kolla här alla klimatskeptiker

 
753145764_1411595224350877_5335143967990378206_n.webp
:laugh2: :thumbsup:
`I min ungdom fanns det en tidning som kanske inte var seriös, men rolig och knasig.
Vill man ha ett gott skratt idag finns Dagens ETC

Screenshot 2026-07-25 at 08.03.50.webp
 
See new posts

1911 vart det hett undwer 70 dagar, var det några skogsbränder där då?
Thought for 4s

Ja, 1911 var en varm sommar i delar av Sverige, men det verkar inte ha rapporterats några stora, uppmärksammade skogsbränder som under t.ex. 1914.

sv.wikipedia.org
Värmen 1911
  • Sommaren 1911 beskrevs lokalt som varm och torr på vissa håll, med höga temperaturer (t.ex. majrekord på +31,3 °C i Nora). Det stämmer med beskrivningar av långvarig hetta, även om exakt "70 dagar" inte dyker upp i alla källor som en officiell värmebölja (definitionen för värmebölja varierar, men SMHI använder ofta minst 5 dagar med max ≥25 °C).

    smhi.se
  • Meteorologiska uppgifter från 1911 finns i historiska rapporter från bl.a. Statens meteorologiska centralanstalt, men ingen extrem nationell värmebölja som 2018 eller vissa andra år nämns särskilt. Torka och värme ökade dock generellt brandrisken, som alltid vid sådana perioder.

    runeberg.org
Skogsbränder 1911Jag hittade inga dokumenterade stora skogsbränder i Sverige just det året i historiska sammanställningar eller nyhetsarkiv. Stora bränder nämns däremot ofta kring 1914 (t.ex. Spannarbodabranden i Örebro län med tusentals hektar, militärinsatser och tåg som antändningskälla under torr sommar). Andra stora historiska brandår är 1878, 1888 och senare 2014/2018.

uppsatser.se
  • Mindre bränder och gräsbränder förekom troligen (som de flesta år), men inga stora katastrofer kopplade till 1911-hettan.
  • Torka + värme ökar alltid risken för skogsbränder (människor orsakar ~90 % av dem via t.ex. gnistor från tåg/maskiner, lägereldar etc.), men 1911 verkar inte ha blivit ett "brandår" i historien.
Sammanfattningsvis: Hettan stämmer, men inga stora skogsbränder verkar ha härjat som följd – till skillnad från 1914. Om du har mer detaljer om ort eller källa till "70 dagar" kan jag gräva djupare! Källor är främst historiska meteorologi- och brandrapporter.






faviconV2








faviconV2








faviconV2


4 web pages





Undersök Spannarbodabranden 1914
Jämför med värmeböljan 1947
Uteslut referens till 1914
och hur vart det i Frankrike?
Thought for 2s

I Frankrike var 1911 en av de värsta och mest dödliga värmeböljorna i modern tid – nästan exakt den "70-dagars hetta" du nämnde.

radiofrance.fr
Värmen i Frankrike 1911
  • Värmeböljan pågick ungefär från 4 juli till 13 september (ca 70 dagar med korta avbrott). Det var extremt varmt och torrt över stora delar av landet.

    leparisien.fr
  • Temperaturer: Över 35 °C många dagar, upp till 38–40+ °C på flera platser (t.ex. Lyon, Bordeaux). I Paris noterades rekord som 37,7 °C i augusti, och långa perioder med max >30 °C.

    lefigaro.fr
  • Effekter: Svår torka, uttorkade brunnar och floder, skördarna förstördes. Många sov utomhus eller i tunnelbanan för att kyla ner sig. Det var en "Belle Époque"-sommar som blev ett helvete.
Dödssiffran var mycket hög: Ca 40 000–46 000 döda i Frankrike, varav majoriteten (ca 30 000) var små barn under 2 år. De dog främst av diarré/dysenteri, uttorkning och värmeslag – inte direkt av värmen som hos äldre 2003. Det var en av de dödligaste värmeböljorna i Frankrikes historia.

fr.news.yahoo.com
Skogsbränder i Frankrike 1911Ja, det brann rejält på grund av torkan och hettan. Det rapporterades många skogs- och markbränder över hela landet, från norr till söder.
  • Skogarna drabbades hårt, och branderna var så vanliga att jordbruksministern beordrade skogsförvaltningen att inte lämna sina poster.
  • Bränder noterades ända upp till Île-de-France-området (nära Paris). Det beskrevs som att "eld härjade från norr till söder" och att 1911 skulle bli ihågkommet för frekvensen av skogsbränder.

