Risodling m.m.

  • Trådstartare Trådstartare Rong
  • Start datum Start datum
 
Status
Ej öppen för ytterligare svar.
Det finns olika jordar där ris odlas.
Svart lera är den bästa jorden och där är det vanligt riset planteras med plantor.
Den här jorden är näringsrik och vanligen tillsätter de endast 25 kg kvävegödsel för 1 rai.
Den ger vanligen en skörd på ca 7 säckar a 100 kg per rai, kan komma upp i 9 säckar men det kan ses som en topp.
Många har övergått till att så rissäd även på sådana fält, därför det blir för dyrt att hyra in folk för planteringen.

Vit lera är också en bra jord, på bilden där traktorn finns med jordfräsen är det vit lerjord.
Vanligen sår de fälten med rissäd, vid små fält görs det för hand, men vore bättre med såmaskin som kopplas efter en traktor.
Den här jorden fordrar mer handelsgödsel ca 50 kg per rai.
Vanligen ger den jorden en skörd på 4-5 säckar per rai, vid plantering ökade inte skörden nämnvärt som gjorts tidigare på det fältet.

Sedan finns jord som är mycket sand i, vilket Isan regionen har en hel del av.
Man kan säga sådan jord lämpar sig inte för risodling, den ger alldeles för liten skörd, 2-3 säckar per rai även med tillförsel av handelsgödsel.
Vad som görs och borde göras i större utsträckning är att ändra på grödan och odla exempelvis tapioca, gummiträd eller socker som ger en helt annan avkastning på den typ av jord.
Men risbönderna är konservativa och släpper inte en risodling i första taget även om den ger dåligt, de försöker igen och hoppas på bättre.
Det som anses vara Thailands risbod är centrala Thailand där det finns tillgång till vatten från floden och de kan ta ut 2 skördar varje år och även tre skördar. Det är ca 58% av Thailands ris som kommer från den regionen. Området ger en avkastning av ca 600 kg ris per rai vid varje skörd.
 
Det som måste ske med risodlingen i Thailand är en omstrukturering.
Risodlingen måste mekaniseras och för det fordras mycket större enheter.
Nu är det många som skaffar sig risskördare och traktorer, speciellt efter att Kubota satte upp tillverkning i landet.
De här som skaffar sig traktorer och risskördare kalkylerar sannolikt med att de skall göra legojobb för andra odlare och på det viset finansiera köpet.

Om en odlare har en fyrhjulsdriven traktor, som inte behöver vara på mer än 50 hk och en risskördare, om han sår fälten kan han bedriva odling på 100 rai med lätthet.
Nu är det inte många som har så mycket land, men i framtiden kommer det att vara lätt att arrendera rismark.
Det är många odlare som hyr sin mark idag, de kanske har ägt den en gång i tiden, men lånat på den och därmed tappat marken och blivit arrendator.
Det är många odlare som bedriver odling på 7-20 rai och har en hög medelålder och de yngre vill inte ta över och bedriva någon sådan odling, som kan kallas för slavjobb i het sol och på köpet bli solbränd som Thaiarna inte tycker om.
En mekaniserad odling blir något helt annat.
Därför kommer rismark att ställas till förfogande till de som kan bedriva risodlingen mekaniserat, den småskaliga odlingen kommer helt enkelt att försvinna.
Att hyra in maskiner för en odlare kommer inte att fungera, därför när sådden eller planteringen är rör det sig om en koncentrerad tid, samma sak med skörden, alla vill få gjort det vid samma tid.
Därför bör den här större odlaren äga själv maskinerna.

Vad som kommer att ske med risodlingen är att produktionen av ris kommer inte att gå ned, men däremot kommer det att behövas mycket mindre folk att producera samma mängd ris som tidigare.
 
