thaikonsult
Medlem
Allmänt om Schengenvisering. Viktigt för dig som söker visum.
Tidigare föreskrev den svenska utlänningslagen att en visering är ett ”tillstånd att resa in i och vistas i Sverige under en viss kortare tid”. Efter att viseringskodexen trätt i kraft har lagen ändrats så att tidigare beskrivning tagits bort. I stället sägs att en utlänning som reser in i eller vistas i Sverige ska ha Schengenvisering eller nationell visering (2 kap. 3 §).
Med Schengenvisering, eller C-visering som denna också benämns, menas en visering som utfärdas enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 810/2009 av den 13 juli 2009 om införande av en gemenskapskodex om viseringar (viseringskodex).
Viseringskodexen definierar visering som ett tillstånd som utfärdats av en medlemsstat för:
- transitering genom eller en planerad vistelse inom medlemsstaternas territorium som inte varar mer än tre månader under en sexmånadersperiod från och med dagen för första inresan till medlemsstaternas territorium, eller
- transitering genom de internationella transitområdena på flygplatser i medlemsstaterna.
Nationell visering, så kallad D-visering, får utfärdas om särskilda skäl föreligger. En sådan får endast beviljas för längre tid än tre månader, dock högst ett år. Särskilda skäl kan exempelvis röra sig om nära släktingar som önskar vistas här i landet för släktbesök längre tid än tre månader eller affärsbesök (prop. 2004/05:170 s. 272 f).
Utöver dessa finns även A-visering, vilket är en visering för flygplatstransitering som vissa Schengenländer kräver för medborgare från särskilda tredjeländer. B-viseringar var transitviseringar som slutade utfärdas i Schengenstaterna när viseringskodexen trädde i kraft.
Begreppet Schengenvisering definieras i 1 kap. 4 a § utlänningslagen. Där sägs att med Schengenvisering avses en visering enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 810/2009 av den 13 juli 2009 om införande av en gemenskapskodex om viseringar (viseringskodex). Av 2 kap. 3 § utlänningslagen framgår att en utlänning som reser in i eller vistas i Sverige ska ha Schengenvisering eller nationell visering, om han eller hon inte har uppehållstillstånd eller har ställning som varaktigt bosatt i landet. När det gäller de villkor som ska vara uppfyllda för att en Schengenvisering ska beviljas hänvisas till viseringskodexen (3 kap. 1 § utlänningslagen). Flertalet av viseringskodexens bestämmelser började tillämpas den 5 april 2010 och kodexen är direkt tillämplig i Sverige. Villkoren för utfärdande av en Schengenvisering regleras uttömmande i viseringskodexen och det finns ingen möjlighet att ha kompletterande bestämmelser i nationell lag.
Turistvisering enligt de nya reglerna i regelverket (viseringskodexen).
Turister som inte ansöker om visering via ackrediterade resebyråer och som önskar resa till Sverige på egen hand måste personligen lämna in sin ansökan hos ansökningscentrat VFS Global eller hos Svenska Ambassaden.
Du kan lämna in ansökan tidigast tre månader innan det planerade besöket. Gör din ansökan i så god tid som möjligt, särskilt under högsäsongen. Vanligtvis får du ett beslut inom en - två veckor.
Ett visum kan ges från 1 dag till högst 90 dagar. Dagarna ska utnyttjas inom en viss tidsram. Hur många dagar du får vistas inom Schengen och under vilken tidsram anges på det visum-märke som sätts i ditt pass. Praxis för turistbesök är att ambassaden normalt inte beviljar ett turistvisum för en längre tid än en månad. Det motsvarar en ordinarie semestertid enligt svenska normer. Önskar du en längre tid och kan styrka behovet, kan ambassaden bevilja ett längre turistvisum på upp till 90 dagar.
Förutom ordinarie ansökningshandlingar, ska du även uppvisa en betald medicinsk reseförsäkring som täcker kostnader för akut vård och hemtransport av medicinska skäl.