    radiofrance.fr
  • Liknande problem fanns i grannländerna (t.ex. Belgien med stora bränder på flera tusen hektar).
Sammanfattningsvis: Frankrike drabbades värre än Sverige både vad gäller värme och konsekvenser. Det var en nationell kris med enorm mänsklig kostnad, medan Sverige hade hetta men inga stora dokumenterade katastrofbränder samma år.Källor är främst historiska meteorologiska rapporter, tidningsarkiv (t.ex. Le Figaro) och senare analyser. Om du vill veta mer om ett specifikt område i Frankrike, säg till!






faviconV2








faviconV2








faviconV2


4 web pages





Jämför med värmeböljan 2003
Värmeböljan i USA 1936
och var det några skogsbränder i Frankrike?

Ja, det var flera skogsbränder i Frankrike under den extrema värmen och torkan 1911.

radiofrance.fr
Detaljer om bränderna 1911
  • Den långa torkan och hettan (över 70 dagar) gjorde skog och mark extremt brandfarlig över stora delar av landet.
  • Bränder rapporterades från norr till söder, inklusive områden nära Paris (Île-de-France). Det var så pass vanligt att jordbruksministern Jules Pams gav order till skogsförvaltningen att inte lämna sina poster under någon omständighet.

    radiofrance.fr
  • Tidningar beskrev 1911 som ett år som skulle bli ihågkommet för "frekvensen av skogsbränder" – elden härjade i många skogar och gjorde himlen rökig på sina håll.

    radiofrance.fr
  • Exakta arealer är svåra att hitta i moderna databaser (eftersom systematisk statistik kom senare), men det handlade om många bränder snarare än enstaka jättar. De bidrog till den allmänna känslan av kris under sommaren.
Det var alltså tydligt kopplat till samma värmebölja som orsakade tusentals dödsfall (främst barn p.g.a. diarré och uttorkning). Situationen liknade det vi ser vid moderna torra värmeböljor, fast utan dagens brandflyg och organisation.Jämfört med Sverige: Frankrike drabbades hårdare både av värme och bränder än Sverige 1911. I Sverige fanns hetta men inga stora uppmärksammade skogsbränder det året (större sådana kom 1914). Vill du ha mer om effekterna på jordbruket, dödssiffrorna eller jämförelser med andra år?










Det har aldrig varit så varmt i Frankrike förutom tidigare.

Här är en tydlig jämförelse mellan värmeböljorna 1911 och 2003 i Frankrike
  • 1911: Extremt långvarig – ca 70 dagar (från början av juli till mitten av september) med hetta och torka. Temperaturer ofta över 35 °C, upp till 40+ °C på många håll. I Paris var det bl.a. 13 dagar >30 °C i augusti.

    meteo-paris.com
  • 2003: Mer intensiv men kortare – huvudsakligen en stor topp i augusti (ca 2–3 veckor extrem hetta). Rekordtemperaturer, t.ex. 44+ °C i vissa delar av Frankrike. Det var en av de hetaste somrarna på 500+ år i Europa.
1911 vann på längd, medan 2003 var mer extremt på toppnoteringar.Dödssiffror
  • 1911: Ca 40 000–46 000 extra dödsfall i Frankrike. Majoriteten (ca 75 %) var små barn under 2 år (diarré, uttorkning, dålig hygien och mat). Det var en "infantildödskris".

  • 2003: Ca 15 000 dödsfall i Frankrike (totalt ~70 000 i Europa). Framför allt äldre personer (över 75 år) som dog av värmeslag, hjärtproblem etc. i brist på AC och vård.
 
Det kanske var något ovanligare med skogsbränder förr i tiden. Har för mig att Selma Lagerlöf skriver om en sådan i Nils Holgersons resa.

Det kanske berodde på att boskap betade utmarker och därmed mindre undervegetation. Även skogsbruket såg annorlunda ut, fanns inte dessa "granåkrar" och kanske ett större inslag av lövträd i skogarna. Fanns även mer våtmarker, allt var inte utdikat.

