Diabetes
- Trådstartare Joe Hill
- Start datum
kurant
Forumveteran
Du kan använda en converterare som denna länk.
170 är 9,4 med våra värden.
Blood Sugar Glucose Converter for Diabetes
Convert blood sugar/glucose from mmol/L (UK standard) to mg/dl (US standard) and vice versa using our blood sugar converter.
www.diabetes.co.uk
Sen beror det när det är mätt, fasta eller inte..... man sak ligga inom vissa värden.
TackDu kan använda en converterare som denna länk.
170 är 9,4 med våra värden.
Blood Sugar Glucose Converter for Diabetes
Convert blood sugar/glucose from mmol/L (UK standard) to mg/dl (US standard) and vice versa using our blood sugar converter.
Sen beror det när det är mätt, fasta eller inte..... man sak ligga inom vissa värden.
A
Anonym
Gäst
Samma här 5,0 eller straxt under brukar jag vara , vilket är helt ok
, har man över 6 fastande , då har man i alla fall en begynnande diabetes , har man övervikt och inte rör på sig samt har värden runt 6 så kan man ofta själv åtgärda genom viktnedgång och motion
, har man över 6 fastande , då har man i alla fall en begynnande diabetes , har man övervikt och inte rör på sig samt har värden runt 6 så kan man ofta själv åtgärda genom viktnedgång och motion
PeterSfa
Forumveteran
Diabetes typ 2, som jag gissar det talas om här, betyder oftast inte att man har fel på kroppens egen insulintillverkning. Tvärtom är man resistent mot insulin. Minska resistensen är viktnedgång och motion. Är man överviktig och har dålig fys kan man få normalt blodsocker även om den är upp mot 30, genom att minska vikten, hålla igång minst promenader och skala bort lite kolhydrater från kosten. Minska bröd, ris, potatis, mjölk. Och tyvärr ölen också. Ok, minska allt annat så kan du behålla ölen.
Om man skall beskriva typ 2 för någon som inte vet någonting, kan man säga att cellerna är mättade med socker och reagerar inte på det insulin din kropp tillverkar. Åtgärden är tabletter, Metformin som hjälper kroppen ta uppkolhydrater, och en typ glibebirid som stimulerar insulinproduktionen.
Den här delen påverkar i princip inte ett körkort. Den dag du inte klarar hålla tillbaks kosten och måste börja med insulin börjar många saker falla. Körkortet blir villkorat tre år i taget med krav på läkarintyg för varje gång. Inkommer man inte med läkarintyg annuleras körkortet.
Fortsatt sjukdom utan åtgärd, Synen blir bränd.. Cirkulationsproblem i fötterna med celldöd och amputation av fötterna som åtgärd.
Så sköt om er, tänk på kosten. Trivselvikten KAN skapa andra problem än bara behovet av större storlek kläder.
Om man skall beskriva typ 2 för någon som inte vet någonting, kan man säga att cellerna är mättade med socker och reagerar inte på det insulin din kropp tillverkar. Åtgärden är tabletter, Metformin som hjälper kroppen ta uppkolhydrater, och en typ glibebirid som stimulerar insulinproduktionen.
Den här delen påverkar i princip inte ett körkort. Den dag du inte klarar hålla tillbaks kosten och måste börja med insulin börjar många saker falla. Körkortet blir villkorat tre år i taget med krav på läkarintyg för varje gång. Inkommer man inte med läkarintyg annuleras körkortet.
Fortsatt sjukdom utan åtgärd, Synen blir bränd.. Cirkulationsproblem i fötterna med celldöd och amputation av fötterna som åtgärd.
Så sköt om er, tänk på kosten. Trivselvikten KAN skapa andra problem än bara behovet av större storlek kläder.
PeterSfa
Forumveteran
Ungefär kl 3 på natten sänker kroppen själv blodsockernivån och kan hamna nedåt 3.5. Närmare mot morgonen påverkas kroppen av frisläppta hormoner så nivån stiger till mellan 4.5-5.5.
