Mr president บ้ารัก

 
Status
Ej öppen för ytterligare svar.

Grannen Olsson

Aktiv medlem
Kul namn amerikanska presidenten har om man skriver det med thaiskrift. Är det ingen annan som reflekterat över det?


บ้ารัก
Kärleksgalen (Galen av kärlek)
bâa rák

ORDLISTA
บ้า bâa galen, tokig
รัก rák kärlek


 
Jo det är nog kul, förutom att det stavas inte så.

บารัค โอบามา
baa rak[sup]H[/sup] o baa maa

Lyco
 
"Lyco " sa:
Jo det är nog kul, förutom att det stavas inte så.

บารัค โอบามา
baa rak[sup]H[/sup] o baa maa

Lyco

Transkribering innebär att man måste göra en del våld för att passa det nya språket, alfabetet och inte minst kan man anpassa för att det ska "ligga rätt i mun" dvs låta bra. Målsättningar som inte alltid uppfylls. Men om man läser บารัค โอบามา som du föreslår så låter det inte speciellt likt en amerikan som uttalar namnet på engelska. Eller har någon bestämt att det namnet ska transkriberas på ett speciellt sätt? Mitt eget namn har jag sett åtskilliga transkriberingsförslag på.

Efternamnet โอบ้าหมา är lite kul det med :D 555555555
 
Ja, det verkar ganska väl bestämt att man ska skriva så som Lyco har skrivit, men det är väl egentligen ingenting som hindrar att du roar dig. :P
 
Grannen herr Olsson!

Kul med lite tugg, men jag är en aning förvirrad över en del meningar här, kanske jag missuppfattat det hela. Först måste jag säga att jag inte uppfattade ditt första inlägg om det var på skoj eller du menar att Barack Obama skrivs så på Thai eller du tycker att det skall skrivas så, eller det bara var en kul liten liknelse över att det låter som galen/tokig och kärlek?

Transkribering innebär att man måste göra en del våld för att passa det nya språket, alfabetet och inte minst kan man anpassa för att det ska "ligga rätt i mun" dvs låta bra.

måste göra en del våld”, jag ser det inte som våld utan ett sätt att så långt det är möjligt att efterlikna uttal i det språk man vill lära eller tala och då menar jag i seriösa termer och inte för att någon tycker att det är kul, för då tror jag att det blir svårt att lära sig något språk. Sen vet jag inte vad du avser med ”transkribering”.

Detta บารัค โอบามา (detta är thaiskrift)
… eller detta baa rak[sup]H[/sup] o baa maa (detta är transkribering)

Men om man läser บารัค โอบามา som du föreslår så låter det inte speciellt likt en amerikan som uttalar namnet på engelska.

…nä, det är ju liksom inte det som är poängen heller, utan så som Thai uppfattar att Barack Obama uttalas och skrivs. De liksom vi försöker ju att uttala det så likt vi kan men med de förutsättningar vi har i respektive språk.

Thai är tvungna på grund av ett helt olikt skriftspråk tolka in de utländska orden precis som vi är tvungna till att göra i motsatt riktning och ibland finns det helt enkelt inga motsvarigheter i Thai i de västerländska språken och vise versa, där ingår ju Kinesiska, Japanska och andra asiatiska språk eller kyrylliska språk som ryska t ex, säkert också vissa språk i Afrika osv.., som har samma problem.

När Thai tolkar in ett utländskt ord, ser de till hur de tycker att det låter och sen till hur stavas det utländska ordet, vilka konsonanter samt vokaler ingår i t ex i Barack Obama.

Därför kan man inte t ex använda บ้ารัก, กอ ไก่ gaa gai[sup]L[/sup], eftersom det är en ”oaspirerande” konsonant, man skiljer ju i Thai på ”aspirerande och oaspirerande konsonanter”, alltså konsonanter som uttalas med ”utandning och de som inte uttalas med utandning”.

Vi tar exempel här ขอ ไข่ khaa[sup]S[/sup] khai[sup]L[/sup] = ägg, här khai[sup]L[/sup], skall uttalas med utandning, precis som i svenskans ”kan”, du hör hur du har en utandning i ”kan”.

กอ ไก่ gaa gai[sup]L[/sup], här finns ingen utandning, utan oaspirerat uttal mer som ”gk” eller ett hårt G, du utandas inte när du säger ไก่ gai[sup]L[/sup] = kyckling.