Vidare ska du visa upp en detaljerad resplan över ditt besök i Sverige.
Du ska också visa att du har tillräckligt med pengar för uppehället. Sveriges utgångspunkt är 450 SEK per dag och person. Beloppet kan bli lägre om du t.ex. betalat kost och logi i förväg eller bor hos släkt och vänner. Ambassaden kräver att du styrker att du kan försörja dig t.ex. genom kontoutdrag från din bank för de senaste sex månaderna eller lönespecifikationer för de senaste sex månaderna.
D-visering enligt de nya reglerna i regelverket (viseringskodexen).
En annan typ av visering än Schengenvisering är en så kallad D-visering (nationellt tillstånd), som kan beviljas för vistelse som överstiger 90 dagar om det finns särskilda skäl. Särskilda skäl kan till exempel gälla för föräldrar som besöker sina barn i Sverige eller barn som besöker sina föräldrar och som därför har behov av att vistas i Sverige en längre sammanhängande period. Vistelsens syfte får dock enbart vara besök.
En D-visering kan beviljas för vistelse i Sverige i högst ett år men kan även beviljas för flera inresor vid t.ex. återkommande affärsbesök. Detta visum gäller då för flera vistelser på maximalt 90 dagar per halvår. Ett sådant visum kan man få för maximalt fem år. Den som har en D-visering har rätt att resa inom Schengenområdet på samma sätt som den som har ett uppehållstillstånd, dvs. max tre månader under en sexmånaders period.
Observera att alla kategorier av sökande måste betala en avgift då D-visering är en nationell visering och omfattas därför inte av viseringsförenklingsavtalet. Handläggningstid och de handlingar som skall bifogas ansökan skiljer sig inte från vad som gäller för ansökan om visum för släkt- och vänbesök.
Kravet på medicinsk reseförsäkring bortfaller. Det rekommenderas dock att den resande ändå tecknar en medicinsk reseförsäkring eftersom kostnader för sjukvård vid eventuellt olycksfall kan bli höga för den sökande. Passet skall som regel vara giltigt minst för samma period som viseringen.
C-visering enligt de nya reglerna i regelverket (viseringskodexen).
Den kanske vanligaste formen av Schengenvisum är det visum, kategori C som släkt och vänner använder när de ska besöka Sverige. Här inräknas även flick- och pojkvänner.
Specialavtal för vissa länder För medborgare i Albanien, Bosnien-Hercegovina, Ryssland, Makedonien, Moldavien, Montenegro, Serbien och Ukraina gäller särskilda regler på grund av de viseringsförenklingsavtal som träffats mellan dessa länder och EU. Mer information om dessa avtal finns på EU-ländernas ambassader och konsulat i dessa åtta länder.
Norge, Island, Schweiz och Liechtenstein, som inte är medlemmar i EU, har undertecknat ett samarbetsavtal. Det innebär att man kan resa in i dessa länder på samma villkor som i ett Schengenland. Följande EU-länder deltar inte i Schengensamarbetet: Bulgarien, Cypern, Irland, Rumänien och Storbritannien.
Av Migrationsdomstolens praxis framgår följande. Viseringar för familjebesök kan beviljas till föräldrar och barn, även syskon kan beviljas viseringar beroende på deras sociala status och hur etablerade de är i hemlandet. Mer avlägsna släktingar kan beviljas visering om syftet med deras resa är mycket brådskande. Enligt praxis krävs att syftet med en resa är extremt angeläget.
Flick- och pojkvänner jämställs med syskon och kan få visum beviljat om förhållandet anses vara seriöst. Det är viktigt att den som söker ett visum kan styrka villkoren med den planerade vistelsen i Sverige. Ju kortare tid man varit tillsammans desto större är kraven att styrka att ni verkligen träffats, att ni besökt varandra, att ni håller en löpande kontakt med varandra och att det finns en medicinsk reseförsäkring, en bokad flygbiljett samt pengar till besöket.
