Jag undrade om inte min gamle granne Björn längtade hem ibland, och önskade att han hade blivit kvar hemma hos sin släkt och sina vänner istället för att bosätta sig i Asien.
Det är klart att det blir tråkigt och enformigt här ibland också, sa han. Jag har tänkt mycket på det genom åren om jag har gjort rätt eller inte. Här har vi regnperiod och lågsäsong och då är det lätt att börja grunna. Men om jag jämför med att cykla ner till smedjan hemma och jobba mina åtta timmar och sen cykla hem i regn eller snöslask och frysa häcken av mig nio månader av tolv och sen lägga ut en jäkla massa pengar på att åka på semester till värmen.
När jag tänker på det sättet, och det var ju min verklighet hemma. Så ångrar jag absolut inte mitt val. Tvärtom, för när jag har varit hemma någon gång under dom här åren så har jag alltid längtat tillbaks till Thailand redan efter en vecka sen jag har träffat kompisar och släkt.
Noi går ner till baren vid fyra på eftermiddagen med tjejerna och startar upp verksamheten.
Sen blir hon där till klockan nio. Jag kommer dit då ungefär och får reda på vad som hänt, sen går Noi hem och jag blir kvar där.
Då sitter jag där och pratar och underhåller gäster till ungefär tre på morgonen då allting brukar dö ut. Sen går jag hem och lägger mig några timmar innan jag kör Kit till skolan.
Sen är jag ledig tills hon skall hem från skolan igen vid fyratiden. Klockan nio är det baren igen. Så ser ett dygn ut för mig, i stort sett. Jag föredrar det här sättet att leva istället för att vara verkstadsarbetare i Sverige.
Mitt emot vårat hotell. Lamoon Lamai så var det en liten beer-bar där det fanns biljardbord.
Det blev vårat stam-lokus. Dit slank jag gärna och lätt in på en öl eller två. När jag tänker efter så behövde jag aldrig leta efter motivation för att gå dit.
Jag hade aldrig spelat biljard i hela mitt liv men jag bad en av sällskapsdamerna att lära mig.
Det gjorde hon så gärna sa hon. Vi två brukade ta minst en match om dagen i dom fjorton dagarna vi var där. Hygglig engelska pratade hon med och hade humor.
Just denna sällskapsdamen erbjöd mig även lite annan service vid sidan om, vilket jag tackade nej till. Men hade jag varit singel så hade jag antagit erbjudandet direkt.
Ett riktigt fruämne var det. Snygg, talade bra engelska, hade humor och var socialt begåvad. Hon var alltid sysselsatt med någonting när man kom dit. Gick hon inte i baren och ordnade med drickat, så städade hon och fixade i lokalen eller så satt hon och broderade.
Jag tror att hon uppfyller dom flesta mäns krav på en fru. Men det är klart att nöjer man sig bara med creme de la creme så går hon kanske bort.
Själv är jag ju medveten om mitt eget kroppsliga förfall. Det räcker ju att ställa sig naken framför spegeln för att förstå att det inte är så lätt att få tag i en ny.
Jag har inget foto på henne tyvärr, för hustrun var lite svartsjuk på henne dom första tre dagarna innan jag fick lugnat ner henne och förklarat att jag inte hade för avsikt att lämna henne för en Thailändska.
Det var liksom inte läge att fota den bruden som ni förstår.
En dag när vi som vanligt slank in på en after beach-öl så var dom på oss direkt och sa: Ni kommer väl hit som vanligt ikväll?
Jo det hade vi väl tänkt. Är det något särskilt, eller?
En av tjejerna fyller år så vi skall ha ett party här ikväll. Vi bjuder på mat, så kom hungriga ikväll!
Nu när vi var bjudna på födelsedagsfest så gällde det att hitta på en present att förära jubilaren med. Men vad ger man till någon som man inte precis känner?
Vi gick och strosade bland alla stånd på marknaden i Lamai men kunde inte komma på någonting att köpa.
Men ibland hittar även en blind höna ett korn!
På en sidogata vi passerade stod en hel hög med Thailändare samlade i en ring runt någonting.
Nyfiken som man är så måste jag gå dit för att se vad dom gjorde där.
Jojomän, där stod en lotteriförsäljare och krängde lotter av bara helsike till Thai.
Han hade en låda på magen och sålde som han sa ”statliga lotter” med dragning om någon vecka. Resultatet kunde man läsa i tidningen, om jag förstod honom rätt.
Det verkade rätt populärt om man dömde på den upprymda folksamlingen runt honom, så jag köpte en fem sex stycken. Man vill ju inte verka vara en snåljåp när man nu är bjuden.
Du store tid, vilken succé!
Den som vill bli populär hos mottagaren skall köpa lotter.
Hon var själaglad. Det var den bästa present hon någonsin fått deklarerade hon för mig.
Men, och nu kommer den andra sidan av myntet. Det skapar avund.
Senare på kvällen så tog min väninna ”fruämnet” mig lite avsides och sa att man ger inte bort lotter.
Skit, hade jag brutit mot någon ettikett-regel i sociala samanhang här i Thailand.
Ursäkta, men jag visste inte att det var förbjudet sa jag.
Det är inte det! Men tänk om hon vinner då?
- Och ?
Då har du ju gett bort hur mycket som helst, var svaret. Jag såg en på TV som vann åttio miljoner bath på samma lotteri.
Av 250 miljoner Thailändare så vinner en, åttio miljoner. Hur stor är chansen tror du, var min replik.
Ännu senare så sa mamma-san ungefär samma sak till mig.
Det hade varit kul att få en komentar på just detta, av vad ni har för erfarenhet av lotter som present i Thailand.
På Frendship bar bjöds det på mat den här kvällen. Ni kan själva se att töserna hade ansträngt sig och fixat ihop en massa godsaker. Det ser ni på fotona jag tog på det uppdukade biljardbordet, när vi var på väg att köpa present till födelsedagsbarnet.
Jag blev uppmanad att äta mycket av den soppan som fanns i kastrullen ni ser på bordet.
Man skulle bli hemskt rolig (funny) om man åt rejält med soppa.
Det lät ju lite suspekt. Det var hönssoppa med någonslags grönsaker i den. Jag käkade en redig portion av den.
Då blev töserna lite nyfikna och undrade om jag kände något, om jag kände mig glad.
- Nä, jag är som vanligt tyckte jag.
- More, more, eat more, sa dom i kör och tittade förväntansfullt på mig.
Stopp, stopp, vad är det här för nåt egentligen?
Jag var tvungen att dissikera varenda grönsak som fanns i soppan för att förstå vad dom hade för sig.
Dom små liven kokade hönan ihop med ett redigt lass marijuana. Så nu har man knarkat på äldre dar också.
/the end.