Att Indien är på stark frammarsch är det inget tvivel om, men samtidigt finns ju allt det andra kvar. För att överleva i Indien måste man vara påhittig, uppfinningsrik och inte minst opportunist, man kan inte vara sparsmakad.
Jag tänker på alla de fantastiska människorna jag sett och mött som med nästan inga medel alls kan åstadkomma storverk. Jag tänker på tvätten utanför mitt hotell i Chennai. Han har en liten friggebod nästan eller en byscha som vi säger i Götet. I denna byscha står han och stryker vita skjortor, det är ju öppet mot gatan och dammet yr överallt och avgaser.
Strykjärnet han har är ett sådant där gammalt som vi hade på 1800-talet, en sådan man lade glödande kol i och det var precis vad han använde. Kan ni tänka er kol (svart) och stryka vita skjortor? Men jag lovar de var de mest fantastiskt vita och fullständigt skrynkelfria skjortor jag sett.
Fattar inte hur han bär sig åt, eller skomakaren som vid en korsning där jag åkte med min vän Dinakars vespa, stod i rondellen och medelst en bit kartong som underlägg ritade av polisens fot för att använda som mall till att göra ett par nya skor till polisen.
Dinakar sa till mig att skorna kommer att bli de mest perfekta skor jag kan tänka mig. Eller som en del bilister, har man ingen registreringskylt så målar man dit en och sidospeglar på bilar använder de aldrig utan de fäller de in annars är det risk för att de slits bort av förbipasserande då man kör alldeles för tätt inpå varandra.
För att inte tala om alla krymplingar, de har alla möjliga lösningar på allt när det gäller att ta sig fram. I Indien är det också alltid kunden som har fel. Inte om du går till större varuhus mm, men ofta går man ju till små hål i väggen och handlar det ena än det andra.
I Chennai brukade jag köpa med mig öl hem till rummet och det är ju 70 c flaskor med kapsyler. En flaska var halsen trasig på varpå jag gick tillbaka och förklarade att halsen som man kan se är sönder och den var så när jag fick den, icke och jag är ju ändå stammis där. Nä jag var tvungen till att köpa en ny.
En kväll när jag satt med Dinakar och drack en öl hade jag, upptäckte jag när jag kommit hem till rummet min nya fina vita skjorta som jag inhandlat i Bangalore 20 mil därifrån, fått en liten blålila fläck bak på ryggen.
Fan tänkte jag, men tänkte samtidigt att jag går och köper lite blekmedel. Sagt och gjort, nästa morgon skickade jag iväg hotellpojken att köpa. Han kommer tillbaks med önskad vara och för säkerhets skull läste jag igenom instruktionerna och det var inget tvivel om att det stod ”bleacher and whitening” på etiketten.
Sagt och gjort lägger skjortan i vatten och detta medel efter att läst igenom noga. Skulle ligga en halvtimma tror jag att det var sedan sköljas ur med rent vatten.
När jag tar upp skjortan ur vattnet har skjortan blivit alldeles himmelsblå och jag tänkte vad fan är detta? Hur i h…vete kan den bli blå, visserligen var innehållet blått, men det behöver ju faktiskt inte betyda att det blir blått, utan ändrar kemisk form när det blandas med vatten, men detta blev blått.
Jag gick till farmacin som sålt det, också det utanför mitt hotell och vilka jag mycket väl känner och påtalade saken och han bara ruskade på huvudet.
- Ja men ser du inte det står ju bleacher and whitening, skjortan är ju förstörd
- Yes, bleacher
- Ja men skjortan är ju förstörd, det måste varit fel innehåll i flaskan
- No bleacher
Ja pengar fick jag inga, utan jag har själv fått försöka få den vit, men skjortan återhämtade sig aldrig. Ja så här efteråt skrattar man ju åt det. Dinakar försökte ge mig alla möjliga råd om hur skjortan skulle bli vit, men inget funkade.
Eller han som har en annan liten byscha precis bredvid tvättgubben och säljer telefonkort och telefoner mm. I Indien måste du om du vill ha ett kontantkort registrera dig, fylla i en massa papper och ta passkopior mm annars får du inget kort. Detta är ju för att minimera terrorverksamhet så att de kan ha koll på alla mobilkort.
Jag frågade honom om han kan fixa det utan och det kunde han, det var bara det att han gav mig ett kort som tillhörde någon annan, så när jag startade telefonen var där en massa konstiga nummer jag aldrig förut sätt och efter en dag tog kortet slut och en operatorröst sa att kortet ej var giltigt.
Jag fick till slut ett nytt kort men även det tog slut efter en dag och en röst kom, han fixade ju inte det, han bara robbade mig på pengar och vad kan jag göra, inget. Ja sånt här sker jämt och ständigt och det är ju oftast små skitsaker som man så här i efterhand skrattar åt.