Tar vi svenskan så kan vi ta ett ord som inte är aspirerande och då ”blir”, du hör att du andas inte ut i ordet blir, samma sak på Thai med oaspirerande uttal.

Eftersom det inte finns ”ck” i Thai, som i Barack, så väljer de att ta คอ ควาย khaa khwaai = buffel framför กอ ไก่ gaa gai[sup]L[/sup], dels för att det är mellanton och dels för att ord slutar väldigt sällan på andra ”kh” som khaa[sup]S[/sup] khai[sup]L[/sup] = ägg.

Själv tycker jag att det är väldigt likt. Barack uttalas med ett släpande långt A i första stavelsen och ett kort A i andra stavelsen. De säger inte Barack som vi säger ”en barack, två korta A” och Obama där är ju O mer en blandning av Å och O, alltså inte ett rent O som ett svenskt O i ”bord” t ex.

โอบามา, här uttalar en amerikan med långt A men det andra A:et är kort men i Thai långt, det beror på att Thai ofta drar ut på just A i utländska namn eller ord på slutet, alltså här blir det Obaamaa.

Jag har en arbetskamrat som heter ”Emma”, vi säger ju Emma med ett kort A på slutet, min fru och andra Thai säger Emma med ett långt A på slutet Emmaa. เอ็มม่า och då blir det också ofta en fallande ton på just A:et.

Det är dock inte vanligt att Thai använder tonmarkörer när det gäller namn, för att undvika att det skall få komiska eller stötande betydelse på Thai som i fallet i nästa mening, thailändsk artighet och inte tappa ansiktet, som du säkert vet!

โอบ้าหมา, hahah…ja visst kul. Jag förstår det komiska i det du skriver, lite kul faktiskt! Men om du vill lära dig Thai, nja inte speciellt gångbart.

Eller har någon bestämt att det namnet ska transkriberas på ett speciellt sätt? Mitt eget namn har jag sett åtskilliga transkriberingsförslag på.

Naturligtvis, Royal Thai Institute Dictionary har gjort det.

Nu är du där igen ”transkribering”, du måste skilja på Thai-skrift och transkribering återigen detta är transkribering baa rak[sup]H[/sup] o baa maa, man vill visa på (engelska eller svenska eller annat språk) hur det skall uttalas på språket man vill säga något på som i detta fall Thai, på svenska är det samma transkribering, eftersom Barack Obama är ju inga komplicerade ord, värre är ju då andra språk som Spanska, brasilianska eller polska t ex???

Skriv detta på Thai polszczyzna, polen på polska..hahaha???? Med åtta konsonanter på rad och sen visa på en transkribering, detta får bli helgens uppgift…hahaha!

I Thai finns ju t ex inga motsvarigheter till X eller José i spanskan, inte heller sje, che-ljud eller i svenskans kjol och skjuta osv.

Få en Thai till att säga ”oxe” eller ”sax”, det går inte bra, det blir ” okt och sakt och T:et får de inte till helt enkelt heller så det blir plakat där. De har ju generellt svårt med ”st eller konsonanter som har X eller st i sig.

I Thai finns ju antingen ”dja eller tcha som i จะ dja[sup]L[/sup] och ชา tchaa.

Därför låter ju namn som ”Stig” som Sa[sup]L[/sup] dtig, för t:et blir ตอ เต่า, dtaa dtao[sup]F[/sup], alltså t:et är ju här ett mellanting mellan d och t.

De har svårt med konsonantkluster som börjar med ”st”, blir det på fonetisk thai สะ-ตี่ก sa[sup]L[/sup] dtiig. Precis som Spanien สเปน sa[sup]L[/sup] bpeen, fonetiskt สะ-เปน, alltså ett outtalat sa[sup]L[/sup] ra[sup]L[/sup] a[sup]L[/sup].

Ja, transkribering finns lika många som det finns människor, men det finns bara ett sätt att skriva det på Thai och det är บารัค โอบามา och det är ju inte jag som tycker att det skall skrivas så eller hittat på det, utan det är det vedertagna sättet att skriva Barack Obama på Thai, tror till och med att det finns i reviderad version av Royal Institute Dictionary!

