A
Anonym
Gäst
Nedan skrivet av John-Lennart men inklistrat av mig efter hans önskemål.
1. Det finns ra bokstäver på thai för [s-ljudet]. På svenska har vi tre - s, c, z. Det kanske vi inte alltid tänker på, men det är inte så lätt för våra invandrare att välja rätt (och inte svenska skolbarn heller för den delen).
ส ศ ษ är High Class consonants som i en lång, öppen
stavelse (typ sa) följs av Rising tone สา ศา ษา (r)[saa].ส är den vanligaste men precis som svenska måste man lära sig vilket ”s” som ska användas. สาม [(r)saam] = 3, สวย [[(r)soej] = vacker,
ศาล [[(r)saal] = domstol, ศึกษา [sùek[(r)sa] = studera, ภาษา [pha[(r)saa] = språk
ซ är en Low Class Consonant som i en lång, öppen stavelse har Mid tone ซา [saa].
ซ้าย [sáaj] = vänster
I en kort öppen stavelse eller om vokalen följs av ”k,p,t” eller har ett tontecken gäller andra tonregler för de respektive klasserna, men det går jag inte in på nu.
Det här gäller ju inte enbart [s-ljudet]. Även [kh, th, ph, t, h, n, l] har mer än en bokstav, men även det kan vi ta en annan gång.
2. När det gäller din andra fråga om karantecknet, så är den ganska komplicerad. Karantecknet gör ju att en eller flera konsonanter inte uttalas. Vi har det ju i svenskan också, utan karantecken, ”dj, gj, hj, lj, ” Jag ska ge en del exempel, men orsaken är att de ord som har detta tecken för det mesta kommer från sanskrit (pali) och troligtvis uttalades på dessa språk Thai kan ju bara ha ett konsonantljud som slutljud vilket gör att vi ofta sätter ditt karantecknet när vi transkriberar svenska namn.
Några exempel: วันจันทร์ [wandjan] = måndag วันศุกร์ [wansòk] = fredag
วัรเสาร์ [wan[(r)saao] = lördag วันอาทิตย์ [wanaathít] = söndag
3. När det gäller din sista fråga har jag delvis besvarat den tidigare, men jag ska göra en sammanställning.
De ljud som kan avsluta en stavelse på thai är: vokal, diftong, m, n, ng, j, k, p, t
Problemen är ”n, k, p, t”
Slutljudet [n] kan skrivas med น, ณ, ร, ล, ญ มัน [man] = det คุณ [khon] = du นคร [nakhån] = stad ผล [phån] = frukt บุญ [bon] = merit
Slutljudet [k] kan skrivas med ก, ข, ค มาก [mâak] = mycket ความสุข [khwaamsòk] = lycka โรค [r^ååk] = sjukdom
Slutljudet [p] kan skrivas med บ,ป, พ รับ [ráp] = tar emot รูป [rôop] = bild สุภาพ [sopâap] = artig
Slutljudet [t] kan skrivas med ด, ต, ท, ฐ, ถ, ธ, จ, ส, ษ เจ็ด [djèt] = 7 ชีวิต [chiiwït] = liv สุขุมวิท [Sukhumwít] (Road} รัฐ [rát] = stat รถ [r´ått] = bil, vagn วันพุธ [wanphót] = onsdag สวัสดี [sawàtdii] = hej กระดาษ [kradàat] = papper
Mvh
John-Lennart
1. Det finns ra bokstäver på thai för [s-ljudet]. På svenska har vi tre - s, c, z. Det kanske vi inte alltid tänker på, men det är inte så lätt för våra invandrare att välja rätt (och inte svenska skolbarn heller för den delen).
ส ศ ษ är High Class consonants som i en lång, öppen
stavelse (typ sa) följs av Rising tone สา ศา ษา (r)[saa].ส är den vanligaste men precis som svenska måste man lära sig vilket ”s” som ska användas. สาม [(r)saam] = 3, สวย [[(r)soej] = vacker,
ศาล [[(r)saal] = domstol, ศึกษา [sùek[(r)sa] = studera, ภาษา [pha[(r)saa] = språk
ซ är en Low Class Consonant som i en lång, öppen stavelse har Mid tone ซา [saa].
ซ้าย [sáaj] = vänster
I en kort öppen stavelse eller om vokalen följs av ”k,p,t” eller har ett tontecken gäller andra tonregler för de respektive klasserna, men det går jag inte in på nu.
Det här gäller ju inte enbart [s-ljudet]. Även [kh, th, ph, t, h, n, l] har mer än en bokstav, men även det kan vi ta en annan gång.
2. När det gäller din andra fråga om karantecknet, så är den ganska komplicerad. Karantecknet gör ju att en eller flera konsonanter inte uttalas. Vi har det ju i svenskan också, utan karantecken, ”dj, gj, hj, lj, ” Jag ska ge en del exempel, men orsaken är att de ord som har detta tecken för det mesta kommer från sanskrit (pali) och troligtvis uttalades på dessa språk Thai kan ju bara ha ett konsonantljud som slutljud vilket gör att vi ofta sätter ditt karantecknet när vi transkriberar svenska namn.
Några exempel: วันจันทร์ [wandjan] = måndag วันศุกร์ [wansòk] = fredag
วัรเสาร์ [wan[(r)saao] = lördag วันอาทิตย์ [wanaathít] = söndag
3. När det gäller din sista fråga har jag delvis besvarat den tidigare, men jag ska göra en sammanställning.
De ljud som kan avsluta en stavelse på thai är: vokal, diftong, m, n, ng, j, k, p, t
Problemen är ”n, k, p, t”
Slutljudet [n] kan skrivas med น, ณ, ร, ล, ญ มัน [man] = det คุณ [khon] = du นคร [nakhån] = stad ผล [phån] = frukt บุญ [bon] = merit
Slutljudet [k] kan skrivas med ก, ข, ค มาก [mâak] = mycket ความสุข [khwaamsòk] = lycka โรค [r^ååk] = sjukdom
Slutljudet [p] kan skrivas med บ,ป, พ รับ [ráp] = tar emot รูป [rôop] = bild สุภาพ [sopâap] = artig
Slutljudet [t] kan skrivas med ด, ต, ท, ฐ, ถ, ธ, จ, ส, ษ เจ็ด [djèt] = 7 ชีวิต [chiiwït] = liv สุขุมวิท [Sukhumwít] (Road} รัฐ [rát] = stat รถ [r´ått] = bil, vagn วันพุธ [wanphót] = onsdag สวัสดี [sawàtdii] = hej กระดาษ [kradàat] = papper
Mvh
John-Lennart