Nej, det stämmer inte alls och hade det gjort det hade knappast bostadsrättsjurister blivit nedringda från bostadsrättsföreningar kring den här lagen heller.
”Det enkla svaret enligt den nya lagen om ”rätt att ladda” är att
den enskilda medlemmen ska bära kostnaden för sin egen laddpunkt, men i praktiken uppstår det nästan alltid
dolda eller indirekta kostnader som landar på bostadsrättsföreningen (BRF).
För att undvika att föreningens gemensamma ekonomi drabbas, måste styrelsen ha koll på hur dessa kostnader fördelas. Här är en översikt över de dolda och indirekta kostnaderna.
1. Investeringen i grundinfrastruktur (Största dolda kostnaden)
Medlemmen betalar för själva laddboxen och kabeln fram till sin plats. Men om fastighetens befintliga elsystem inte räcker till, måste föreningen göra en grundinvestering.
- Vad kostar för föreningen? Att dra fram huvudledningar, installera nya undercentraler, säkra upp fastigheten och installera den gemensamma mät- och styrutrustningen (inklusive system för dynamisk lastbalansering).
- Varför det landar på BRF: Detta är fastighetsförbättringar som höjer värdet på hela fastigheten. Det är juridiskt mycket svårt (och ofta orättvist) att lägga hela kostnaden för en ny elcentral på den förstamedlemmen som vill ha en laddbox. Föreningen brukar därför bekosta grundinfrastrukturen och sedan ta ut en administrativ startavgift eller högre hyra av de som ansluter sig.
2. Ökade nätavgifter (Effektavgifter)
Även om medlemmen betalar för de exakta kilowattimmarna (kWh) som bilen drar, kan föreningens totala elräkning stiga på grund av hur elnäten är uppbyggda.
- Effekttoppar: Många elnätsbolag tar ut en avgift baserad på fastighetens högsta elförbrukning under en enskild timme (effekttariff). Om tio bilar pluggas in samtidigt klockan 17:00 skapas en enorm effekttopp.
- Varför det landar på BRF: Om föreningen inte har ett smart laddsystem som jämnar ut laddningen under natten, eller om ni inte har räknat in en "effektavgift" i medlemmens pris, kommer denna extra nätavgift att landa på föreningens gemensamma elräkning.
3. Löpande administrations- och systemavgifter
Att mäta, fördela och fakturera elen till rätt medlem kräver ett administrationssystem.
- Kostnaden: Molntjänster och betallösningar (t.ex. via ChargeNode, Waybler eller Zaptec) kostar ofta mellan 30 och 60 kr per laddbox och månad i licensavgift.
- Varför det kan bli en dold kostnad: Om styrelsen missar att baka in denna fasta månadsavgift i medlemmens parkeringshyra eller laddpris, får föreningen stå för abonnemangskostnaden ur den gemensamma kassan.
4. Framtida underhåll och serviceavtal
En laddbox har en begränsad livslängd och kan gå sönder.
- Vem äger boxen? Om föreningen har köpt in systemet (för att säkerställa att alla har samma märke) men "hyr ut" den till medlemmen, är det föreningen som äger hårdvaran. Föreningen står då för reparationskostnader och eventuella serviceavtal efter att garantitiden gått ut, såvida inte detta avtalats bort i ett separat nyttjanderättsavtal.”