Det har den senaste tiden varit mycket debatt om det här stödet till risbönderna där de varit garanterade 15000 B per ton för riset och där marknadspriset legat på ca 12000 B.
Eftersom risbönderna blev utsatta för kraftiga kostnadsökningar när minimilönen på 300 B infördes, borde stöd till bönderna fortsätta.
Det borde införas ett garanterat pris på riset, som ligger kanske strax under marknadpriset och sedan fick bönderna en bonus på exempelvis 3000 B för varje ton de levererade till rismillarna.
Den här bonusen kunde de begära exempelvis två gånger per år från staten, där de redovisar hur många ton de sålt under perioden.
Sedan skulle de här pengarna betalas ut direkt till böndernas konto av regeringen.
Risbönderna säljer till rismillarna ca 10 miljoner ton årligen, det skulle kosta staten 30 miljarder den här bonusen, som är ingen större summa.

Som nu har varit fallet har de varit tvungna ansöka om kvota för att kunna få leverera ris till 15000 B ton till millarna, sedan har de varit tvungna vänta i flera månader innan pengarna kommit för riset de levererat.
Det här har medfört många fattiga småbönder har aldrig ansökt om någon kvota, därför de har behövt pengarna direkt vid skörden och sålt riset till marknadspris.

Vad som skett med de garanterade 15000 B per ton är att regeringen köpt upp riset och lagrat det vid rismillarna, som gjort att kostnaden har flugit upp i 136 miljarder B 2011-2012 och 84 miljarder i år, enligt deras egna uttalanden.
Det skall finnas ca 18 miljoner ton ris i lager, som måste säljas ut, därför det måste finnas lagerutrymme för skörd som kommer in i oktober.

Att regeringar stöder jordbruk är vanligt, exempelvis det japanska jordbruket får stöd med 45 miljarder US dollar årligen och EU stöder med 74 miljarder US dollar årligen. Exempelvis Grekland odlar tobak till viss del, men den tobaken har så dålig kvalitet att den bränns upp varje år, men de grekiska odlarna får bra betalt ändå från EU.
 
Orsaken att Thailand blev sittande med stort lager ris kan vara att de försökte bilda en kartell, med Indien och Vietnam för att kunna höja priset på ris.
Den här kartellen misslyckades därför Indien och Vietnam gick inte med på den.
Vad Thailand då försökte göra som då var den största risexportören, att inte sälja ris under 15000 B per ton.
Det här misslyckades därför Indien och Vietnam erbjöd ris på marknaden till mycket lägre pris än Thailand, till de kunder som Thailand tidigare sålt till.
 
Det som också kommer att driva på mekaniseringen av risodlingen är att det idag är svårt att få folk till att jobba på risfälten med plantering och skörd.
För den enskilde risodlaren är det svårt att hinna med ensam planteringen och skörden, därför har de vanligen anlitat folk som hjälpt till med det.
Den yngre generationen har inget intresse att gå ut på risfälten, utan det är endast från den gamla stammen personerna finns, men de tacklar av en efter en .
Sedan har risodlarna svårt att betala de löner som krävs idag för ett dagsverke.
 
Isan har varit den fattigaste regionen i Thailand, men den saken har vänt i regionen.
Isan genomgår en ekonomisk succe.
Den ekonomiska tillväxten i Isan från 2007-2011 var 40% mot 23% för landet och 17% för Bangkog. Hushållens inkomster ökade med 40% 2007-2011, som är den högsta jämfört med andra regioner.
Privata investeringar ökade med 49% under 2012.
Isan är idag den snabbast växande regionen i Thailand.
Isan håller också flest platser i parlamentet 126 mot Centralregionen 82.
I valet 2011 tog Pheu Thai med Yingluck 104 platser och Demokraterna 4 platser från Isan.
Majoriteten av folket i Isan krediterar inte dem själva för den här ekonomiska uppgången, utan de anser att det är Thaksins förtjänst.
Sedan går det inte att komma ifrån att han var den förste premiärministern som med en politik försäkrade om att Isan regionen skulle gynnas och blomstra.
Valresultatet 2011 visade också vilken politik Isan folket hade förtroende för.
 
