Svenskarna som väljer att dö i Thailand-flyr svenska åldringsvården

 
Medborgarna blir äldre och andelen riktigt gamla ökar också. Detta måste kommunerna hantera på ett bättre sätt än i dag. Många som är anhöriga gör ett jättejobb ofta för att täcka kommunala brister.

En annan faktor ä r uppdelningen mellan regioner och kommuner, som leder till att kommunen får ta hand om klinikfärdiga. Det är nog inte alla medvetna om.
Hej

Personligen är jag ganska övertygad om att mer pengar behöver skjutas till av ststen när andelen äldre ökar, sen måste ju staten säkerställa att även fattigare kommuner och regioner kan erbjuda sina innevånare vård och omsorg.

Mvh isan lover
 
Två frågor som ingår i tråden:
Vad gör de expats som bor permanent i Thailand på dagarna?Jag ser ibland barer där det sitter 4–5 gubbar och dricker öl varje dag, utan att de för den sakens skull måste ha alkoholproblem. Men hur går baren runt på bara 5 gubbar som köper högst 3 öl var?
 
Två frågor som ingår i tråden:
Vad gör de expats som bor permanent i Thailand på dagarna?Jag ser ibland barer där det sitter 4–5 gubbar och dricker öl varje dag, utan att de för den sakens skull måste ha alkoholproblem. Men hur går baren runt på bara 5 gubbar som köper högst 3 öl var?
De som bor permanent i Thailand representeras knappast av de som hänger i baren hela dagarna.
Vi har nog alla innerst inne vetskapen att ingen klarar det under en längre tid, varken hälsomässigt eller ekonomiskt. Många som har gått under eller fått lämna Thailand igen bland dessa.
En del startar ju bar själva, men kan någon ge ett exempel på en person ni känner som lyckats långsiktigt i denna branch. Jag kan det inte efter alla år. De flesta försvinner inom max ett år, många blir tyvärr nedgångna och fattigare än innan de startade sin bar.

De som bor här på riktigt och trivs har nästan alltid en hobby, ett jobb, och ett liv långt utanför baren. Själv har jag min studio, skrivande och musik, lite golf och en krävande fru som tar tid......:), funkar för mig.

Frågan om hur baren kan gå runt är ju enkel att svara på, det gör den nästan aldrig, stödköp..av ägaren och hans polare räcker inte, så investeringen i en bar brukar fortgå i all evighet. Framförallt om det är en farangägd bar, thai kan tjäna pengar på baren, men då är de själva inte största kunden, ....ja ni som fattar..fattar.
 
Hej

Har man levt ett långt liv, känner sig färdig och inte oroas över döden närmar sig så spelar det nog ingen större roll var man bor när den dagen kommer, själv ser jag både för och nackdelar med båda länderna när det gäller att bli gammal och komma i behov av vård och omsorg i levets slutskede. I Thailand skulle jag vara omgiven av familj och släkt som skulle göra det som hemtjänsten tar hand om i Sverige o.s.v, mata, tvätta och byta blöjor m.m, även vara med på sjukhuset om jag hamnade där och sova på golvet bredvid min säng för att mata och tvätta mig där också och hålla mig i handen tills jag drar mitt sista andetag. Så när det gäller den biten är dom helt överlägsna i Thailand.

Även den vård man kan få i Thailand håller hög klass och är nog inte underlägsen den vi kan få här i Sverige, skillnaden är väl bara att den kvalificerade och riktigt avancerade vården är väldigt dyr och att relativt få Thailändare och utlänningar har råd med den. En heltäckande försäkring utan undantag och med tillgång till vård i samma omfattning och på samma nivå som i Sverige går väl knappast att lösa för en vanlig svensk pensionär.

Så dom flesta jag känner och har känt genom drygt 40 år har när dom på äldre dagar behöver specialistvård väljer antingen att åka tillbaka till hemlandet och göra ex.vis hjärtoperationer m.m där under förutsättning att man fortfarande är i sånt skick att man klarar en resa, har pengar och som sjuk tillåts resa med ett flygbolag.

Men det är inte ovanligt att man blir så sjuk att man helt enkelt inte kan resa någonstans, inte har tillräckligt med pengar för att resa, sen är flygbolag inte heller så pigga på att transportera sjuka p.g.a risken för komplikationer ombord som skulle kunna innebära att man får en nödsituation eller t.o.m dödsfall ombord, även en nödlandning är kostsam för flygbolaget.

Så flera jag har känt genom åren väljer alternativ har vårdats på antingen ett privat eller statligt sjukhus tills försäkringspengarna tar slut, ibland har familjen kunnat förlänga vistelsen genom att bidra ekonomiskt, men när pengarna tar slut måste man lämna sjukhuset och transporteras hem, där får familjen sköta om den sjuke efter bästa förmåga, betala för syrgas, läkemedel o.s.v tills den sjuke avlider, detta kan bli en stor ekonomisk börda för familjen men dom flesta gör det nog ändå.

Mvh isan lover

De som bor permanent i Thailand representeras knappast av de som hänger i baren hela dagarna.
Vi har nog alla innerst inne vetskapen att ingen klarar det under en längre tid, varken hälsomässigt eller ekonomiskt. Många som har gått under eller fått lämna Thailand igen bland dessa.
En del startar ju bar själva, men kan någon ge ett exempel på en person ni känner som lyckats långsiktigt i denna branch. Jag kan det inte efter alla år. De flesta försvinner inom max ett år, många blir tyvärr nedgångna och fattigare än innan de startade sin bar.