Så Barack Obama ”en kärlekskrank galen hund”, hee…!, enligt dig, hee…,
บ้ารัก โอบ้าหมา

Lyco
 
"Lyco " sa:
Grannen herr Olsson!

Kul med lite tugg, men jag är en aning förvirrad över en del meningar här, kanske jag missuppfattat det hela. Först måste jag säga att jag inte uppfattade ditt första inlägg om det var på skoj eller du menar att Barack Obama skrivs så på Thai eller du tycker att det skall skrivas så, eller det bara var en kul liten liknelse över att det låter som galen/tokig och kärlek?

Herr Lyco :D

Tack för ditt långa inlägg.

:) Nej, jag begriper allt att det finns ett vedertaget sätt att skriva presidentens namn på. Det är säkert så det skrivs i 99% av fallen och mitt förslag är mest på skoj, tokerier. Det är så det fungerar för mig när jag lär mig språket och inser betydelsen av tonerna. Jag fascineras även av hur man "gör om" främmande namn och ord för att lägga dom tillrätta för thailändskt uttal och skrift.

Har du någon gång innan du lärde dig thai försökt beställa en brun läskeblask av det stora kända märket och använt det amerikanska uttalet koʊk så vet du att många thailändare utanför turisorterna inte förstår vilken blask du menar. Det kan till och med hända man blir rättad. -Det heter ju โค้ก :D

I ยีราฟ har man till och med bytt utt a-ljudet från det ursprungliga อ (brittiskt uttal) till ett า.

Språk är ett lustfyllt ämne som tar en hel del av mina tankar. Ibland skojar jag till det men jag vill hålla mig med en ödmjuk attityd inför att jag har så mycket att lära hela tiden. :D
 
"Grannen Olsson " sa:
Ha! :D Skulle vara ännu lite roligare om efternamnet varit Omaba ;)
Jag får be lite om ursäkt för min dåliga humor. :nod:

Tycker du har bra humor och det där med att skoja med språk är ju väldigt kul faktiskt, en tjej i Bangkok 1990 som jag kände kallades "pung", jaja, du vill säkert inte veta det på svenska...hahha

Så kör på!

Lyco
 
Hej Grannen!

I ยีราฟ har man till och med bytt utt a-ljudet från det ursprungliga (brittiskt uttal) till ett .

Ja, du har helt rätt där, jag vet inte men tror att "amerikanskt uttal går före snobbig engelskt uttal". Istället för Giraaf på snobbig engelska föredrar man lite "sloppy" amerikanskt uttal "giraääf".

Du vet Thai älskar ju "amerika" utav någon outgrundlig anledning, nu har vi skojat med merikanarna i en del trådar här, så nu knackar väl NSA på vår dörr snart och undra vilka terrorister vi är. ;D ;D ;D ;D.

Jo visst, Thai liksom andra språk utvecklas och moderniseras hela tiden. I och med låneord förändras också det ursprungliga språket.

En del Thaiord har ju förändrats, för att det helt enkelt inte längre ligger bra i munnen på folk.

Man har insett det, om ingen använder stigande ton, så varför ha stigande ton, så igentligen förändras alla språk på liknande sätt.

Idag i Facebook-tider och annat är ju thai helt olikt thai, ser ju själv på Facebook och Internet överhuvudtaget hur språket talas och mina två döttrar, ja, jag förstår knappt vad de säger för det är så mycket slang samt omvandlade ord så att jag blir helt yr ;D.

Ta ไหม mai[sup]S[/sup] / mai[sup]H[/sup], du vet denna frågepartikel, ingen idag säger det med stigande ton utan hög ton, för det blir det med automatik, testa själv, så hör du att du automatiskt får en hög ton, jag själv säger det med hög ton och min fru sammt alla andra.

För att avsluta en fråga medไหม, blir väldigt konstigt i munnen med stigande ton, eftersom stigande ton där måste du ner djupt på låg för att sedan stiga till lite över där hög ton startar och det blir inte naturligt.

มั้ย mai[sup]H[/sup] är helt accepterat idag!

Likadant ฉัน chan[sup]S[/sup] / chan[sup]H[/sup], här har man också övergivit den stigande tonen framför hög ton så du kan mycket väl använda ชั้น chan[sup]H[/sup] istället för ฉัน.

