Minskadet av plast har vart framgångsrikt.

 
Läste en artikel ifrån Indien, där blandar man in plast i vägbeläggningar,
tycker nog att det blir lika illa som att kasta plasten i naturen...
 
Läste en artikel ifrån Indien, där blandar man in plast i vägbeläggningar,
tycker nog att det blir lika illa som att kasta plasten i naturen...

Ytterligare synpunkter från SvD som inlägg i vår viktiga plastdiskussion:

Nedskräpningen av haven är en vår tids största miljöfrågor konstaterar Röhsska museet i Göteborg som med sin utställning "Ocean plastics" visar hur designers skulle kunna hjälpa till att rena hav och stränder.
– Huvudsyftet är att visa visionerna, snarare än att komma med förenklade svar. Vi är tydliga med att designen är en del av de många delar som behövs. Designen kan inte ensam rädda hela världen, det vore naivt att tro, vi lever i en global kapitalism. Samtidigt är det viktigt att inspirera besökarna både till förändring på individnivå och genom demokratiskt deltagande i samhället, säger utställningens kurator Johan Deurell.
Röhsska visar hur plasterna skulle kunna ersättas av nedbrytningsbara material men också hur olika designers återanvänder gammal plast. Ina Johansson Lidman, nyutexaminerade från HDK i Göteborg, har med hjälp av Youtubefilmer från det nederländska initiativet Precious Plastic konstruerat maskiner för att mala ner och sedan återvinna gamla snusdosor. Av dessa har hon sedan gjort en plastpall med träben.


I bakhuvudet hade hon också plastskräpet på magiskt vackra stränder som Kvalvika i Lofoten.
– Jag är ute i naturen mycket och man blir påverkad av allt man ser. När man öppnar ögonen ser man plast överallt, säger hon.
I samarbete med Centrum för kemi på Chalmers visas samtidigt åtta vanliga konsumentplaster och exempel på vad de används till, allt för att åskådliggöra den enorma utmaning som det innebär att ersätta plasten. Vardagsföremål som en vanlig vattenflaska och en mindre vardaglig designklänning av Issey Miyake är båda gjorda av polyester.
– Det här är bara en jätteliten del av hundratals olika plaster, men det är för att visa att plasten är ett material som förändrat mänsklig materiell kultur väldigt revolutionerande. Vi gör ingen bedömning av vad som är bra eller dåligt, det är upp till besökarna, säger Johan Deurell.
Den Londonbaserade designern Yesenia Thibault-Picazo har utifrån faktiska fynd av naturliga sediment med plastpartiklar tillverkat antropocena framtidsfossiler med plastbitar i. Vårt förhållande till plasten gestaltas också i Remin Bahranis kortfilm "Plastic bag" om en enkel plastpåses väg ner i havet och ut i en vattenvirvel med andra kasserade förpackningar.
Själva skräpet är även den brittiska fotografen och aktivisten Mandy Bakers arbetsmaterial. Fotografiska i Stockholm ställer just nu ut hennes bilder vars förföriska skönhet är tänkta att verka avskräckande. Mandy Baker samarbetar med forskare för att göra publiken medveten om vad som håller på att ske. Hon vill att hennes bilder ska leda till förändring.
Det globala plastanvändandet ökar, konstaterar Johan Deurell på Röhsska, och år 2050 kan plasten vara vanligare i haven än fisk, enligt organisationen Håll Sverige rent. Samtidigt intresserar sig unga formgivare alltmer för nya och mer miljövändiga material och metoder. Flera av utställningens designers kommer från designhögskolan i nederländska Eindhoven och i höst startar Central Saint Martins i London en masterkurs i biodesign.
– Det har inte varit några problem att hitta formgivare som jobbar med det här, det känns som att det är en stor rörelse, framför allt bland yngre formgivare som verkligen brinner för detta.
 
Läste en annan artikel lite snabbt om att, var det Motala, som det skulle byggas en fabrik, eller om den var färdig, denna enhet skulle kunna ta emot all plast i hela Sverige för destruktion, fast då har vi en ytterligare miljöfråga, plasten ska fraktas till Motala.
 
Läste en annan artikel lite snabbt om att, var det Motala, som det skulle byggas en fabrik, eller om den var färdig, denna enhet skulle kunna ta emot all plast i hela Sverige för destruktion, fast då har vi en ytterligare miljöfråga, plasten ska fraktas till Motala.

Destruering är bara att byta problem.
Lär bli en massa CO2 och andra föroreningar.
 