Du kan lämna in ansökan tidigast tre månader innan det planerade besöket. Gör din ansökan i så god tid som möjligt, särskilt under högsäsongen. Vanligtvis får du ett beslut inom en - två veckor.
Sverige kräver att du har 450 kronor för varje dag som besöket i Sverige varar. Beloppet kan i vissa fall bli lägre, till exempel för mindre barn, om du betalar kostnaden för kost och logi i förväg eller om du ska bo hos släkt eller vänner. Om släktingen/vännen ska stå för din försörjning i Sverige - hans/hennes löne- eller pensionsbesked eller kontoutdrag för de senaste tre månaderna.
I tveksamma fall kan ambassaden även kontrollera sökandens ekonomiska tillgångar i bosättningslandet, anställningsbevis, bankkontoutdrag, handling som styrker äganderätt till fastighet och bevis på integration i bosättningslandet (familjeband, yrkesställning).
Utöver ovanstående viseringar finns även visering för affärsbesök, sport- och kulturbesök och medicinsk behandling, etc.
Överklaga
Om du fått ett beslut du inte är nöjd med kan du lämna in en skriftlig överklagan senast 3 veckor från den dagen du fick beslutet.
I din överklagan ska du skriva vilket beslut du inte är nöjd med, varför och hur du vill att det ska ändras. Har du några dokument som du inte lämnat in tidigare kan du komplettera ditt ärende med dem. Din överklagan ska lämnas in till den utlandsmyndighet (ambassad eller konsulat) som fattat beslutet.
Beslutet kan ändras om det kommer in ny information. I så fall blir du meddelad och ditt visum sätts in i passet.
Har överklagandet kommit in i rätt tid och den myndighet som fattat beslutet inte anser att det finns anledning att ändra beslutet ska de så fort som möjligt skicka ärendet vidare. Din ansökan, beslutet och alla övriga handlingar som lämnats in i ärendet, skickas med kurirpost till Migrationsdomstolen i Göteborg. Migrationsdomstolen fattar sedan ett beslut.
Med vänlig hälsning Thaikonsult
Tidigare föreskrev den svenska utlänningslagen att en visering är ett ”tillstånd att resa in i och vistas i Sverige under en viss kortare tid”. Efter att viseringskodexen trätt i kraft har lagen ändrats så att tidigare beskrivning tagits bort. I stället sägs att en utlänning som reser in i eller vistas i Sverige ska ha Schengenvisering eller nationell visering (2 kap. 3 §).
Med Schengenvisering, eller C-visering som denna också benämns, menas en visering som utfärdas enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 810/2009 av den 13 juli 2009 om införande av en gemenskapskodex om viseringar (viseringskodex).
Viseringskodexen definierar visering som ett tillstånd som utfärdats av en medlemsstat för:
- transitering genom eller en planerad vistelse inom medlemsstaternas territorium som inte varar mer än tre månader under en sexmånadersperiod från och med dagen för första inresan till medlemsstaternas territorium, eller
- transitering genom de internationella transitområdena på flygplatser i medlemsstaterna.
Nationell visering, så kallad D-visering, får utfärdas om särskilda skäl föreligger. En sådan får endast beviljas för längre tid än tre månader, dock högst ett år. Särskilda skäl kan exempelvis röra sig om nära släktingar som önskar vistas här i landet för släktbesök längre tid än tre månader eller affärsbesök (prop. 2004/05:170 s. 272 f).
Utöver dessa finns även A-visering, vilket är en visering för flygplatstransitering som vissa Schengenländer kräver för medborgare från särskilda tredjeländer. B-viseringar var transitviseringar som slutade utfärdas i Schengenstaterna när viseringskodexen trädde i kraft.
