Mycket har hänt sedans jag skrev nedanstående för 2 månader sedan men jag står fast vid min analys; jag är glad över det som händer men det gör bara ett återförenande än mer avlägset. Ingen av de inblandade parterna vill se en återförening och bara en total kollaps av Nordkorea skulle kunna tvinga fram det; nu minskar ju den risken.
Även om det kan gå bra denna gången så ska man komma ihåg 1991. Då gick upptiningen ännu längre än den gjort idag men det ledde dessvärre inte till något bestående; med två så oberäkneliga personer som Kim och Trump i några av huvudrollerna ska man nog inte jubla över någon seger denna gång heller. Dessbättre har vi denna gång Emperor Xi och en ytterst pragmatisk (alldeles för kärvänlig mot Kim enligt många sydkoreanska hökar) Mr. Moon i Sydkorea som förhoppningsvis ser till att det inte går bakåt igen.
En bestående fred, ett stopp i Nordkoreas kärnvapenutveckling och humanitär hjälp till Nordkorea är nog dock det bästa vi kan hoppas på; då har alla vunnit. Ett återförenande skulle dock innebära förlorare och det är aldrig bra när så stora makter är inblandade.
Även om det kan gå bra denna gången så ska man komma ihåg 1991. Då gick upptiningen ännu längre än den gjort idag men det ledde dessvärre inte till något bestående; med två så oberäkneliga personer som Kim och Trump i några av huvudrollerna ska man nog inte jubla över någon seger denna gång heller. Dessbättre har vi denna gång Emperor Xi och en ytterst pragmatisk (alldeles för kärvänlig mot Kim enligt många sydkoreanska hökar) Mr. Moon i Sydkorea som förhoppningsvis ser till att det inte går bakåt igen.
En bestående fred, ett stopp i Nordkoreas kärnvapenutveckling och humanitär hjälp till Nordkorea är nog dock det bästa vi kan hoppas på; då har alla vunnit. Ett återförenande skulle dock innebära förlorare och det är aldrig bra när så stora makter är inblandade.
Nog kommer Syd- och Nordkorea att återförenas en dag men det kommer nog majoriteten av TS medlemmar aldrig att få uppleva; det ligger fortfarande flera decennier bort. Visst ska man se de senaste veckornas händelser som något positivt, då risken för krig i en nära framtid har undanröjts, men det har bara gjort ett återförenande än mer avlägset.
Ett återförenande kan bara ske om Nordkorea kollapsar, vilket det hade gjort vid ett krig, eller om tillräckligt många och viktiga spelare vill se en återförening; just nu finns det ingen som vill se ett enat Korea (om det inte är 100% på deras villkor). Syd- och Nordkoreas ledare samt Sydkoreas befolkning vill självklart inte ha en återförening. USA, Kina, Ryssland och Japan vill absolut inte se en återförening och jag kan inte se att EU eller någon annan viktig spelare heller kan se någon fördel. Den enda aktör som skulle tjäna på en återförening är Nordkoreas folk men de flesta av dem har nog bara en ytterst vag uppfattning om hur Sydkorea och resten av världen ser ut så det är tveksamt om ens de är särskilt intresserade.
Det som händer nu beror till absolut största delen på Kina. Emperor Xi har tröttnat på Lille Kim och vill visa världen att det är något positivt att han nu upphöjts till Emperor. Till vis del beror det också på att Sydkoreas President Moon till stor del blev vald på att förbättra relationerna med Nord. Lille Kim räknar nog kallt med att han kan kamma in miljarders miljarder från Moon bara genom att låtsas att vara snäll. Xi vinner, Lille Kim vinner och Moon vinner; till och med USAs CEO, Trumpy Boy, kommer säga att han vunnit vilket givetvis ett par miljoner Rednecks i Indiana och Alabama kommer tro på; även om de trodde att Nord Korea gränsade i norr till Sydafrika.