Så mäter ni mitt på natten och har så lågt, oroa er inte,, det är så kroppen funkar.
Det är också helt ofarligt att hamna på 15- 25-30 etc, OM det är en topp. Snittet bör dock hållas mot 6. Det är långtidseffekten av blodsocker som förstör kroppen, inte korttids.
Du verkar vara väl insatt i diabetesproblemet så du kanske vet hur det fungerar med diabetes och att vara yrkesförare. Har diabetes 2 och kör Taxi.
Blir snart pensionär och då blir det årlig undersökning ( tror jag ). Nu är det inga problem men vad händer om diabetesen utvecklas till typ 1?
MVH
Nutteman
A
Anonym
Gäst
Under 6 , självklart får du en topp om du tillex suger i dig en Cola , jag får efter ca 15 min ca 8-10 .sen efter ytterligare 15 min så är jag tillbaka under 6, så skall det var om man är frisk , allt enligt mitt ex som är en av chefsdietisterna på Diabetesdagvården Karolinska,Just därför det inte alls är nyttigt med toppar , där har du helt fel, kroppen strävar efter att hålla ett skapligt jämnt blodsockernivå , I övrigt ganska korrekt .. men jag har suttit och förhört henne under tre års universitetsstudier , varje tenta hon hade så satt jag och tragglade med henne
A
Anonym
Gäst
Intressant att vissa påstår att Coke light är samma skit och man blir fet av detta , det ger inte tillstymmelse ttill blodsockerhöjning på mig när vi testade , undrar om jag är immun då mot aspartam elle
r nåt annat sötningsmedel
Kul att testa sånt
r nåt annat sötningsmedel
Kul att testa sånt
A
Anonym
Gäst
Man har idag möjlighet att dels själv investera eller att du i vissa fall av Svetsaren får en insulinpump i överarmen , den mäter konstant dina värden och strävar efter att vara så lik en normal persons reglering av blodsocker , dvs så jämnt som möjligt
Acke
Forumveteran
Något OT, men är det inte två helt olika sjukdomar? Diabetes typ 2 borde ha det gamla namnet "sockersjuka", då det är en bättre beskrivande benämning. Den här boken borde alla läsa:
Ett sötare blod : om hälsoeffekterna av ett sekel med socker
av Ann Fernholm
Ett sötare blod : om hälsoeffekterna av ett sekel med socker av Ann Fernholm (Pocket)
"Ha mindre fett i maten, så får du mindre fett på kroppen." Så löd rådet från våra myndigheter. Men det har blivit precis tvärtom. En epidemi av fetma och diabetes har drabbatstora delar...
www.bokus.com
Micke.T
Forumveteran
Finns ingen energi i lightdryck, däremot lurar aspartam och andra sötningsmedel kroppen, som tror den får insulin och reagerar som om den fick socker. Inget bra.Intressant att vissa påstår att Coke light är samma skit och man blir fet av detta , det ger inte tillstymmelse ttill blodsockerhöjning på mig när vi testade , undrar om jag är immun då mot aspartam elle
r nåt annat sötningsmedel
A
Anonym
Gäst
Finns ingen energi i lightdryck, däremot lurar aspartam och andra sötningsmedel kroppen, som tror den får insulin och reagerar som om den fick socker. Inget bra.
[/QUOT
Vet du vad du skriver nu Micke , jag påstår att det vet du inte , men var så god , jag struntar i den okunskapen , väl bekomme
A
Anonym
Gäst
Aspartam: fakta och myter om vårt vanligaste artificiella sötningsmedel
1 februari, 2018 av Anki Sundin
Aspartam är ett sötningsmedel som är godkänt och erkänt som säkert av den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, EFSA. Dock finns en utbredd misstro bland allmänheten, ofta pådriven av seglivade myter och diverse oseriösa aktörer.