De svåraste tonerna är faktiskt "hög och stigande", där faller många västerlänningar, för man börjar tonen fel och stigande ton blir i många västerlänningars munnar hög ton, för hög ton har också en stigande kurva mot slutet.

Så även i en thai:s mun, så i en framtid kanske stigande ton helt försvinner! För den ställer till problem.

Lyco
 
Det där med ฉัน och ไหม är väl bara som med andra språk att det är fråga om skriftspråk och talspråk, och så har det ju varit långt innan Facebook. Iaf. så har de lärare jag har haft varit eniga om det långt innan någon hade hört talas om Facebook.

Samma sak som att vi t.ex. säger "sen" men skriver "sedan". Men det finns ju inga garantier att det fortsätter så för evigt förståss. :)
 
Ja det är riktigt! Jag ville bara poängtera att språk utvecklas, jag sa inte att detta förändrades genom Facebooks inträde på Internet.

Men de senaste 10 åren har jag märkt en väldig utveckling av Thai-språket och det lutar mer och mer åt att "toner" är inte det som överskuggar något i språket.

Alla Internetsiter mm, påpekar vikten av "toner" för att kunna språket vilket jag hävdar är helt fel.

Just på grund av thailändarnas eget språkbruk samt anpassning till mer västerländska språkbruk i och med Internet och ett annat sätt att prata har också Thai förändrats och jag tror faktiskt att i en framtid kommer "toner" vara underordnade "sammanhang och uttal", är det som är viktigare.

Ta ใหม่ ไหม มาย ไม่ มาย, alla dessa låter ju likadant men olika ton, men i ett sammanhang förstår alla vilket ord du avser.

Jag tror att Thai i en utveckling där utländska ord får mer och mer inflytande, kommer att gå mot mer "sammanhang och uttal" snarare än toner, vilket idag Thai använder mindre.

Detta är min erfarenhet, jag hör ju min fru t ex, hon klagar aldrig på mina toner, men däremot uttal och verb som hamnar fel!

Lyco
 
"Lyco " sa:
.........
Men de senaste 10 åren har jag märkt en väldig utveckling av Thai-språket och det lutar mer och mer åt att "toner" är inte det som överskuggar något i språket.

Alla Internetsiter mm, påpekar vikten av "toner" för att kunna språket vilket jag hävdar är helt fel.
.......

Det där har jag aldrig hört förut faktiskt. Är det så, så tycker jag det är lite synd.

För min del tycker jag att de gånger jag använt fel toner så minskar förståelsen betydligt. ;)
 
"Grannen Olsson " sa:
Det där har jag aldrig hört förut faktiskt. Är det så, så tycker jag det är lite synd.

För min del tycker jag att de gånger jag använt fel toner så minskar förståelsen betydligt. ;)

Jag tycker också att det skulle vara synd om det är så. Även jag upplever att tonerna fortfarande är viktiga.
 
"Grannen Olsson " sa:
Det där har jag aldrig hört förut faktiskt. Är det så, så tycker jag det är lite synd.

För min del tycker jag att de gånger jag använt fel toner så minskar förståelsen betydligt. ;)

Jo, visst kan det upplevas olika, men jag är ändå på plats när det gäller detta, "samanhang och uttal", är långt mer viktigare, testa så får du se. Enskilda ord ja, är tonen viktig, en kort fras också, men pratar du i ett sammanhang, nä inte viktigt, de förstår ändå vad du menar!

Lyco
 
"Lyco " sa:
Jo, visst kan det upplevas olika, men jag är ändå på plats när det gäller detta, "samanhang och uttal", är långt mer viktigare, testa så får du se. Enskilda ord ja, är tonen viktig, en kort fras också, men pratar du i ett sammanhang, nä inte viktigt, de förstår ändå vad du menar!

Lyco

Jag har funderat lite på detta .. Kan det vara så att du blivit så duktig på uttal och språket i övrigt att lite slarv med tonerna kan man ha överinseende med?
 
