SV: Idag fick jag ett mail... upplyftande faktiskt!!!

[Lunkan]

Ja, nu för tiden skjutsas ungarna normalt t o m till träningen, även då det är konditionsträning!!!

Fastän vi hade fixat bromsar, körde en kusin rätt in bland en massa brännässlor.
Då en annan var 2-3 år klättrade han ut genom vädringsfönstret och ställde sig på fönsterblecket på tredjevåningen med en massa byggmatrial under, och knackade på fönstret från utsidan:
-Hej, mormor!
Och byggjobbarna stod under för att försöka ta emot honom om han föll, och skrek:
-Håll reda på ungen, kärringdjävel!
Men han tog sig in själv.

Inte i stan, men på landet fick de flesta barnen en slidkniv i vuxenstorlek och många fick yxa redan i 7 - 9-årsåldern, men inte en enda blev mer skadad än småsår där det räckte med sårtvätt och plåster.

Enda gången någon blev allvarligare skadad var då en kompis pappa gick med honom ut, för att det inte skulle hända något då han skulle få pröva pilbågen, som han hade fått. Den säkerhetsåtgärden slutade med att pappan blev skjuten i benet

 

[zetterberg_88]

Vilket härligt mail du fått Legolas och det stämmer ganska bra också.

När jag var sju hittade jag och några kompisar en tändare senare på dagen fick vi för oss att vi skulle girlla korv, vilken jäkla bra idé tyckte vi allihopa.
Vi hittade en bra plats mitt i skogen den underbara stekheta sommardagen.
Vi började med att lägga stora stenar i en cirkel så som dom gör på tv tänkte vi. det gick ju bra!
Sen började vi leta upp pinnar och torkat gräs allt vad vi kunde hitta som vi trodde kunde brinna, vi la allt i en klump omringade av stenar. Vi testade att tända på, det började ju brinna detta kan faktiskt fungera var våra tankar! Nästa problem var vi har ingen korv. hur ska vi då kunna girlla korv? Vi släckte elden lite fort genom att stampa på den och tänkte inte mer på det. Vi gjorde upp en plan att alla skulle leta efter korv hemma och sedan grilla den dagen efter.
Brevid skogen fanns ett garage med 5-6 våningar där brukade vi vara på taket och busa. När vi kom dit ca 30 minuter efter att vi hade testat våran lilla brasa såg vi rök från skogen och brandkåren kom, då hade hela skogen börjat brinna.
Som tur var kom brandkåren väldigt fort och det gick relativt fort att släcka branden.

Men oj vad man lärde sig att eld kan vara farligt!

 

[zetterberg_88]

Man vet aldrig vad som kommer hända ;D

 

[Gazton]

Vill bara poängtera att första inlägget stämmer för oss som växte upp på 70:talet oxå

 

[zetterberg_88]

Kan ju poängtera att detta säkert finns ännu idag, beror helt på var man bor. Nu pratar vi förstås Sverige.

 

[Gazton]

Hehe..legolas där drar du lite för stora växlar min vän

Jag är född på 60talet, men uppvuxen på 70talet, med en mamma som jobbade 4 timmar om dagen.
Dagis gick jag endast ett par timmar om dagen, resten lekte vi ute tills det blev mörkt, och vi var blåa om läpparna.
Handlingskraft var vi ungar i kvarteret fulla av. min första yxa och kniv fick jag som 7åring.

Och lekarna var många och roliga (och ibland självuppfunna)

Papporna till oss ungar var mestadels hårt arbetande metallarbetare.

Så såg livet ut för alla jag kände och lekte med.

 

[Gazton]

Ja kanske det jag vet inte.... Någon som känner till miljön i filmen "sista färden"
(Deliverence). Finns det sådan miljö kvar i Sverige så kanske vi hittar några barn där som hade det samma.

Sista färden kommer jag mycket väl i håg... Men inte skrek ni som en gris hoppas jag?

