Jag flyttade till Thailand 1998 och efter ett år i Hongkong 2004 så bodde vi i Thailand till sommaren 2024 då vi flyttade till Sverige. Jag och frugan besökte Sverige varje sommar från 1999 till 2004 (2005 var hon höggravid) och sedan med dottern varje sommar från 2006 till 2020, dessutom flera jular och somrarna 2022 och 2023. Frugan har alltid gillat Sverige och velat flytta men den avgörande faktorn har varit vår uppfattning att dotterns utbildning var bättre i Bangkok. När dottern runt 2022 bestämde sig för att plugga vidare i England så tog vi besultet att flytta till Sverige när hon gick ur gymnasiet..
Vi flyttade till Stockholm i juni-24 och dottern flyttade vidare till England i september och alla var nöjda. I slutet av mars-25 var vi tillbaka i mars då svärfar fått diagnosen "final stage cancer". Det var ett snabbesök och vi var alla säkra på att vi aldrig skulle se honom i livet igen då han tackat nej till behandling.
Det som enligt doktorerna var helt omöjligt blev ett faktum och helt plötsligt kunde vi ses igen över nyår. Det blev tre veckor över jul och nyår för hela familjen; jag flög in från Peking och tjejerna från Stockholm. Nu är jag i Kina, frugan i Stockholm, dottern i London men åtminstone är hunden med svärfar i Thailand. Nu är det nog veckor snarare än månader, men jag tror alla är Ok med det.
Efter att levt halva mitt liv i Thailand, från 26 till 52 års ålder, har min syn på Thailand förändrats efter 1.5 år i Sverige? Mitt svar är ja, och nej. Allt det jag tyckte var positivt tycker jag är ännu mer positivt nu och det jag jag tyckte var negativt är än mer negativt nu. Och det är ju bra.
Slutsatsen är nog att både Thailand och Sverige är bra men att inget av länderna är bra nog för att spendera 12 måndader om året i. Givetvis kan man ha medecinska och ekonomiska förhållanden som gör att man måste välja, men kan man kombinera så är det nog att föredra för de flesta.
Vi flyttade till Stockholm i juni-24 och dottern flyttade vidare till England i september och alla var nöjda. I slutet av mars-25 var vi tillbaka i mars då svärfar fått diagnosen "final stage cancer". Det var ett snabbesök och vi var alla säkra på att vi aldrig skulle se honom i livet igen då han tackat nej till behandling.
Det som enligt doktorerna var helt omöjligt blev ett faktum och helt plötsligt kunde vi ses igen över nyår. Det blev tre veckor över jul och nyår för hela familjen; jag flög in från Peking och tjejerna från Stockholm. Nu är jag i Kina, frugan i Stockholm, dottern i London men åtminstone är hunden med svärfar i Thailand. Nu är det nog veckor snarare än månader, men jag tror alla är Ok med det.
Efter att levt halva mitt liv i Thailand, från 26 till 52 års ålder, har min syn på Thailand förändrats efter 1.5 år i Sverige? Mitt svar är ja, och nej. Allt det jag tyckte var positivt tycker jag är ännu mer positivt nu och det jag jag tyckte var negativt är än mer negativt nu. Och det är ju bra.
Slutsatsen är nog att både Thailand och Sverige är bra men att inget av länderna är bra nog för att spendera 12 måndader om året i. Givetvis kan man ha medecinska och ekonomiska förhållanden som gör att man måste välja, men kan man kombinera så är det nog att föredra för de flesta.