M
malii
Gäst
hej!
när jag var i thailand i februari på ett familjehotell så föll jag handlöst för en thaikille i baren. (detta skriker semeserflört jag VET!) men han var ABSOLUT ingen flirtare, han hade näsan i sitt stressiga arbete hela tiden och hade knappt ögonkontakt med folk. på alla <3 dag var jag djärv och uppvaktade honom med en ros, på vinst eller förslust. såg snarare ut som att han var rädd att få skäll coh knappast förväntade sig ett uppvaaktande. men ja, det blev ju vinst kan jag säga. de 2 dagarna som följde efter är de mest romantiska i mitt liv och jag hann kära ner mig totalt! Vi hann träffas två gånger efter hans jobb och sitta och snacka, även lite under dagarna när man hängde på hotellet då så att säga.. jag kände verkligen att det var besvarat och han uppvaktade tillbaks. Vi var blyga båda två och när vi skiljdes åt för att jag skulle åka hem blev det inte mer än en puss på kinden. jag hade gett honom en lapp med min mail och hemadress ifall han ville "stay in touch".. 2ggr när han ville ge sin mail tillbaka sa jag att nej, ja behöver inte din mail du fick ju min, liksom..för att inte verka för på. Dagen efter i receptionen står en gåva till mig, en fin souvenir med en lapp med ett hjärta och hans mail, trots det jag sa. då rann tårarna.. men till saken..
jag skickade ett mail med tack och blablabla lite romantiskt. 5 dar senare får jag svar att han var glad att höra från mig och att han är very busy in the hotel now men att han "will contact me again when he has freetime". det har nu gått en månad.. och nu undrar jag: är jag dum i huvudet? dissad? dum som hoppas? eller är det bara kulturkrock så det heter duga? han jobbar 6 dar i veckan - kanske har man inte tid för datorer i thailand på samma sätt som här? every single day liksom. det kanske inte ens finns i hans värld att jag faktiskt har pengar att åka och hälsa på honom? Det känns också osannolikt att han skulle sett mitt senaste mail ens egentligen, som jag skickade som svar på hans, då jag skickade kort på oss som han bad mig göra. så.. men men.. håll mitt hopp vid liv eller ge mig en käftsmäll! just do it!
när jag var i thailand i februari på ett familjehotell så föll jag handlöst för en thaikille i baren. (detta skriker semeserflört jag VET!) men han var ABSOLUT ingen flirtare, han hade näsan i sitt stressiga arbete hela tiden och hade knappt ögonkontakt med folk. på alla <3 dag var jag djärv och uppvaktade honom med en ros, på vinst eller förslust. såg snarare ut som att han var rädd att få skäll coh knappast förväntade sig ett uppvaaktande. men ja, det blev ju vinst kan jag säga. de 2 dagarna som följde efter är de mest romantiska i mitt liv och jag hann kära ner mig totalt! Vi hann träffas två gånger efter hans jobb och sitta och snacka, även lite under dagarna när man hängde på hotellet då så att säga.. jag kände verkligen att det var besvarat och han uppvaktade tillbaks. Vi var blyga båda två och när vi skiljdes åt för att jag skulle åka hem blev det inte mer än en puss på kinden. jag hade gett honom en lapp med min mail och hemadress ifall han ville "stay in touch".. 2ggr när han ville ge sin mail tillbaka sa jag att nej, ja behöver inte din mail du fick ju min, liksom..för att inte verka för på. Dagen efter i receptionen står en gåva till mig, en fin souvenir med en lapp med ett hjärta och hans mail, trots det jag sa. då rann tårarna.. men till saken..
jag skickade ett mail med tack och blablabla lite romantiskt. 5 dar senare får jag svar att han var glad att höra från mig och att han är very busy in the hotel now men att han "will contact me again when he has freetime". det har nu gått en månad.. och nu undrar jag: är jag dum i huvudet? dissad? dum som hoppas? eller är det bara kulturkrock så det heter duga? han jobbar 6 dar i veckan - kanske har man inte tid för datorer i thailand på samma sätt som här? every single day liksom. det kanske inte ens finns i hans värld att jag faktiskt har pengar att åka och hälsa på honom? Det känns också osannolikt att han skulle sett mitt senaste mail ens egentligen, som jag skickade som svar på hans, då jag skickade kort på oss som han bad mig göra. så.. men men.. håll mitt hopp vid liv eller ge mig en käftsmäll! just do it!