Kerala
Kerala som ligger väster om Tamil Nadu är ett paradis och vackert som ett vykort. Naturen är helt olik den i Tamil Nadu. Nilgirisbergen som är en del av The Western Ghats är en lång bergskedja med upp till 2000 meter höga toppar.
Nilgirisbergen delar Tamil Nadu från Kerala och när man åker tåget till Kerala åker man längs denna bergskedja.
Uppe i dessa Nilgirisberg finns också ett populärt resmål Ooty, Ooty är en så kallad Hillstation Queen of Hillstation mitt i ett antal nationalparker med tigrar, leoparder, elefanter och sjakaler mm och vattenfall, detta ligger nu inte i Kerala utan nordvästra Tamil Nadu på gränsen till Kerala men jag tog med det i alla fall om nu någon skulle befinna sig i norra Kerala någon gång.
Här finns också en väldig massa teodlingar, jag själv har inte varit i Ooty, men vi skulle dit egentligen den där julen då vi hamnade i Hyderabad, för det fanns inte ett enda rum att tillgå i Ooty. Dinakar kommer därifrån.
Tamil Nadu består ju mest av stepplandskap och det är förhållandevis platt, men när du kommer in I Kerala förändras landskapet tvärt, hela Kerala är en enda stor palmdunge, palmer så långt ögat kan nå. Här finns ett överflöd av kokospalmer, bananodlingar, ris- och kaffeodlingar, mango- och cashewnötsträd och Kokospalmer. Kusten kallas för Malabar Coast och jag gillar kaffet som görs på bönor från Malabarkusten. Testa det Gevalias Malabar. Kerala kallades förut för Malabar ett tag.
I det jämfört med Europa fattiga Indien är Kerala den delstat som ändå erbjuder sina invånare den bästa sociala tryggheten i Indien, och grundläggande skolgång och hälsovård erbjuds kostnadsfritt till alla. Mer än 90,9 % av befolkningen är läskunnig. Kerala var också ett matriarkat en gång i tiden och här finner man den största kristna befolkningen.
I Kerala finns också de fantastiska ”Backwaters”, långa grunda laguner insvept i palmer och brinkar, helt otroligt lugn där inne i dessa laguner. Jag var ju i Kovalam Beach som är ett backpackerställe och det var väl inte den bästa tiden på året, december. Monsunen varar ju längre och kommer senare i söder och det var faktiskt mest dis och duggregn var dag, men skit samma, är inte så kräsen när det gäller väder det finns andra värden att njuta av.
Jag lärde känna en familj, två söner en dotter, mamman och pappan till ett guesthouse King Guest House, fantastiska människor. Vi turades om att bjuda på middag och jag var hemma hos dem och jag hade riktigt trevligt med dem.
Den ena sonen ordnade en tur på dessa ”Backwaters” och jag hyrde en gammal båt som såg ut som en urholkad trädstam och gubben hade en sådan där lång åra som han vickade fram och tillbaka där bak i båten, ja denna tur var det härligaste jag gjort. Fullständig tystnad och man bara flöt fram lugnt och stilla som i en sagovärld. Jag hade ju kunnat hyra en båt med alla bekvämligheter, men det är ju inte riktigt min grej, jag vill uppleva på ett så naturligt och äkta sätt det bara går annars kan det kvitta.
Jag börjar med det bästa först, dessa ”Backwaters”, här det stilla livet längs strandbrinken med en betande ko, underbart liv här! I dessa ”Backwaters” skulle jag gärna bo om det gick, vem vet kanske!
Ännu en bild av livet längs stranden, här på den sidan jag befinner mig bor det Kristna och på den sidan som bilden visar bor det Hinduer, märkligt.
Ännu en bild av livet längs stranden, helt underbart där palmerna böjer sig över vattnet, ser nästan ut som de skall kana ner i vattnet!
Det fanns gott om djur i dessa backwaters, här en örn eller är det en falk som landade på en trästubbe tror jag att det är mitt i vattnet eller om det var en sten som stack upp ur vattnet.
Som sagt var, det fanns gott om djur i dessa backwaters, här kom det en vattenorm helt plötsligt simmandes förbi eller om det var en landlevande, en del av dem simmar ju också!
Ett tvättpass, så är det man gör allt där antagligen! Så bada är väl inte tillrådigt antar jag?
Kovalam Beach, i december är stranden inte vacker, svart sörja tränger upp när regnen kommer och skall man ha fina stränder här bör man åka i februari-mars, då har det sjunkit ner igen och fina stränder brer ut sig. Det är ju ganska långt söderut i Indien, nästan så långt söderut man kan komma innan man ramlar i Indiska Oceanen.
Kovalam Beach igen, som sagt var inte de bästa stränderna vid den här tiden
Ja det var lite om detta, har lämnat in kameran nu och det skall bli spännande att se om det finns bilder på Hyderabad eller kanske annat från Indien på den där filmen som nu legat ett antal år i byrålådan.
Fortsättning kanske följer…
Mvh Peter