Det är en lärare som har skrivit lite om det här som Lyco lever i (http://www.thairath.co.th/content/edu/335837). Känns iaf bra att läraren inte är oroad trots att ungdomen våldför sig på språket "ภาษาไทยคงไม่ถึงขึ้นวิบัติเพราะคำพูดเหล่านี้แน่นอนค่ะ". :)
 
"Grannen Olsson " sa:
Jag har funderat lite på detta .. Kan det vara så att du blivit så duktig på uttal och språket i övrigt att lite slarv med tonerna kan man ha överinseende med?

nja, vill inte säga det, visst jag är duktig på båda, men mina erfarenheter och det jag läser och hör visar på en väg bort från toner, jag kan ha fel men hoppas jag har rätt för i dagligt tal är toner idag underordnad, så upplever jag det! Thai är ju ett väldigt ordfattigt språk jämfört med andra, det är ju därför de återanvänder ord. Jag brukar säga att de "recyklar" ord.

Thai bygger ju mycket på att ton avgör ordets betydelse, i västerländska ord är det ordet som betyder, här tror jag att Thai kommer att förändras, från tonalt till "ordet i sammanhang", att ordet får större betydelse än tonen.

Visst kanske jag är på hal is, men utvecklingen av språket pekar på ett annat håll!

Jag menar att vi har ju samma vet inte om jag skall säga problematik, men delikat uppgift att språket hela tiden förändras och ord i svenskan t ex tas ju bort för ingen använder det och nya kommer till, likadant i thai, de har problematiken ta bort toner och ge ordet i sammanhanget betydelse, en viss skillnad och kanske att större arbete.

Lyco
 
"Lyco " sa:
Thai är ju ett väldigt ordfattigt språk jämfört med andra, det är ju därför de återanvänder ord. Jag brukar säga att de "recyklar" ord.

Jag har en teori om varför du ser det så, men jag tycker att det skulle vara instressant om du kunde skriva vad du menar med det för att jag känner en tolk som jag diskuterade detta med och som sa att man verkligen inte rättfärdigt kan säga att thailändska språket är ordfattigt.
 
"suriya " sa:
Jag har en teori om varför du ser det så, men jag tycker att det skulle vara instressant om du kunde skriva vad du menar med det för att jag känner en tolk som jag diskuterade detta med och som sa att man verkligen inte rättfärdigt kan säga att thailändska språket är ordfattigt.

Thai använder kanske bara 40% av sitt språk, många ord där vi kanske kan säga att thai är ett ordrikt ord kommer från Sanskrit och Pali och används lite idag, så jämfört med Engelska t ex är det ett ordfattigt språk. Sen säger jag inte att Thai är ordfattigt som språk, men i jämförelse med många andra språk så är de det.

Sen som alla språk i Asien har Thai mer av "semantik" i sig än kanske andra språk, mycket är dunkelt och tvetydigt och kan ha olika tolkningar, på så sätt kanske det kan vara ordrikt.

Tycker själv att Thai är bra uppbyggt när det gäller toner, recycle som jag sa, väldigt energisparande! man kan ju inte kalla ett ord som har fem toner för att vara ordrikt, för det är ju inte själva ordet som ändrar betydelsen på ordet utan tonen samt viss stavning, men det gör det inte ordrikt i den bemärkelsen, kanske jag har fel men så uppfattar jag det!

Vad jag menar är kanske mer hur mycket av språket används, på så sätt blir det fattigt, men själva språket i sin helhet är kanske ordrikt, för mig är det viktigare hur man använder språket inte hur det är, för kommunikation bygger ju på det.

Ser man till Kinesiska så finns det över 80 000 tecken, 3000 av dessa anses som bildat och endast 1000, klarar du dig bra på när det gäller mandarin ( rikskinesiska eller folkkinesiska i din vardag).

Thai har ju mycket inflytande av just Sanskrit, Pali, Kinesiska, Lao, Burmesiska, Khmer (alfabetet bygger ju på Khmer, så själva Thaispråket är ordfattigt.
Lyco
 
För att fortsätta lite på denna trallen, så är det ju intressant att se till de "tonala", språken. Tittar man på Thailands historia så var det ju Thaifolket från södra Kina som drog ner söderut men då just Kung Thai i spetsen, kinesiska är ju också ett tonalt språk.

Men hur det än var så stod ju många krig mellan just Thaifolken och Burmeser och inte minst Khmerer. Khmerer kom att få ett stort inlytande på just språket och då alfabetet men inte talet.

Khmer och folk i Cambodja eller Kamphuchea som det ju nu heter är ju tvärtom inget tonalt språk, utan det är bara "raparaparaparap", hela tiden.

Lyco
 
Status
Ej öppen för ytterligare svar.
 
 
Tillbaka
Topp