 

[Gazton]

Visserligen fanns ju Staffan Westerberg i tv-rutan.. Men fan vi hade aldrig tid att titta på tv, och video fanns ju inte

 

[Lunkan]

Har ni kollat?
http://www.stayfriends.se
Där kan man hitta gamla skolkompisar. En av dem vill hänga på till Thailand - om jag flyttar före honom

 

[Lunkan]

Stayfriends, det är ju samma skit som facebook fast mycket sämre. Som någon vis man sa (?))
-"Folk som man tappade kontakten med för 40-45 år sedan, någon anledning var det väl va???"

Ja, de flesta har man inte så mycket gemensamt med, men nästan alla tyckte det var roligt att prata gamla minnen och gå igenom vad som hänt med skolkompisar. Dessutom hittade jag min bästa kompis från lågstadiet. Sedan flyttade han. Det hade inte varit lätt att hitta honom utan websidan, för han hade bytt efternamn (Det är han, som vill hänga på min flytt till Thailand.)
Fast en del hade blivit senila/förträngt barndomen, t ex han jag var näst mest med på mellanstadiet hade glömt bort mig också fastän jag var hemma hos honom flera gånger i veckan!

De flesta hade dött eller lyckats göra något ovanligt* efter att ha växt upp i Stockholms då värsta område (men det lugnade ner sig då vi var 15, för då åkte gängledarna in i finkan. Fast det var inte som nu. Då var det så stor bostadsbrist att nästan alla slags människor hamnade i nybyggda områden, så det är mycket svårare att ta sig ur nutidens värstingområden.)
"If it don't kill you, it make you stronger."

*Jag fick en bokidé då jag pratade med en av klasskompisarna, och kom på att i bara ett av hörnhusen hade 7 blivit framgångsrika! (Fotbollsproffs, stjärnfotografer, företagschefer, musiker, fotomodeller... Med research har jag kommit upp i 15 bara i det huset =bara 30 lägenheter!) Bara av att ringa gamla klasskompisar med ovanliga efternamn, och det jag visste ändå, fick jag ihop till en halv bok, fastän varje person fått väldigt lite utrymme. (T ex har Kjell Bergqvist fått ungefär bara en sida sammanlagt.) Mest är det om lustigheter, som hände då, och sedan nämns bara vad det blev av dem. Författar brukar jag bara göra på min "sommararbetsplats" (=utomhus i solen) så det kan bli mycket mer författande om jag flyttar till Thailand

 

[Lunkan]

(((Bara Kjell Bergqvist nämnde jag med namn. Det var många år sedan, så många har hunnit bli båda kända och glömda. Här är några fler därifrån och några detaljer:
Av de andra är väl Thåström mest känd nu. Men tidigare var Harpo mer känd, för han hade flera hits utomlands också. Den första hiten fick han lite efter att hans mamma dött hemma i bostaden, där vi flyttade in då de inte ville bo kvar.
Inte så konstigt att det blev sådana musiker, men det blev även musikdlrektörer i klassisk musik!
Flera blev hockeyproffs, men inte så kända, men coachen Tommy Boustedt (hockeyförbundet nu) vet ni kanske vem det är.
Flera fotbollsproffs också. T ex Micke Rönnberg kommer nog fortfarande många ihåg.
En fotomodell kom tvåa i en "Årets Tjej"-omröstning i Sverige. Ettan (ej därifrån) stack till USA och blev stjärnmodell.)
Andra fotomodellen syndes överallt ett tag t ex i reklam för Colgate.
Ganska många blev egna företagare, och då INTE bara i typiska jobbaryrken, utan även sådant som t ex reklam, foskningsaboratorium... Flera blev höga chefer i företag som t ex Ericsson, men inte högst, så de är inte "kändisar".
Flera författare och journalister t ex recensenten och surkarten Mats Gellerfeldt.
Flera friidrottare, inte så kända, men tillräckligt bra för att ha varit med i Finnkampen.
Conny Nilsson blev världsmästare i styrkelyft...
Men då har jag räknat med mer än bara hörnhuset