Javisst blir det så, men jag vet inte hur dom ska ta hand om plasten, kanske nya lösningar,
ska se om jag hittar på artikeln igen, tveksamt att jag gör...

Tveksamt om det ännu finns bättre metoder än att bränna den i ett kraftvärme- eller fjärrvärmeverk med "rena" skorstenar.
 
Tveksamt om det ännu finns bättre metoder än att bränna den i ett kraftvärme- eller fjärrvärmeverk med "rena" skorstenar.

som jag fattade det så finns det bara en anläggning i Swe. Motala, all plast ska dit, så tydligen ska man göra något med plasten, annars kunde man lika bra köra plast till närmsta förbränningsanläggning, rena skorstenar, det fanns på Södersjukhusets skorsten, en så kallad skrubber, idag finns det förmodligen bättre rening, men då var denna ingen höjdare, undrar hur många bilar sös fick betala ny lack på, själv bodde jag i tanto, gick denna väg vid ett utsläpp, fick jackan förstörd, surt regn, kanske med svavelsyra, frätte hål, men det var inga problem, bara gå upp till sös, visa upp jackan, tala om vilken dag och tid, så fick jag ersättning för en ny jacka.
 
Din historia är intressant men förhoppningsvis har man bättre anläggningar nu t ex Igelsta och Uppsala. Vet inte om SöS är anslutet till fjärrvärme och har slutat med egen eldning.
 
Din historia är intressant men förhoppningsvis har man bättre anläggningar nu t ex Igelsta och Uppsala. Vet inte om SöS är anslutet till fjärrvärme och har slutat med egen eldning.

Just det, tekniken går framåt, bättre anläggningar, jag var anställd på sös, men om jag jobbade vet jag inte, och detta är ett antal år tillbaka i tiden, och på den tiden var jag ansvarig för risktransporterna från Stockholms sjukhus och till förbränningsanläggningarna, därför känner jag till en del om dom olika anläggningarna i Stockholm, dom huvudsakliga anläggningarna som vi körde till var Roslagstull, SBL Solna, Uppsala, Huddinge, det är ytterligare en anläggning som vi körde till, jag har totalt tappat namnet på den, och även sopsuganläggningen i Huddinge har jag studerat, sen fanns det en del mindre anläggningar, liten kapacitet, så dom använde jag bara i nödfall.

Sös och fjärrvärme, jag vet att pannan renoverades någon gång på 70-talet och då bör dom ha tagit värmen någon annanstans ifrån, (fjärrvärme?) och under min tid kördes pannan och den försörjde även hela Tantolunden med varmvatten till x antal tusen lägenheter, hur det ser ut i dag har jag ingen koll på, när man funderar så kan jag tänka mig att det är fjärrvärme som gäller idag.
 
Senast ändrad:
Just det, tekniken går framåt, bättre anläggningar, jag var anställd på sös, men om jag jobbade vet jag inte, och detta är ett antal år tillbaka i tiden, och på den tiden var jag ansvarig för risktransporterna från Stockholms sjukhus och till förbränningsanläggningarna, därför känner jag till en del om dom olika anläggningarna i Stockholm, dom huvudsakliga anläggningarna som vi körde till var Roslagstull, SBL Solna, Uppsala, Huddinge, det är ytterligare en anläggning som vi körde till, jag har totalt tappat namnet på den, och även sopsuganläggningen i Huddinge har jag studerat, sen fanns det en del mindre anläggningar, liten kapacitet, så dom använde jag bara i nödfall.

Sös och fjärrvärme, jag vet att pannan renoverades någon gång på 70-talet och då bör dom ha tagit värmen någon annanstans ifrån, (fjärrvärme?) och under min tid kördes pannan och den försörjde även hela Tantolunden med varmvatten till x antal tusen lägenheter, hur det ser ut i dag har jag ingen koll på, när man funderar så kan jag tänka mig att det är fjärrvärme som gäller idag.

Intressant läsning. Var själv anställd inom norra sjukhusvärlden ( DS, Serafen, Norrtälje, Roslagstull mm) under en del av 1970-talet. Misstänker att numera är bara de riktigt stora anläggningarna kvar. Norrmalms fjärrvärme på Klarabergsgatan 60 är numera avvecklad. Den låg djupt ner under alla affärer och kontor. Jobbade själv i huset på 1980-talet och vid larm fick vi springa ut en stund.

Som jag uppfattat trenden är det allt färre men större verk som bränner sopor medan fler satsar på pellets och flytande skogsråvaror. Beror mycket på vilken politisk inriktning som styr.

Hur fungerar sophanteringen i Thailand med t ex riskavfall?
 
