Helt grön på detta, detta var inte min mening

 

Emil

Medlem
Hej
Livet blir aldrig som man tänkt sig. Jag är 47 år, singel och tänkte aldrig ens tanken att träffa en thailändsk flicka. I början på april anmäler jag mig på ThaiCupid enbart för att jag var uttråkad. Betalade bara för en vecka eftersom jag inte är intresserad av allt jobb och stress med att få hit en utländsk flickvän. Men tänkte att det kunde vara trevligt att chatta lite. Jag fick ju såklart massor av svar, varav en tjej stack ut i mängden. Vi fick snabbt bra kontakt med varandra. Jag sa till henne att trivs vi fortfarande med varandra till sommaren, så bokar jag en resa och besöker dig i september. Resan är nu bokad, jag ska dit 5-19 september. Några dagar hos henne, sedan en gemensam semester till Koh Samet i en vecka. Sedan några dagar till hos henne i Bangkok.
Hon har fast jobb som städerska i Bangkok och en liten enkel lägenhet nära jobbet. Ingen hög lön men hon klarar sig. Företaget hon jobbar för verkar seriöst.
Hon har inte bett om pengar en enda gång, jag erbjöd att hjälpa henne lite i början, hon hade precis flyttat till sin lägenhet och hade inte ens kylskåp. Hon avböjde och tyckte att det var viktigare att jag hade pengar att resa till henne. Hon råkade krocka sin systers bil, det skulle kosta 3000:- att laga, då var hon lite ledsen, det är en månadslön för henne. Då erbjöd jag mig att betala hälften. Det var hon väldigt tacksam för. Men återigen, hon bad aldrig om några pengar.

Så nu sitter jag här med alla funderingar och frågor som jag inte ville. Överallt i samhället ser man thailändska kvinnor. Trots detta, googlar man, läser på denna hemsidan, så hittar väldigt mycket huvudbry. Svarar hon fel på vilken tandkräm jag använder så blir hon portad från Sverige på livstid känns det som.

Sedan april har videochattat varje dag ofta i timmar, så vi känner varandra väl. Jag har hälsat på hennes mamma och hennes systrar. Så om vi nu tycker lika bra om varandra i verkligheten som vi tror så blir kanske fortsättningen som nedan.

Min tanke om framtiden som den ser ut i mitt huvud:

1. Vi träffas, vi tycker mycket om varandra.
2. När jag är hemma igen påbörjar vi ansökan om anhöriginvandring. Jag har förstått att det kan ta mycket lång tid, 12-18 månader. Så det känns som att det inte är mycket att vänta på.
3. Om ekonomin tillåter så kommer hon och hälsar på några veckor runt jul. Vad ska vi tänka på angående hennes visum? Jag har förstått att jag kan "bjuda in henne"
men jag vet inte konkret vad det innebär eller vad vi behöver göra?

Nästa huvudbry hänger ihop med nummer 2. Man ska ha ordnad ekonomi för hon ska få bo hos mig, fullt förståligt. Men siffrorna är lite otydliga. Det står ett exakt belopp på migrationsverkets hemsida, som man ska ha kvar efter att hyran är betald. Jag bor i en stor villa och har ingen hyra. Jag har ränta och amortering. Jag har googlat som bara den och det verkar som att man inte behöver räkna med elen i beloppet. Men några supertydliga svar hittar jag inte.
Jag har fast jobb och ordnad ekonomi. Men jag jag har också 2 barn på halvtid och huslån, så rik är jag knappast. Nästa år faller 2 huslån ut och räntan hoppar upp, det är därför jag tänker att det är bättre ur ekonomisk synvinkel att ansöka redan i höst. Jag vet att jag utan problem klarar en till i huset, men jag vet också att myndigheter och banker verkar ha en lite märklig syn utgifter. Den största utgiften för mig är huslån och el för uppvärmning, skillnaden för uppvärmning med en till är i princip obefintlig.