Det finns fortfarande också många outredda frågetecken från forskningshåll. Och det stora intresset för sötningsmedel i allmänhet och aspartam i synnerhet, gör att det hela tiden utförs nya studier.
I den här artikeln tittar näringsfysiologen Anki Sundin närmare på de vanligaste påståendena om aspartam, för att ge dig en vetenskapligt grundad bild av vårt vanligaste sötningsmedel.
Är du en av dem som fortfarande är orolig för att det trots allt ska finnas något ohälsosamt med artificiella sötningsmedel i allmänhet och aspartam i synnerhet?
Eller vill du bara ha ännu fler argument för att övertyga din moster om att det inte är farligt?
Hur som helst – nu gör vi ett nedslag i ny forskning och teoretiska beräkningar för aspartam, inom ramen för ett antal påståenden som återkommer titt som tätt. Och kanske kan även du som redan är orubbligt säker på att aspartam är helt ofarligt oavsett vad, faktiskt få något att tänka på?
Det här är en lång artikel och vi kommer gå igenom följande påståenden:
”Aspartam är kemiskt. Det kan inte vara nyttigt.”
Kemiskt, syntetiskt, konstgjort …
De här begreppen används ofta för att beskriva något som är dåligt. Det är faktiskt väldigt märkligt. Det finns ju många konstgjorda ämnen som definitivt är bra för oss (till exempel folsyra som källa till B-vitaminet folat, och som finns som rekommenderat tillskott till alla kvinnor i fertil ålder), samtidigt som det finns många ”naturliga” ämnen som verkligen inte är bra för oss. Här hittar vi till exempel svartmögel, som ibland återfinns på oredligt hanterade partier av nötter. Eller vad sägs om giftet hos skorpioner, ormar och kammaneter, som orsakar lidande och död varje år?
Listan över undantag kan göras så lång att vi näppeligen kan anse att begrepp som ”kemisk” eller liknande ska betraktas som regelmässigt dåligt – eller tvärtom.
Men visst, många kemiskt framställda ämnen är inte bra. Du ska exempelvis inte dricka bensin. Även om bensin förvisso har ett naturligt ursprung. Nu blev det krångligt. Vi släpper det!
Tillbaka till aspartam.
”Aspartam är kemiskt socker”
Aspartam är uppbyggt av två aminosyror: fenylalanin och asparaginsyra.
Fenylalanin är en av de essentiella aminosyrorna, och återfinns i vanlig mat. Asparaginsyra är en icke-essentiell aminosyra som förekommer i bland annat sockerväxter och vissa grönsaker, till exempel sparris.
Så byggstenarna i aspartam är det alltså inget fel på. Dem hittar vi i de flesta proteinkällor som vi äter varje dag.
Fast det smakar ju som socker? Det beror på att strukturen på den här molekylen stimulerar smakreceptorerna på tungan och förmedlar smaken av sött. Men allt som smakar sött är inte socker, för att travestera det gamla talesättet. Det begriper dock inte tungan – och inte hjärnan heller, för den delen.
”Aspartam omvandlas till metanol i kroppen och kan leda till blindhet.”
Helt riktigt, men samtidigt helt fel.
Metanol, eller träsprit som det också kallas, bildas när vi bryter ned aspartam. Men det är sant för andra livsmedel också. Från ett glas apelsinjuice bildas mer metanol än från ett lika stort glas lightläsk, enligt Livsmedelsverket.
Men att påstå att aspartam kan leda till blindhet bara för att metanolförgiftning kan göra det, är alltså helt förryckt. Då skulle vi i så fall bli lika blinda av apelsinjuice.
Att dricka lightläsk är alltså inte samma sak som att dricka metanol, även om det finns tongivande karaktärer som försöker påskina att så är fallet.
”Aspartam orsakar hjärntumörer”
Nej, och inte nageltrång eller håravfall heller.