Begreppet Schengenvisering definieras i 1 kap. 4 a § utlänningslagen. Där sägs att med Schengenvisering avses en visering enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 810/2009 av den 13 juli 2009 om införande av en gemenskapskodex om viseringar (viseringskodex). Av 2 kap. 3 § utlänningslagen framgår att en utlänning som reser in i eller vistas i Sverige ska ha Schengenvisering eller nationell visering, om han eller hon inte har uppehållstillstånd eller har ställning som varaktigt bosatt i landet. När det gäller de villkor som ska vara uppfyllda för att en Schengenvisering ska beviljas hänvisas till viseringskodexen (3 kap. 1 § utlänningslagen). Flertalet av viseringskodexens bestämmelser började tillämpas den 5 april 2010 och kodexen är direkt tillämplig i Sverige. Villkoren för utfärdande av en Schengenvisering regleras uttömmande i viseringskodexen och det finns ingen möjlighet att ha kompletterande bestämmelser i nationell lag.
Turistvisering enligt de nya reglerna i regelverket (viseringskodexen).
Turister som inte ansöker om visering via ackrediterade resebyråer och som önskar resa till Sverige på egen hand måste personligen lämna in sin ansökan hos ansökningscentrat VFS Global eller hos Svenska Ambassaden.
Du kan lämna in ansökan tidigast tre månader innan det planerade besöket. Gör din ansökan i så god tid som möjligt, särskilt under högsäsongen. Vanligtvis får du ett beslut inom en - två veckor.
Ett visum kan ges från 1 dag till högst 90 dagar. Dagarna ska utnyttjas inom en viss tidsram. Hur många dagar du får vistas inom Schengen och under vilken tidsram anges på det visum-märke som sätts i ditt pass. Praxis för turistbesök är att ambassaden normalt inte beviljar ett turistvisum för en längre tid än en månad. Det motsvarar en ordinarie semestertid enligt svenska normer. Önskar du en längre tid och kan styrka behovet, kan ambassaden bevilja ett längre turistvisum på upp till 90 dagar.
Förutom ordinarie ansökningshandlingar, ska du även uppvisa en betald medicinsk reseförsäkring som täcker kostnader för akut vård och hemtransport av medicinska skäl.
Vidare ska du visa upp en detaljerad resplan över ditt besök i Sverige.
Du ska också visa att du har tillräckligt med pengar för uppehället. Sveriges utgångspunkt är 450 SEK per dag och person. Beloppet kan bli lägre om du t.ex. betalat kost och logi i förväg eller bor hos släkt och vänner. Ambassaden kräver att du styrker att du kan försörja dig t.ex. genom kontoutdrag från din bank för de senaste sex månaderna eller lönespecifikationer för de senaste sex månaderna.
D-visering enligt de nya reglerna i regelverket (viseringskodexen).
En annan typ av visering än Schengenvisering är en så kallad D-visering (nationellt tillstånd), som kan beviljas för vistelse som överstiger 90 dagar om det finns särskilda skäl. Särskilda skäl kan till exempel gälla för föräldrar som besöker sina barn i Sverige eller barn som besöker sina föräldrar och som därför har behov av att vistas i Sverige en längre sammanhängande period. Vistelsens syfte får dock enbart vara besök.
En D-visering kan beviljas för vistelse i Sverige i högst ett år men kan även beviljas för flera inresor vid t.ex. återkommande affärsbesök. Detta visum gäller då för flera vistelser på maximalt 90 dagar per halvår. Ett sådant visum kan man få för maximalt fem år. Den som har en D-visering har rätt att resa inom Schengenområdet på samma sätt som den som har ett uppehållstillstånd, dvs. max tre månader under en sexmånaders period.
Observera att alla kategorier av sökande måste betala en avgift då D-visering är en nationell visering och omfattas därför inte av viseringsförenklingsavtalet. Handläggningstid och de handlingar som skall bifogas ansökan skiljer sig inte från vad som gäller för ansökan om visum för släkt- och vänbesök.
Kravet på medicinsk reseförsäkring bortfaller. Det rekommenderas dock att den resande ändå tecknar en medicinsk reseförsäkring eftersom kostnader för sjukvård vid eventuellt olycksfall kan bli höga för den sökande. Passet skall som regel vara giltigt minst för samma period som viseringen.