Ju mer jag tänker på allt som ska fixas och alla krav som ska uppfyllas, får jag ibland lust att bara strunta i allt. Men om hon nu är så fin som jag tror och tycker hittills så får jag väl kämpa lite. Många andra här inne har ju uppenbarligen klarat det.

En sista fundering: Jag upplever att thailändska kvinnor och män med anknyting till Thailändska kvinnor är överlägset vanligast. Det känns som om att det måste vara något gör att svenska män och thailändska kvinnor fungerar bra ihop?

Till alla er som orkat läsa allt, jag tackar och bugar ödmjukast.

Nu önskar jag alla era erfarenheter och fallgropar. Alla tips och förslag tas emot med tacksamhet. jag är nybörjare.

Ni som har lite pep-talk och positiva nyheter blir jag extra glad för. Jag kan behöva det känner jag :)

Mvh Emil
 
Hej
Livet blir aldrig som man tänkt sig. Jag är 47 år, singel och tänkte aldrig ens tanken att träffa en thailändsk flicka. I början på april anmäler jag mig på ThaiCupid enbart för att jag var uttråkad. Betalade bara för en vecka eftersom jag inte är intresserad av allt jobb och stress med att få hit en utländsk flickvän. Men tänkte att det kunde vara trevligt att chatta lite. Jag fick ju såklart massor av svar, varav en tjej stack ut i mängden. Vi fick snabbt bra kontakt med varandra. Jag sa till henne att trivs vi fortfarande med varandra till sommaren, så bokar jag en resa och besöker dig i september. Resan är nu bokad, jag ska dit 5-19 september. Några dagar hos henne, sedan en gemensam semester till Koh Samet i en vecka. Sedan några dagar till hos henne i Bangkok.
Hon har fast jobb som städerska i Bangkok och en liten enkel lägenhet nära jobbet. Ingen hög lön men hon klarar sig. Företaget hon jobbar för verkar seriöst.
Hon har inte bett om pengar en enda gång, jag erbjöd att hjälpa henne lite i början, hon hade precis flyttat till sin lägenhet och hade inte ens kylskåp. Hon avböjde och tyckte att det var viktigare att jag hade pengar att resa till henne. Hon råkade krocka sin systers bil, det skulle kosta 3000:- att laga, då var hon lite ledsen, det är en månadslön för henne. Då erbjöd jag mig att betala hälften. Det var hon väldigt tacksam för. Men återigen, hon bad aldrig om några pengar.

Så nu sitter jag här med alla funderingar och frågor som jag inte ville. Överallt i samhället ser man thailändska kvinnor. Trots detta, googlar man, läser på denna hemsidan, så hittar väldigt mycket huvudbry. Svarar hon fel på vilken tandkräm jag använder så blir hon portad från Sverige på livstid känns det som.

Sedan april har videochattat varje dag ofta i timmar, så vi känner varandra väl. Jag har hälsat på hennes mamma och hennes systrar. Så om vi nu tycker lika bra om varandra i verkligheten som vi tror så blir kanske fortsättningen som nedan.

Min tanke om framtiden som den ser ut i mitt huvud:

1. Vi träffas, vi tycker mycket om varandra.
2. När jag är hemma igen påbörjar vi ansökan om anhöriginvandring. Jag har förstått att det kan ta mycket lång tid, 12-18 månader. Så det känns som att det inte är mycket att vänta på.
3. Om ekonomin tillåter så kommer hon och hälsar på några veckor runt jul. Vad ska vi tänka på angående hennes visum? Jag har förstått att jag kan "bjuda in henne"
men jag vet inte konkret vad det innebär eller vad vi behöver göra?

