråkiga flockar låter inte roligt heller.

(((Sådana har jag aldrig råkat ut för, inte ens några arga hundar, utom två schäfrar från samma samhälle i Sverige. Jag hade inte låtit mig skrämmas av den ene då skällde mycket på mig den var liten. Sedan hade den kanske "pratat" med den andre schäfern om mig :) Jag hade inte ens problem med en hund, som bet alla män i hälsenorna t o m sonen i huset, men inte pappan och mig, fastän den inte kände mig! Likadant med en katt, som t o m ägarna var rädda för.
-Hur vågar du sätta dig i Misses fotölj???!!!
men då hade han redan varit där och kollat mig, och inte gjort något. Kanske som en "Mini-Cecar" (=Den lille mexikanen, som leder en hundflock med f d kamphundar, fastän han själv är mindre än många av hundarna :)

---
Det där med övergivna/misskötta djur - och fattiga människor - i fattiga länder är ett stort problem. Hur många man än hjälper, så finns det en massa fler, som behöver hjälp...
 
Förb##% hundar, har blivit jagad ett pat ggr,
tantens barn har blivit biten av GRANNENS
hundf#%, men har lärt mig, ta med en kvist
och dom dj#%# kommer inte nära
 
Hundvän är jag men jag har självbevarelsedrift också. Så visst skall jag ta med mig en knölpåk om jag måste ut på natten och promenera. Det händer dock sällan, jag är en lat jäkel.

Allvarligt talat: Risken för rabies skall man inte bortse ifrån, såg en serie på TV om den sjukdomen för en del år sedan. Fy tusan vilken plågsam död, och dödligheten är 100 %. :eek:


Berralund :wai:
 
Som sagt så har jag aldrig råkat ut för någon hundflock, och i hundflockar kan de nog trigga varandra, som det kan bli i "människoflockar" :) så jag vet inte om följande duger i sådana situationer, men normalt har det räckt att göra så här med vaktande hundar:
Stanna och stå still då de kommer. Lite prat glatt och vänligt. (Typ "Hejsan, hunden!")
Om de är aggresiva/rädda ställ SIDAN emot därifrån den kommer, och TITTA INTE direkt på dem. (Titta i ögonvrån är OK.)
Sedan sträcker man ut handen lite åt dem, så de får lukta på den.

Du brukar i alla fall jag bli godkänd :)

(Vid undantaget, som jag skrev om tidigare, gjorde jag felet att jag ignorerade att den skällde "argt" för att försöka dölja att den var rädd då jag gick in på hans revir, utan då tittade jag bara på den och gick in med grejerna, som jag skulle lämna där. (((För många år sedan var en del av mitt jobb att köra ut grejer ibland, och då träffade jag på många hundar både med och utan ägare i närheten.)))

Blir de inte extra arga om det kommer någon ragglande in på deras revir och hötter med en käpp? :)

(((Skojade lite bara. Det är säkert bra att ha något med sig att kunna skydda sig med om man råkar ut för en rabbiessmittad hund.)))

Fast rabbies går väl att bota numera om man åker till sjukhuset någorlunda nära efter?
Vet inte om det stämmer, men det ska visst vara ganska enkelt bara man kommer i tid. (Några behandlingar med tid emellan.)
 
Vad jag vet går rabies inte att bota om den har brutit ut och gått för långt. Då är dödligheten 100 %. Misstänker man rabiessmitta så gäller det att åka till läkaren omedelbart och få vaccin. Då klarar man sig. Annars är det rökt!


Berralund :wai:
 
"Berralund " sa:
Vad jag vet går rabies inte att bota om den har brutit ut och gått för långt. Då är dödligheten 100 %. Misstänker man rabiessmitta så gäller det att åka till läkaren omedelbart och få vaccin. Då klarar man sig. Annars är det rökt!


Berralund :wai:

Instämmer med dej, och för säkerhets skull så skulle jag tagit mej till läkaren direkt i förebyggande syfte om man blir biten av en hund eller katt och inte vänta någon dag med att se efter hur man mår.
 
"kycklingen " sa:
Instämmer med dej, och för säkerhets skull så skulle jag tagit mej till läkaren direkt i förebyggande syfte om man blir biten av en hund eller katt och inte vänta någon dag med att se efter hur man mår.
Ja, jag menade att man sticker till sjukhuset hyffsat snart så fort det finns risk för rabbies. Detsamma för stelkramp, vilket man ju kan få av hundbett också.
 
Status
Ej öppen för ytterligare svar.
 

Liknande trådar

M
Svar
17
Visningar
2 K
glimten66
G
A
Svar
7
Visningar
3 K
Anonym
A
 
Tillbaka
Topp