Tack än en gång Rong för en lysande analys och berättelse om risodling. Man har fått en inblick i en värld som man hittills bara har kunnat gissa sig till. :wai: :wai:
 
Instämmer med Berralund - det här är intressant , något säkert många "turister" funderat över....

Mvh Hans Svensson
 
Turistinkomsterna beräknas ge i år för Thailand 1,14 triljoner Bt och 2014 beräknas inkomsterna till 1,32 triljoner Bt.
1 triljon =1000000000000
2012 var intäkterna 984 miljarder Bt av 22,35 miljoner besökare.
Från Europa var det 5,45 miljoner besökare som spenderade 357 miljarder Bt.
Från Kina var det 2,76 miljoner besökare som spenderade 106 miljarder Bt.
Det beräknas i år att det kommer 24,5 miljoner besökare och nästa år ca 28 miljoner besökare.
De grupper som ökar mest är från Indien, Kina och Ryssland, de beräknar i år är det ca 2 miljoner ryssar som besökt Thailand.

Nu kommer man att sätta säkerhet för turister som ett nationellt intresse.
Man kommer att slå till i första hand mot de maffiagrupper som etablerat sig i Phuket, med uthyrningar, taxi m.m.
Sedan skall nästa uppresning bli i Pattaya.
Thailand har insett vilka stora inkomster det är med turismen och är medveten att de måste ta hand om dem också.
 
Det här stödet till risfarmarna på 3000 Bt per ton när de levererar till rismillarna är inte någon stor kostnad.
Det produceras totalt ca 30 miljoner ton ris i landet.
Nu finns det ca 4 miljoner farmare som själva konsumerar kanske ca 1000-1500 kg i varje familj och till det riset utgår ingen subvention.
Det blir kvar ca 25 miljoner ton och av det exporteras ca 10 miljoner ton.
Den konsumtion som är inom landet skulle bli 15 miljoner ton som säljs till konsumenter.
Den här subventionen till den konsumtion som finns inom landet gör att riset kan säljas till lägre pris i landet. Man kan säga det är konsumenterna som blir subventionerade, som gör att levnadkostnaderna blir lägre för folket i landet.

Därför om risfarmarna levererar 25 miljoner ton till rismillarna och erhåller 75 miljarder Bt från staten i bonus, är det 45 miljarder som går tillbaka till konsumenterna genom ett lägre pris på riset.
Därför är det endast exporten som blir subventionerad och det är endast 30 miljarder Bt.
Om stödet till farmarna är konstruerat att de kan begära en bonus på 3000 Bt för varje levererat ton från staten, med uppvisande av kvitto från rismillarna och hur mycket land de brukar, kan det inte bli något större svinn.
Sedan att pengarna betalas direkt till farmarnas konto är viktigt, det skall inte finnas några mellanhänder.
En sådan här utbetalning kunde göras två gånger per år för att minska byråkratin.

Vad som nu skett och som de tycks fortsätta med är att staten köper upp riset till 15000 Bt per ton och lagrar det vid rismillarna, marknadspriset är ca 12000 Bt per ton.
Det här har gjort att staten har inte kunnat exportera ris för det högre priset, utan Indien och Vietnam har sålt ris till lägre pris och tagit Thailands tidigare kunder.
Staten har i lager ca 18 miljoner ton ris, som måste säljas ut därför lagren är proppfulla och nytt ris kommer in i oktober.
Med ett mycket högre pris, som ris köpes upp och finns i varuhusen än vad grannländerna som Burma och Kambodja har, blir det naturligtvis smuggling från de länderna.
Man är medveten om att det kommit in stora mängder ris illegalt, lastbilar med 18 tons laster av ris från Kambodja och Burma för att säljas i Thailand har påträffats.
Statens rispolitik har kostat från 2011-2012 136 miljarder Bt och hittills i år 84 miljarder Bt.
Det borde bli någon ändring, men hur den blir återstår att se.
 