Nästa huvudbry hänger ihop med nummer 2. Man ska ha ordnad ekonomi för hon ska få bo hos mig, fullt förståligt. Men siffrorna är lite otydliga. Det står ett exakt belopp på migrationsverkets hemsida, som man ska ha kvar efter att hyran är betald. Jag bor i en stor villa och har ingen hyra. Jag har ränta och amortering. Jag har googlat som bara den och det verkar som att man inte behöver räkna med elen i beloppet. Men några supertydliga svar hittar jag inte.
Jag har fast jobb och ordnad ekonomi. Men jag jag har också 2 barn på halvtid och huslån, så rik är jag knappast. Nästa år faller 2 huslån ut och räntan hoppar upp, det är därför jag tänker att det är bättre ur ekonomisk synvinkel att ansöka redan i höst. Jag vet att jag utan problem klarar en till i huset, men jag vet också att myndigheter och banker verkar ha en lite märklig syn utgifter. Den största utgiften för mig är huslån och el för uppvärmning, skillnaden för uppvärmning med en till är i princip obefintlig.

Ju mer jag tänker på allt som ska fixas och alla krav som ska uppfyllas, får jag ibland lust att bara strunta i allt. Men om hon nu är så fin som jag tror och tycker hittills så får jag väl kämpa lite. Många andra här inne har ju uppenbarligen klarat det.

En sista fundering: Jag upplever att thailändska kvinnor och män med anknyting till Thailändska kvinnor är överlägset vanligast. Det känns som om att det måste vara något gör att svenska män och thailändska kvinnor fungerar bra ihop?

Till alla er som orkat läsa allt, jag tackar och bugar ödmjukast.

Nu önskar jag alla era erfarenheter och fallgropar. Alla tips och förslag tas emot med tacksamhet. jag är nybörjare.

Ni som har lite pep-talk och positiva nyheter blir jag extra glad för. Jag kan behöva det känner jag :)

Mvh Emil

1. Börja med ett besöksvisun på 3 månader.
Fungerar det bra så startar vi därifrån.

2. Det kommer troligtvis gå åt en massa stålar och i tillägg bli en del frustration. Se till att du har täckning för allt.

3. Du har äntligen orsak att resa onödigt mycket. Gör det!
Tycker du att det är för dyrt så har du kanske inte ekonomin att ta hand om en arbetslös vuxen människa. Att spara pengar för att framtiden kommer att bli dyr är ingen ursäkt. Att leva på marginalerna är inget jag rekommenderar någon om det så är thaitjej eller en norsk Siv-Inger.

4. Full gas. Man lever bara en gång
 
Tänker du bjuda henne till Sverige är det några hinder på vägen.

Ni måste bevisa att relationen har varit tillräckligt länge och att ni har träffats på riktigt helst många gånger.
Att bara träffats en gång under några veckor räcker sällan.
Chatthistorik och email kan styrka hur länge ni umgåtts.

Hon måste visa att hon har tillräcklig anknytning till att återvända inom visumets giltighet.
Hon har en anställning så hon måste ha ett intyg från arbetsgivaren att hon fått beviljad ledighet och att jobbet finns kvar.
Bra anknytning är egna barn och att äga en fastighet.
Arbetslös och barnlös är i stort sett avslag direkt.

För dig som inbjuder räcker det med att visa kontoutdrag från de tre sista månaderna eller bevis över inkomst och utgifter.
Praxis brukar vara 450kr/dag netto.

Ladda hem de guider som krävs och blanketter och gå igenom checklistan.

Det är hon som söker så dokument och intyg måste följa checklistan och den intervju som blir tillsammans med ansökan kan vara obekväm.
 
Jag hittade blanketten för inbjudan på Migrationsverkets hemsida. I en ruta skulle man ange anledning för besöket. Är det ok att fylla i flickvän och att man vill träffas? Eller bör man undvika det?
 
