Om man vill bli rik så gäller inte bara att hitta det som ökar i värde, man måste också undvika det som minskar. GPs krönikör är en man med viss erfarenhet av de finansiella marknaderna och jag kan hålla med honom om att det nog är bäst att dansa nära utgången, med tanke på de gigantiska obalanser som trots allt finns i ekonomierna f n.
-------------------------------------
Per Lindvall: När spricker bubblan i ekonomin?
Hur stor kan en bubbla bli innan den spricker? Sveriges, världens och inte minst börsernas beroende av att krediterna växer mycket snabbare än den underliggande ekonomin är ingen hållbar utveckling. Extremvärderingarna av bitcoin och så kallade tillväxtbolag gör att lampan lyser rött.
Vi har alla våra defekter. Min är att jag inte riktigt vill tro på något. Jag har exempelvis väldigt svårt att tro på att börsen eller de flesta finansiella marknader idag är rätt värderade. Jag anar så starkt att jag nästan vet att vi är långt inne på bubbelterritoriet.
Jag har en viss erfarenhet av att identifiera bubblor och felprissättningar. Mina formativa år var som kreditriskanalytiker före och under 90-talskrisen. Jag hade fastighetssektorn på min lott där prissättningen av risk var monumental fel. Jag nominerades till Hasse Olssons pris för årets ekonomijournalist 2007, sista året det delades ut, för varningar om en kommande finanskris. Den blommade ut hösten 2008.
Samma år anade jag till visshet att flera euroländer var på väg att haverera med sina fastighetsbubblor och obalanserade ekonomier. Sanningen är att jag har varnat för bubblor som (ännu) inte fallit ut, som den svenska fastighetsbranschen och Tesla och andra så kallade ”omstörtare” (disrupters).
Men indikationerna på att vi nu är långt in i bubbelvärlden är många. Haussen runt det riggade kasino som kallas kryptovalutor, som bitcoin, är en lampa som blinkar rött. Det är möjligt att blockkedjetekniken kommer att leverera framtida nyttor, även om de som syns är få.
Men att omutbara kodsträngar, blockkedjor, som benämns bitcoin, där 97 procent av alla ”mynt” ligger på fasta händer och där prissättningen styrs av omsättningen på den lilla del som aktivt byter ägare är avgörande. Med en sådan skev fördelning kan bitcoin aldrig bli någon cirkulerande valuta eller för den delen något hållbart ”digitalt guld”.
Men denna och andra felprissättningar drivs framför allt av de låga räntorna. Jag skyller inte som många andra på centralbankerna, som Riksbanken. Nej, dessa spelar andrafiolen. De har bara att hänga med för att hålla ekonomin flytande. Det stora problemet är beroendet av en ständig kredittillväxt, att volymen skulder och fordringar måste öka snabbare än tillväxten i den underliggande ekonomiska aktiviteten, köp av varor och tjänster, samt riktiga investeringar.
Detta kreditberoende pekar på att ekonomierna har stora cirkulationsbesvär, vilket i sin tur förklaras av skeva fördelningar. En viktig ekonomisk lag är att enes utgift är den andres inkomst. Men de skeva fördelningarna gör att några över tid har mycket lägre utgifter än inkomster – de samlar på sig fordringar medan andra blir allt mer skuldsatta. För att inte en sådan ekonomi ska stagnera eller börja löpa baklänges så måste nya krediter pumpas in.
De låga räntorna är en tydlig signal om att den kommande tillväxten är låg. Och det är inget bra scenario för så kallade tillväxtbolag eller för en högt värderad börs i övrigt, där man har prisat in starkt stigande framtida kassaflöden, vilka i sin tur kräver ökande aktivitet.
Och en kreditdriven ekonomi blir väldigt störningskänslig. Och störningspotentialen är stor, med ett obalanserat Kina, inflationsimpulser, klimatkris och en allmänt växande politisk oreda.

TEXT
Per Lindvall
ekonomi@gp.se
https://ww2245.smartadserver.com/cl...75&go=https://track.adform.net/C/?bn=49393763