Innan Sverige gick in i EU fanns det många mjölkfarmare i landet.
Konsumenterna kunde köpa mjölk till lägre pris i butikerna, än vad mjölkfarmaren fick för mjölken när han levererade till mejeriet den.
Saken var den att staten betalade genom mejeriet ett extra påslag för varje kg mjölk som farmaren levererade.
Det här gjorde att konsumenterna kunde köpa mjölk till lågt pris i butiken som annars inte varit möjligt och farmaren tjänade bra med pengar, som gjorde de kunde rationalisera och utöka produktionen.
Det här systemet för mjölkfarmarna fungerade mycket bra under en mycket lång tid, tills Sverige gick in i EU, nu idag är det Bryssel som bestämmer hur Sverige skall bedriva sitt jordbruk.

Jag anser det här systemet som de svenska mjölkbönderna hade och som fungerade mycket bra, kan kopieras in till stor del på de thailändska risfarmarna.
 
Innan Sverige gick med i EU var priset på en säck med 20kg ris hälften mot vad det blev efter EU inträdet. Surt när man röstade NEJ till EU.
Innan vi gick med i EU fick man 3 månaders uppehållstillstånd per automatik vid inresa till LOS - efter inträdet i EU c:a 4 veckor.
Ovanstående inlägg av Rong är nog en korrekt analys - snart är många av Sveriges mjölkbönder utslagna p gra EU:s regler.
 
EU är en koloss på lerfötter. Det är i alla fall skönt att Sverige inte är med i Euro-zonen. Då hade riset säkert kostat mycket mer än SEK 290 som jag betalade för 20 kg i förrgår, (Thai jasmin).
 
Nu låter det som att mjölken var mycket billigare innan EU för oss konsumenter, statens pengar kommer ifrån oss skattebetalare så i slutändan same same i kostnad.
Snygga till det lite och det ser ut som du betalar lite för mjölken när du inte ser den dolda kostnaden.
Dennna dolda kostnad som majoriteten av folket inte kände till var säkert till för att hålla alla nöjda folket trodde dom fick billig mjölk och mjölkbönderna fick det pris som mjölken var värd.

Om en produkt behöver stöd av staten för att kunna fortsätta produceras i den mängd den gör så är det ju en överproduktion (större tillgång än efterfrågan), mat som sedan slängs om den inte kan säljas vidare.

Den skänks inte till fattiga länder där det är brist på mat för det skulle sänka marknadspriser utan går till tippen.
Samma sak var det inom fisket när jag jobbade där, ligger ett minimipris som räka, fisk & kräfta får säljas för till handlarna, blir den inte såld till det priset eller högre så får fiskarna ett garanti pris och på tex räkan hälls det färg över för den inte skall kunna gå till konsumtion och sen vidare till tippen.

Sen att det gynnade mjölkbönderna det tror jag säkert mjölkbönderna kan fortsätta överproducera med stöd av statliga medel (Skattebetalarna) folk är nöjda för dom stirrar sig blinda på prislappen och tror dom får billig mjölk istället betalar dom med skattemedel för mjölk som tippas.

Vet jag inte hur EU styr ris priset men jag vet att EU styr inte Thailands immigrations regler som ändras titt som tätt.
 
"Berralund " sa:
EU är en koloss på lerfötter. Det är i alla fall skönt att Sverige inte är med i Euro-zonen. Då hade riset säkert kostat mycket mer än SEK 290 som jag betalade för 20 kg i förrgår, (Thai jasmin).

Och Sverige som är utanför Eurozonen är dyrast av EU länderna gällande matkostnader 24% över genomsnittet i EU, enda länder i Europa som är ännu dyrare är schweiz och Norge som inte är med i EU. Så frågan är om prisnivån beror på EU eller är det kanske så att lönenivån går hand i hand med kostnads nivån i landet. Kan inte få hög lön och tro att du kan handla billigt hemma. Krav på höga löner ger dyrare varor och i slutändan så ger din högre lön dig inget extra.
 