Det är i alla fall inte att fortsätta städa till låg lön.
Nej, precis. Det ser jag som en självklar del. Hon blev misshandlad av sin förra man (Thailändare) och lämnade honom. Om hon kan hitta en snäll man och dessutom kunna tjäna lite mer pengar och leva bättre är det bra. Jag tycker inte att det är cyniskt. Så länge vi båda tycker om varandra och behandlar varandra med kärlek och respekt. Om jag får en sambo i Sverige och hon så småningom hittar ett jobb, hjälper till att betala el, vatten etc så får även jag det bättre ekonomiskt. Jag tycker inte det är konstigt alls om hon också söker ett mer ekonomiskt stabilt liv. Det är viktigt för mig med.
 
Nej, precis. Det ser jag som en självklar del. Hon blev misshandlad av sin förra man (Thailändare) och lämnade honom. Om hon kan hitta en snäll man och dessutom kunna tjäna lite mer pengar och leva bättre är det bra. Jag tycker inte att det är cyniskt. Så länge vi båda tycker om varandra och behandlar varandra med kärlek och respekt. Om jag får en sambo i Sverige och hon så småningom hittar ett jobb, hjälper till att betala el, vatten etc så får även jag det bättre ekonomiskt. Jag tycker inte det är konstigt alls om hon också söker ett mer ekonomiskt stabilt liv. Det är viktigt för mig med.

Är glaset halvfullt eller halvtomt? Detta är en liknande fråga, vill du riskera att vara naiv eller överdrivet kritisk? Du är 47 så jag antar att dina barn inte är jättesmå så ser inte att du tar en större risk än med Sara på ICA. Jag skulle nog välja att se glaset som halvfullt, men inte lura mig själv att det var helfullt, dvs ha ögonen öppna utan att analysera vartenda ord för att hitta fel och risker.

Finns givetvis inga städerskor i Thailand som kan prata engelska om de inte tidigare haft ett förhållande med en västerlänning eller jobbat i bar/massage. Du kan välja att se det som en fördel eller du kan välja att se en Red Flag.
 
Nej, precis. Det ser jag som en självklar del. Hon blev misshandlad av sin förra man (Thailändare) och lämnade honom. Om hon kan hitta en snäll man och dessutom kunna tjäna lite mer pengar och leva bättre är det bra. Jag tycker inte att det är cyniskt. Så länge vi båda tycker om varandra och behandlar varandra med kärlek och respekt. Om jag får en sambo i Sverige och hon så småningom hittar ett jobb, hjälper till att betala el, vatten etc så får även jag det bättre ekonomiskt. Jag tycker inte det är konstigt alls om hon också söker ett mer ekonomiskt stabilt liv. Det är viktigt för mig med.
Ja men dit är det en lång väg för er båda.
Ni har inte ens träffats och bara varit bekanta på en chat i några månader.

Det räcker inte på långa vägar för att söka ett uppehållstillstånd för bosättning i Sverige.
Beräkna med 5 år tiil det är möjligt.

Även att kunna bjuda hit henne på besök kan också ta flera år då ni inte har en relation än.

Under tiden så chattar ni och tveka inte att vara frågvis om allt möjligt.

Är hon såpass bra på engelska så hon förstår och inte bara svarar ja eller vad hon tror du vill höra.

Ställ gärna om samma frågor om några månader och se om svaren skiljer sig.
 
Du har inte skrivit om du har någon erfarenhet från Thailand tidigare, om du varit på charter eller rest på egenhand. Bara den Thailändska kulturen och olika tankesättet kan vara lite förbryllande och ställa till det.
Egentligen ingen alls, har aldrig varit Thailand. Men min morbror är gift med en Thailändsk kvinna, våran städerska på jobbet är från Thailand. Otroligt vänliga och snälla personer. Jag parade ihop våran städerska med min "flickvän". Så dom har pratat en hel del, hon har kunnat berätta om Sverige och svenska män. Rena reklampelaren. Jag frågade Sanphaphon vad städerskan berättade. Hon hade sagt att svenska män är väldigt snälla, kärleksfulla och måna om sin familj.
Min förra flickvän var från Vietnam.
 
 
 
Tillbaka
Topp