Man kan nog inte skylla varje skogsbrand i Sverige på klimatförändringar. :oops:
 
Hej

29f67013-703a-3d83-8fcd-69e42f0b15dd
Två människor på ett fält ser på när ett kolkraftverk i tyska Scholven rivs. Arkivbild från i maj. (Martin Meissner /AP/TT / AP)
KLIMATHOTETGLOBALA UTMANINGARNA

Jordens förnybara resurser beräknas vara slut för i år​

Av Tor Gasslander
Publicerad: I dag 06.49

Mänskligheten har förbrukat årets förnybara naturresurser, enligt Global Footprint Networks beräkningar.

Årets Earth Overshoot Day – den dagen då mänskligheten gjort slut på den mängd resurser som hade varit hållbart – infaller den 30 juli. Resursuttaget är därmed 73 procent snabbare än ekosystemens återhämtning.

– Vi förbrukar som om vi hade nästan två jordklot, säger Karoline Andaur på WWF till Nettavisen.

Sverige hade gjort slut på sin beräknade kvot redan den 4 april. Värst är Qatar, som förbrukat sin ranson redan den 4 februari.

Earth Overshoot Day har de senaste årtiondena kommit allt tidigare på året. I början av 1970-talet inföll den globala dagen först i slutet av december.


Mvh isan lover
 
Hej

c2f446cd-682e-3d7d-a56a-f4273b493c33

EXTREMVÄDRET I EUROPA

Historiskt låg vattennivå i Donau – kärnreaktor stoppas​

Av Adam Lindh
Publicerad: I går 21.23

Vattennivåerna i floden Donau, som rinner genom stora delar av Europa, är historiskt låga. Det rapporterar AFP.

Det låga vattenståndet har stoppat sjöfarten i delar av Serbien. På vissa platser är floden så grund att den kan korsas till fots.

– Det här är en mycket ogynnsam hydrologisk situation, och den är verkligen allvarlig, säger den serbiske hydrologen Dejan Vladikovic.

Myndigheterna varnar för att det låga vattenståndet hotar vattenkraftsproduktionen, flodtransporterna och jordbruket.

Enligt Vladikovic väntas situationen bestå under augusti och påverka även andra floder.

Även i andra delar av Europa märks effekterna. I Ungern har de låga vattennivåerna tvingat kärnkraftverket MVM Paks att dra ner produktionen och stoppa en av sina reaktorer, rapporterar Bloomberg. I Rumänien och Slovakien har lågvattnet också orsakat störningar i båttrafiken på floden.


Mvh isan lover
 
Hej

6030b3b6-5150-39a9-afd6-e53c2ea1bad9

KLIMATHOTETEXTREMVÄDRET I EUROPA

Skördeprognoser sänks efter extremvärmen​

Av Adam Lindh
Publicerad: I går 18.48

Skördeprognoserna i EU för samtliga vår- och sommargrödor sänks till följd av den extrema värmen och den begränsade nederbörden. Det skriver EU-kommissionens forskningscentrum JRC i en ny rapport.

De största problemen väntas i västra och centrala Europa, där upprepade värmeböljor och långvarig torka har tömt marken på fukt och utsatt grödorna för kraftig värme- och vattenstress, skriver JRC.

Prognoserna har framför allt sänkts för majs och solrosor, där skördarna nu väntas bli 6–7 procent lägre.

”Prognoserna pekar på att det varma och torra vädret kommer att bestå i Västeuropa, vilket ökar risken för ytterligare skördeförluster”, skriver JRC.


Mvh isan lover
 
Hej

a1703fa8-9b79-343a-bfe5-c215c86429f3

EXTREMVÄDRET I EUROPA

Halva England i torka – juli kan slå rekord​

Av Adam Lindh
Publicerad: I går 18.35

Halva England är nu drabbat av torka efter en sommar med rekordlite nederbörd, rapporterar Sky News med hänvisning till den brittiska miljömyndigheten.

Juli väntas bli en av de torraste månaderna som uppmätts, samtidigt som Wales ser ut att få sin torraste juli på 190 år. Temperaturen har dessutom legat omkring tre grader över det normala.

Det torra och varma vädret har kraftigt ökat risken för skogs- och markbränder, men påverkar också jordbruket. I ett inslag i BBC Breakfast besöks en gård som under onsdagen förberedde den tidigaste veteskörden på 50 år.