Thailands 4 miljoner risfarmare befinner sig i en situation på grund av kostnadsläget som blivit, att de behöver stöd från staten för att överleva.
Speciellt genom att minimilönen höjdes till 300 Bt efter 2011 års val, därför de måste hyra in folk vid plantering och skörd.
Regeringen lovade att staten skulle köpa upp riset av bönderna för 15000 Bt per ton, som var betydligt över marknadspriset.
Vad som har hänt är att det här uppköpen kostade massor med pengar och det blev svårt att sälja ris till överpris och nu är lagren proppfulla.
Den här rishanteringen av staten har blivit nu mycket uppmärksammat i media i Thailand och alla inser någonting måste göras åt situationen, det kan inte fortsätta som de gjort.
Nu försöker regeringen finna ut någon bättre lösning på problemet, hur den lösningen blir återstår att se.
Riset som finns i lager måste sälja ut som är 18 miljoner ton för att ge plats för nytt ris som kommer in i oktober.

Nu är det många länder som ger stöd till jordbruket exempelvis EU, USA, Schweitz, Norge och Japan med flera, som stöder sitt jordbruk kraftigt.
I Sverige innan EU fick exempelvis mjölkbönderna stöd av staten, det förhandlades fram av bondekoperationen och staten varje år ett stöd till bönderna.
Sedan betaldes det via mejerierna, dit bönderna levererade mjölken ett visst påslag för varje kg mjölk som bonden levererade.
Det här var ett mycket bra sätt att stöda mjölkbönderna det fanns inga mellanhänder utan betalningen gick direkt till bonden.
Genom det här stödet kunde också konsumenten handla mjölk till lågt pris i butiken om inte annars hade varit möjligt.

Jag anser att det här kunde vara ett bra system för risfarmarna i Thailand.
Om farmaren fick betalt direkt från staten som en extra bonus efter hur många ton han levererar till rismillarna och den här bonusen betaldes direkt till farmarens konto, skulle det inte kunna bli något svinn.
Risfarmarna säljer riset till millarna vad marknadspriset är och farmaren får en extra bonus, för att kunna överleva på sin verksamhet.
Den här bonusen kanske kunde röra sig om 3000 Bt per ton för levererat ris, som inte är några stora pengar för den thailändska staten.
Det här gjorde att konsumenterna kunde köpa ris till lägre pris i butiken och för många är riset en stor utgiftspost.
 
Sverige betalar en avgift till EU på 33,5 miljarder kronor i år och får tillbaka 11,6 miljarder därav till jordbruket drygt 8 miljarder, det gör nettoutflödet för Sverige till EU är 21,9 miljarder kronor.

EUs budget är på 132,8 miljarder Euro och ca 40% går till jordbruket, sedan har det till stor del varit arealbidrag, som gjort att markpriserna har skjutit i höjden och de som gynnats är de stora jordägarna.
Exempelvis i England finns det många från andra länder som äger mark där och erhåller stora bidrag från EU som ex mycket rika oljesheikar och många andra mycket välbeställda personer.
De stora jordägarna i England anses om förmögna och behöver inga bidrag och samma sak är det nog i ett flertal andra länder, därför kan inses EU s jordbrukspolitik är inte den bästa.
Frankrike är det landet som får mest jordbruksbidrag från EU och av det går det mesta till förädlingsindustrin för jordbruksvaror så att de skall kunna konkurrera på de olika marknaderna.
 