De som bor här på riktigt och trivs har nästan alltid en hobby, ett jobb, och ett liv långt utanför baren. Själv har jag min studio, skrivande och musik, lite golf och en krävande fru som tar tid......:), funkar för mig.

Frågan om hur baren kan gå runt är ju enkel att svara på, det gör den nästan aldrig, stödköp..av ägaren och hans polare räcker inte, så investeringen i en bar brukar fortgå i all evighet. Framförallt om det är en farangägd bar, thai kan tjäna pengar på baren, men då är de själva inte största kunden, ....ja ni som fattar..fattar.

Ska man leva ett drägligt liv i Thailand är det som du skriver att man måste ha ett antal sysselsättningar som känns motiverande eller skaffa sig intressen efter hand. Det kan handla om så triviala saker som ex anmäla sig till ett antal kurser i ex språk, thailändska, tyska eller franska. Kanske yoga om man har smidigheten kvar. På skolan i Pattaya där jag jobbade fanns det oxå kurser i thailändsk matlagning och thailändskt måleri och formkunskap.
Sen kan man ju försöka intressera sig för tempel eller den thailändska historien. Jag tror många faranger hamnar framför datorn på dagarna med ex olika sociala medier och allt annat som man numera kan roa sig med. Många spelar givetvis dataspel. En stor fördel med Thailand i jämförelse med Sverige är ju att på kvällarna kan man ju äta ute och om man vill sen ta en öl eller två någon annanstans om man nu bor i dom civiliserade trakterna. Sen är det givetvis en stor skillnad om man lever i landet ensam eller med thaifru och hela släkten i släptåg. Det farligaste är väl att hamna i en slags tristess så att man av ren leda börjar supa regelbundet och kanske stöter på felaktiga damer och andra förödande saker. Händer detta lär dom personerna inte bli långvariga i landet. Antingen tvingas dom tillbaka till hemlandet eller dör i alkoholrelaterade sjukdomar så småningom.
Det gäller nog att försöka leva ungefär på samma sätt som man skulle ha gjort i Sverige som pensionär. Intressen kan man skapa även sådant man kanske inte trodde man var intresserad av. Det gäller bara att våga vara intresserad och att övervinna den första känslan av ointresse. Men som sagt skapa intressanta intressen är A och O för att inte hamna i spritträsket.
Har man orken och kraften kan man ju som en av forumets största profiler brukade göra i Pattaya nämligen ta dagliga långa promenader. Sen gäller det ju att skapa fasta vanor vad gäller sömn, när man går upp på morgonen, mattider etc etc. Även fasta vanor håller alkoholspöket borta.

BTT
 
Två frågor som ingår i tråden:
Vad gör de expats som bor permanent i Thailand på dagarna?Jag ser ibland barer där det sitter 4–5 gubbar och dricker öl varje dag, utan att de för den sakens skull måste ha alkoholproblem. Men hur går baren runt på bara 5 gubbar som köper högst 3 öl var?
Inte mer än jag behöver, är pensionär och har gjort mitt.
Jag simmar 7-800 meter varannan dag
Satt i en bar 2 dagar (alltså inte 24 timmar) i mitten av Februari och här hemma i byn har jag druckit 2 eller 3 öl på drygt 4 månader.
 
Senast ändrad:
Ska man leva ett drägligt liv i Thailand är det som du skriver att man måste ha ett antal sysselsättningar som känns motiverande eller skaffa sig intressen efter hand. Det kan handla om så triviala saker som ex anmäla sig till ett antal kurser i ex språk, thailändska, tyska eller franska. Kanske yoga om man har smidigheten kvar. På skolan i Pattaya där jag jobbade fanns det oxå kurser i thailändsk matlagning och thailändskt måleri och formkunskap.
Sen kan man ju försöka intressera sig för tempel eller den thailändska historien. Jag tror många faranger hamnar framför datorn på dagarna med ex olika sociala medier och allt annat som man numera kan roa sig med. Många spelar givetvis dataspel. En stor fördel med Thailand i jämförelse med Sverige är ju att på kvällarna kan man ju äta ute och om man vill sen ta en öl eller två någon annanstans om man nu bor i dom civiliserade trakterna. Sen är det givetvis en stor skillnad om man lever i landet ensam eller med thaifru och hela släkten i släptåg. Det farligaste är väl att hamna i en slags tristess så att man av ren leda börjar supa regelbundet och kanske stöter på felaktiga damer och andra förödande saker. Händer detta lär dom personerna inte bli långvariga i landet. Antingen tvingas dom tillbaka till hemlandet eller dör i alkoholrelaterade sjukdomar så småningom.
Det gäller nog att försöka leva ungefär på samma sätt som man skulle ha gjort i Sverige som pensionär. Intressen kan man skapa även sådant man kanske inte trodde man var intresserad av. Det gäller bara att våga vara intresserad och att övervinna den första känslan av ointresse. Men som sagt skapa intressanta intressen är A och O för att inte hamna i spritträsket.
Har man orken och kraften kan man ju som en av forumets största profiler brukade göra i Pattaya nämligen ta dagliga långa promenader. Sen gäller det ju att skapa fasta vanor vad gäller sömn, när man går upp på morgonen, mattider etc etc. Även fasta vanor håller alkoholspöket borta.

BTT
Nej, jag lever utmärkt utan några måsten, jo jag tömmer kattlådan och ger hundar katter och fåglar mat på morgonen vilket tar 15-20 minuter men först laddar jag kaffebryggaren.

Hur vet du hur det är att leva på thailändska landsbygden när du inte gjort det?
 
Senast ändrad:
 
 
Tillbaka
Topp