När du hör ett sådant påstående kan det vara på sin plats att fråga efter en vetenskaplig referens. Det är nämligen ett mycket allvarligt påstående, och den som påstår något sådant bör ha torrt på fötterna.
Så sent som 2013 gjordes en tämligen omfattade översikt av just denna frågeställning och slutsatsen blev att aspartam inte var kopplat till cancer i de vävnader som undersöktes, däribland hjärnan (Marinovich et al, 2013).
Bonus! I filmen nedan intervjuar vi Anki Sundin om aspartam och den påstådda cancerkopplingen
1 februari, 2018 av Anki Sundin
Aspartam är ett sötningsmedel som är godkänt och erkänt som säkert av den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, EFSA. Dock finns en utbredd misstro bland allmänheten, ofta pådriven av seglivade myter och diverse oseriösa aktörer.
Det finns fortfarande också många outredda frågetecken från forskningshåll. Och det stora intresset för sötningsmedel i allmänhet och aspartam i synnerhet, gör att det hela tiden utförs nya studier.
I den här artikeln tittar näringsfysiologen Anki Sundin närmare på de vanligaste påståendena om aspartam, för att ge dig en vetenskapligt grundad bild av vårt vanligaste sötningsmedel.
Är du en av dem som fortfarande är orolig för att det trots allt ska finnas något ohälsosamt med artificiella sötningsmedel i allmänhet och aspartam i synnerhet?
Eller vill du bara ha ännu fler argument för att övertyga din moster om att det inte är farligt?
Hur som helst – nu gör vi ett nedslag i ny forskning och teoretiska beräkningar för aspartam, inom ramen för ett antal påståenden som återkommer titt som tätt. Och kanske kan även du som redan är orubbligt säker på att aspartam är helt ofarligt oavsett vad, faktiskt få något att tänka på?
Det här är en lång artikel och vi kommer gå igenom följande påståenden:
- ”Aspartam är kemiskt. Det kan inte vara nyttigt.”
- ”Aspartam är kemiskt socker”
- ”Aspartam omvandlas till metanol i kroppen och kan leda till blindhet.”
- ”Aspartam orsakar hjärntumörer”
- ”Aspartam är inte bra för kroppen”
- ”Man kan bara dricka någon deciliter lightläsk per dag innan man får i sig för mycket aspartam”
- ”Aspartam frisätter insulin. Insulin blir man tjock av. Alltså blir man tjock av aspartam.”
- ”Aspartam ökar matintaget och försämrar ämnesomsättningen”
- ”Folk som dricker lightläsk är fetare än andra”
- ”Aspartam kan inte brytas ned i kroppen utan fastnar och lagras”
- ”Lightläsk gör att vi äter mer mat”
- ”Aspartam orsakar metabola förändringar”
- ”Aspartam påverkar mikrobiotan”
- Sammanfattning: Är aspartam helt ofarligt?
”Aspartam är kemiskt. Det kan inte vara nyttigt.”
Kemiskt, syntetiskt, konstgjort …
De här begreppen används ofta för att beskriva något som är dåligt. Det är faktiskt väldigt märkligt. Det finns ju många konstgjorda ämnen som definitivt är bra för oss (till exempel folsyra som källa till B-vitaminet folat, och som finns som rekommenderat tillskott till alla kvinnor i fertil ålder), samtidigt som det finns många ”naturliga” ämnen som verkligen inte är bra för oss. Här hittar vi till exempel svartmögel, som ibland återfinns på oredligt hanterade partier av nötter. Eller vad sägs om giftet hos skorpioner, ormar och kammaneter, som orsakar lidande och död varje år?
Listan över undantag kan göras så lång att vi näppeligen kan anse att begrepp som ”kemisk” eller liknande ska betraktas som regelmässigt dåligt – eller tvärtom.
Men visst, många kemiskt framställda ämnen är inte bra. Du ska exempelvis inte dricka bensin. Även om bensin förvisso har ett naturligt ursprung. Nu blev det krångligt. Vi släpper det!