C-visering enligt de nya reglerna i regelverket (viseringskodexen).
Den kanske vanligaste formen av Schengenvisum är det visum, kategori C som släkt och vänner använder när de ska besöka Sverige. Här inräknas även flick- och pojkvänner.
Specialavtal för vissa länder För medborgare i Albanien, Bosnien-Hercegovina, Ryssland, Makedonien, Moldavien, Montenegro, Serbien och Ukraina gäller särskilda regler på grund av de viseringsförenklingsavtal som träffats mellan dessa länder och EU. Mer information om dessa avtal finns på EU-ländernas ambassader och konsulat i dessa åtta länder.
Norge, Island, Schweiz och Liechtenstein, som inte är medlemmar i EU, har undertecknat ett samarbetsavtal. Det innebär att man kan resa in i dessa länder på samma villkor som i ett Schengenland. Följande EU-länder deltar inte i Schengensamarbetet: Bulgarien, Cypern, Irland, Rumänien och Storbritannien.
Av Migrationsdomstolens praxis framgår följande. Viseringar för familjebesök kan beviljas till föräldrar och barn, även syskon kan beviljas viseringar beroende på deras sociala status och hur etablerade de är i hemlandet. Mer avlägsna släktingar kan beviljas visering om syftet med deras resa är mycket brådskande. Enligt praxis krävs att syftet med en resa är extremt angeläget.
Flick- och pojkvänner jämställs med syskon och kan få visum beviljat om förhållandet anses vara seriöst. Det är viktigt att den som söker ett visum kan styrka villkoren med den planerade vistelsen i Sverige. Ju kortare tid man varit tillsammans desto större är kraven att styrka att ni verkligen träffats, att ni besökt varandra, att ni håller en löpande kontakt med varandra och att det finns en medicinsk reseförsäkring, en bokad flygbiljett samt pengar till besöket.
Du kan lämna in ansökan tidigast tre månader innan det planerade besöket. Gör din ansökan i så god tid som möjligt, särskilt under högsäsongen. Vanligtvis får du ett beslut inom en - två veckor.
Sverige kräver att du har 450 kronor för varje dag som besöket i Sverige varar. Beloppet kan i vissa fall bli lägre, till exempel för mindre barn, om du betalar kostnaden för kost och logi i förväg eller om du ska bo hos släkt eller vänner. Om släktingen/vännen ska stå för din försörjning i Sverige - hans/hennes löne- eller pensionsbesked eller kontoutdrag för de senaste tre månaderna.
I tveksamma fall kan ambassaden även kontrollera sökandens ekonomiska tillgångar i bosättningslandet, anställningsbevis, bankkontoutdrag, handling som styrker äganderätt till fastighet och bevis på integration i bosättningslandet (familjeband, yrkesställning).
Utöver ovanstående viseringar finns även visering för affärsbesök, sport- och kulturbesök och medicinsk behandling, etc.
Överklaga
Om du fått ett beslut du inte är nöjd med kan du lämna in en skriftlig överklagan senast 3 veckor från den dagen du fick beslutet.
I din överklagan ska du skriva vilket beslut du inte är nöjd med, varför och hur du vill att det ska ändras. Har du några dokument som du inte lämnat in tidigare kan du komplettera ditt ärende med dem. Din överklagan ska lämnas in till den utlandsmyndighet (ambassad eller konsulat) som fattat beslutet.
Beslutet kan ändras om det kommer in ny information. I så fall blir du meddelad och ditt visum sätts in i passet.
Har överklagandet kommit in i rätt tid och den myndighet som fattat beslutet inte anser att det finns anledning att ändra beslutet ska de så fort som möjligt skicka ärendet vidare. Din ansökan, beslutet och alla övriga handlingar som lämnats in i ärendet, skickas med kurirpost till Migrationsdomstolen i Göteborg. Migrationsdomstolen fattar sedan ett beslut.
Med vänlig hälsning Thaikonsult
