andrejsdenruskige
Forumveteran
Sitter på ett projekt och suger timmar, vilket inte alltid hör till vanligheterna.
Eller det kanske gör det, men inte i denna omfattning.
Under mina två eller tre första veckor så jobbade jag relativt bra och planerade upplägget på själva utförandet av jobbet.
Efter det så är det inte tidskrävande över huvudtaget, men jag är duktig på att låtsas och dom verkar nästan imponerade över den infernaliska takt jag håller.
Nu över till det jävliga, som jag lägger upp punktvis.
1. Det är fruktansvärt tråkigt att se upptagen ut samtidigt som man bara smygsurfar.
2. Det blir onödigt många timmar på jobb och mindre fritid (vad nu den är värd här) och jag är relativt trött.
3. Snart kanske jag måste öka takten eller göra ändringar eftersom dom sitter och leker med "sub system boundaries" och det innebär ändringar för det jobbet jag har utfört.
Och det jävliga är att om jag har sänkt takten och kommit in i den så har jag jävligt svårt för att få upp tempot.
Det är egentligen ett ganska tragistkt "liv" man lever i förhoppning om att man ska ta igen det senare. Och just det där "senare", händer väldigt sällan.
Nästa semestertripp är inplanerad till sommaren och det är jävligt långt dit.
Eller det kanske gör det, men inte i denna omfattning.
Under mina två eller tre första veckor så jobbade jag relativt bra och planerade upplägget på själva utförandet av jobbet.
Efter det så är det inte tidskrävande över huvudtaget, men jag är duktig på att låtsas och dom verkar nästan imponerade över den infernaliska takt jag håller.
Nu över till det jävliga, som jag lägger upp punktvis.
1. Det är fruktansvärt tråkigt att se upptagen ut samtidigt som man bara smygsurfar.
2. Det blir onödigt många timmar på jobb och mindre fritid (vad nu den är värd här) och jag är relativt trött.
3. Snart kanske jag måste öka takten eller göra ändringar eftersom dom sitter och leker med "sub system boundaries" och det innebär ändringar för det jobbet jag har utfört.
Och det jävliga är att om jag har sänkt takten och kommit in i den så har jag jävligt svårt för att få upp tempot.
Det är egentligen ett ganska tragistkt "liv" man lever i förhoppning om att man ska ta igen det senare. Och just det där "senare", händer väldigt sällan.
Nästa semestertripp är inplanerad till sommaren och det är jävligt långt dit.