Tillbaka till aspartam.
”Aspartam är kemiskt socker”
Aspartam är uppbyggt av två aminosyror: fenylalanin och asparaginsyra.
Fenylalanin är en av de essentiella aminosyrorna, och återfinns i vanlig mat. Asparaginsyra är en icke-essentiell aminosyra som förekommer i bland annat sockerväxter och vissa grönsaker, till exempel sparris.
Så byggstenarna i aspartam är det alltså inget fel på. Dem hittar vi i de flesta proteinkällor som vi äter varje dag.
Fast det smakar ju som socker? Det beror på att strukturen på den här molekylen stimulerar smakreceptorerna på tungan och förmedlar smaken av sött. Men allt som smakar sött är inte socker, för att travestera det gamla talesättet. Det begriper dock inte tungan – och inte hjärnan heller, för den delen.
”Aspartam omvandlas till metanol i kroppen och kan leda till blindhet.”
Helt riktigt, men samtidigt helt fel.
Metanol, eller träsprit som det också kallas, bildas när vi bryter ned aspartam. Men det är sant för andra livsmedel också. Från ett glas apelsinjuice bildas mer metanol än från ett lika stort glas lightläsk, enligt Livsmedelsverket.
Men att påstå att aspartam kan leda till blindhet bara för att metanolförgiftning kan göra det, är alltså helt förryckt. Då skulle vi i så fall bli lika blinda av apelsinjuice.
Att dricka lightläsk är alltså inte samma sak som att dricka metanol, även om det finns tongivande karaktärer som försöker påskina att så är fallet.
”Aspartam orsakar hjärntumörer”
Nej, och inte nageltrång eller håravfall heller.
När du hör ett sådant påstående kan det vara på sin plats att fråga efter en vetenskaplig referens. Det är nämligen ett mycket allvarligt påstående, och den som påstår något sådant bör ha torrt på fötterna.
Så sent som 2013 gjordes en tämligen omfattade översikt av just denna frågeställning och slutsatsen blev att aspartam inte var kopplat till cancer i de vävnader som undersöktes, däribland hjärnan (Marinovich et al, 2013).
Bonus! I filmen nedan intervjuar vi Anki Sundin om aspartam och den påstådda cancerkopplingen
A
Anonym
Gäst
OK , Då säger jag så här ,och detta är tyvärr sanningsenligt , Läkare vet mycket litet om just Diabetes , Specialister om det var just det du var hos , kanske ja. Men allmännläkares kunskaper har i alla fall jag tappat tron om,Enligt läkaren jag pratade med så tror kroppen den får socker och bearbetar sötningsmedel som socker. Kanske jag formulerar mig klumpigt, men nått sådant sa läkaren.
Vad är okunskapen i detta, du får gärna ge mig facit @Joker Jag tar inte illa upp
Jag skrev ju att bla jag själv med mitt ex gjort dessa labbtester , Sötningsmedel påverkar inte kroppens insulinproduktion , jag skrev ju detta , en 33cl colaburk vanlig cola påverkade mig klart under en dryg halvtimme , en 33 cl lightcola , absolut ingenting .. Om kroppen skulle bearbeta det som socker så skulle ju detta synas i insulinutsöndringen från insulinöarna , dvs mina blodsockervärden skulle följaktiligen ha sjunkit , så var icke fallet . Om kroppen tror att det är socker som din läkare sade , då utsöndras insulin , detta sänker ditt blodsocker , Tror du förstår vad jag menar Jag har läst massor om detta under de tre år hon läste på Uppsala universitet samt sedan ett år just inom området som specialist på just diabetes .
A
Anonym
Gäst
Mitt ex åker ofta runt och håller föreläsningar om just diabetes samt forskningsresultat , vilka tror du är åhörare , Jo just det , Läkare samt sjuksköterskor