Samtidigt innebär de uttorkade fälten nya risker för lantbrukarna. En enda gnista från en flinta kan räcka för att sätta eld på den torra marken, sa lantbrukaren John Sheppard till BBC tidigare i juli.


Mvh isan lover
 
Hej

29f67013-703a-3d83-8fcd-69e42f0b15dd
Två människor på ett fält ser på när ett kolkraftverk i tyska Scholven rivs. Arkivbild från i maj. (Martin Meissner /AP/TT / AP)
KLIMATHOTETGLOBALA UTMANINGARNA

Jordens förnybara resurser beräknas vara slut för i år​

Av Tor Gasslander
Publicerad: I dag 06.49

Mänskligheten har förbrukat årets förnybara naturresurser, enligt Global Footprint Networks beräkningar.

Årets Earth Overshoot Day – den dagen då mänskligheten gjort slut på den mängd resurser som hade varit hållbart – infaller den 30 juli. Resursuttaget är därmed 73 procent snabbare än ekosystemens återhämtning.

– Vi förbrukar som om vi hade nästan två jordklot, säger Karoline Andaur på WWF till Nettavisen.

Sverige hade gjort slut på sin beräknade kvot redan den 4 april. Värst är Qatar, som förbrukat sin ranson redan den 4 februari.

Earth Overshoot Day har de senaste årtiondena kommit allt tidigare på året. I början av 1970-talet inföll den globala dagen först i slutet av december.


Mvh isan lover
Vad i helvete handlar denna artikel om?

Förnybar energi eller naturresurser.? Är det trä? Eller grundvatten? Eller olja, men den är inte förnybar alls. Qatar har plockat ut vad??
 
Hej

29f67013-703a-3d83-8fcd-69e42f0b15dd
Två människor på ett fält ser på när ett kolkraftverk i tyska Scholven rivs. Arkivbild från i maj. (Martin Meissner /AP/TT / AP)
KLIMATHOTETGLOBALA UTMANINGARNA

Jordens förnybara resurser beräknas vara slut för i år​

Av Tor Gasslander
Publicerad: I dag 06.49

Mänskligheten har förbrukat årets förnybara naturresurser, enligt Global Footprint Networks beräkningar.

Årets Earth Overshoot Day – den dagen då mänskligheten gjort slut på den mängd resurser som hade varit hållbart – infaller den 30 juli. Resursuttaget är därmed 73 procent snabbare än ekosystemens återhämtning.

– Vi förbrukar som om vi hade nästan två jordklot, säger Karoline Andaur på WWF till Nettavisen.

Sverige hade gjort slut på sin beräknade kvot redan den 4 april. Värst är Qatar, som förbrukat sin ranson redan den 4 februari.

Earth Overshoot Day har de senaste årtiondena kommit allt tidigare på året. I början av 1970-talet inföll den globala dagen först i slutet av december.


Mvh isan lover
 
Vi har ett överskott. Det slängs mat, om det är vad som åsyftas. Tex. Spannmål har man för mycket av för att kunna hålla priserna uppe, betalas det ut bidrag för att inte odla.
 
Hej

29f67013-703a-3d83-8fcd-69e42f0b15dd
Två människor på ett fält ser på när ett kolkraftverk i tyska Scholven rivs. Arkivbild från i maj. (Martin Meissner /AP/TT / AP)
KLIMATHOTETGLOBALA UTMANINGARNA

Jordens förnybara resurser beräknas vara slut för i år​

Av Tor Gasslander
Publicerad: I dag 06.49

Mänskligheten har förbrukat årets förnybara naturresurser, enligt Global Footprint Networks beräkningar.

Årets Earth Overshoot Day – den dagen då mänskligheten gjort slut på den mängd resurser som hade varit hållbart – infaller den 30 juli. Resursuttaget är därmed 73 procent snabbare än ekosystemens återhämtning.

– Vi förbrukar som om vi hade nästan två jordklot, säger Karoline Andaur på WWF till Nettavisen.

Sverige hade gjort slut på sin beräknade kvot redan den 4 april. Värst är Qatar, som förbrukat sin ranson redan den 4 februari.

Earth Overshoot Day har de senaste årtiondena kommit allt tidigare på året. I början av 1970-talet inföll den globala dagen först i slutet av december.


Mvh isan lover
Det har man sagt i årtionden. Precis som med klimathysterin. :thumbsdown:
 
 
 
Tillbaka
Topp