I dagarna kom ett mycket efterlängtat större regn för en stor del av Isaan området, som var en stor lättnad för risfarmarna.
Många har varit oroliga att de inte skall kunna plantera något ris och de som blivit sådd och planterat, att det skall torka bort på grund av inget regn.
De som har haft möjlighet till vatten i dammar eller vattendrag har kunnat pumpa upp vatten därifrån, men det är inte alla som har den möjligheten.
Vad som framgått, är det många som övergått till att så riset istället för att plantera, det blir för dyrt att plantera jämfört med att så och skillnaden vid skörd är liten.
Att plantera ris som tidigare gjorts, där måste de först så ris för att sätta plantor på ett område, som vanligen bevattnas från en damm.
För varje rai som skall planteras behövs plantor, som det åtgår 10 kg rissäd.
Om personer sedan inhyres kostar det ca 400 Bt för att ta upp plantor och göra kärvar för 1 rai, som sker 1 månad efter sådden för plantorna.
Sedan behövs det ca 5 personer för att plantera 1 rai.
När riset sås görs det vanligen för hand och 1 person kan så 5 rai på en dag och det åtgår ca 20 kg rissäd för 1 rai.

När skörden av ris kommer i november- decemer kan inses det kommer att till stor del ske med risskördare.
Man kan se att risskördarna har ökat kraftigt i antal i år och de räknar sannolikt med att göra legojobb för andra risodlare.
Därför kommer den här omstruktureringen av risodlingen i Thailand att sannolikt gå mycket snabbare än någon kunnat förutse.
De här personerna som skaffar sig fyrhjulstraktor och risskördare har oftast egna rismarker som de brukar.
Därför blir nästa steg att de kommer att arrendera rismarker från andra odlare, som inte har intresse eller möjlighet att skaffa maskiner för en rationell odling av ris.
De kommer inse utan maskiner är det inte mödan värt att lägga ned på risodling vad den kräver, speciellt om de har lönsammare jobb som de utför, som nu oftast är fallet.
Mycket av risodlingen i Thailand är husbehovs odling och där sedan överskottet säljs.
De här personerna som driver mekaniserad odling behöver stora områden och det kommer att ske med arrendering, jag tror inte många thailändare vill sälja marker som de en gång äger.
Det är ingen tvekan om att risodlingen i Thailand står inför stora förändringar, men det blir till något, som är mycket bättre än det som varit.
 
"Vår familj"dvs min hustru samt bror och mor/far har tillsammans drygt 100 rai av den "normala" Isaan marken med den röda isaan/leran/sanden . Denna mark ger max en skörd per år , jag köpte för ca 6 år sen en fyrhjulsdriven Kubotatraktor med plog ,harv samt shaktblad till familjen . Denna har gett dem ett bra mycket bättre liv , de kan nu köpa svets, högtryck mm. för att underhålla sin maskinpark som nu även blivit med en Kubotalastbil/truck. Med denna fraktar de då ris för en billig summa per säck åt omkringboende risbönder , traktorn jobbar hårt under tiden det är dags för plogning,harvning mm samt även en del mindre shaktarbeten med vattendammar mm. Att köpa en Kubotatraktor till sin Thaifamilj är en riktigt bra investering . Skrev den på min hustru för att undvika problem med vem som äger den om/när pappa går bort... Det har nu äntligen kommit regn till isaan , en gudagåva då det höll på att gå riktigt illa med risplantorna i störrre delen av Buriram/Khon-Kaen provinsen . Att senarelägga risplanteringen pga försenad regnperiod går ju inte för sig då Thai jobbar strikt efter traditioner och invanda mönster ,detta går EJ att ändra på ;D
 
Det här var tidigare ett risfält, där den som brukade jorden kunde endast skörda ca 1 säck ris för varje rai.
Det är mycket sand i jorden , som gör den lämpar sig inte för risodling.
Sedan jämnades vallarna ut och gjordes om till tapioca odling, som jorden lämpar sig bättre för.
Tapiocan ger ca 4-5 ton för varje rai, som är en helt annan lönsamhet på, eftersom tapiocan har betalts i ca 3000 Bt per ton.

IMG_2373 (2).webp
 
Status
Ej öppen för ytterligare svar.
 
 
Tillbaka
Topp