Intressant läsning. Var själv anställd inom norra sjukhusvärlden ( DS, Serafen, Norrtälje, Roslagstull mm) under en del av 1970-talet. Misstänker att numera är bara de riktigt stora anläggningarna kvar. Norrmalms fjärrvärme på Klarabergsgatan 60 är numera avvecklad. Den låg djupt ner under alla affärer och kontor. Jobbade själv i huset på 1980-talet och vid larm fick vi springa ut en stund.

Som jag uppfattat trenden är det allt färre men större verk som bränner sopor medan fler satsar på pellets och flytande skogsråvaror. Beror mycket på vilken politisk inriktning som styr.

Hur fungerar sophanteringen i Thailand med t ex riskavfall?


Det jag sett i första hand på vårdcentraler (riskavfall), så fungerar det ungefär som i Sve. fast samma miljö/ säkerhetstänk finns inte som i Sve. så där finns det en hel del för Thai. att arbeta på...
 
Det jag sett i första hand på vårdcentraler (riskavfall), så fungerar det ungefär som i Sve. fast samma miljö/ säkerhetstänk finns inte som i Sve. så där finns det en hel del för Thai. att arbeta på...

Senaste nytt från dagens SvD om vårt diskussionsämne. Hittade en del intressanta fakta, som jag inte kände till tidigare. Nedan en liten del.

"Väsentliga delar av Sveriges energisystem bygger i dag på att vi bränner flera miljoner ton avfall varje år. 2017 gav detta 18,3 TWh energi, ungefär lika mycket som hela den svenska vindkraften. Förbränningen innebär också en möjlighet att koncentrera värdefulla resurser i avfallet och ta vara på dem, samtidigt som vi kan fasa ut gifter som inte har sorterats ut tidigare."
 
Vad som händer med dem vet jag inte.

I Göteborg, har jag fått för mig, komposteras det och man lär visst utvinna brännbara gaser ur resterna. Blev först förvånad när man inte fick slänga t ex blomjord i komposterbart, men de vill bara ha sådant som kan avge "naturgas".
 
I Göteborg, har jag fått för mig, komposteras det och man lär visst utvinna brännbara gaser ur resterna. Blev först förvånad när man inte fick slänga t ex blomjord i komposterbart, men de vill bara ha sådant som kan avge "naturgas".

Det finns säkert olika metoder runt om i landet. Undrar om någon har funderat över den bästa medtoden!?
 
Destruering är bara att byta problem.
Lär bli en massa CO2 och andra föroreningar.
Bra annars men CO2 är verkligen ingen förorening.
Det är livets gas, utan den, eller under 200ppm (miljondelar) inget, eller knappt något liv.
Det optimala mängden är ungefär 1000 ppm som proffsodlare har i sina växthus.
Så växthusgas absolut, och nödvändig för livet på jorden.
 
Bra annars men CO2 är verkligen ingen förorening.
Det är livets gas, utan den, eller under 200ppm (miljondelar) inget, eller knappt något liv.
Det optimala mängden är ungefär 1000 ppm som proffsodlare har i sina växthus.
Så växthusgas absolut, och nödvändig för livet på jorden.
Tror inte klimatet i ett växthus är det optimala för jorden, det är det optimala för plantor men det är inte samma sak.
 
Bra annars men CO2 är verkligen ingen förorening.
Det är livets gas, utan den, eller under 200ppm (miljondelar) inget, eller knappt något liv.
Det optimala mängden är ungefär 1000 ppm som proffsodlare har i sina växthus.
Så växthusgas absolut, och nödvändig för livet på jorden.

Vår diskussion på den här tråden kan kompletteras med fakta, som kommer från dagens SvD.

Svenskarnas platsanvändning ökade med 300 000 ton per år från 2012 till 2017, visar en rapport från Naturvårdsverket. Det innebär 30 kilo per person och år.
– En så stor ökning hade jag inte trott, men samtidigt använder vi mer och mer plast i vår vardag, säger Petra Selander, ansvarig för plastfrågor på Naturvårdsverket, till Sveriges Radios Vetenskapsradion.
En stor del av ökningen kommer från förpackningar. I genomsnitt producerar varje svensk nu 130 kilo plastskräp per år, och den totala mängden plastavfall ligger på 1,3 miljoner ton.
 
Bra annars men CO2 är verkligen ingen förorening.
Det är livets gas, utan den, eller under 200ppm (miljondelar) inget, eller knappt något liv.
Det optimala mängden är ungefär 1000 ppm som proffsodlare har i sina växthus.
Så växthusgas absolut, och nödvändig för livet på jorden.

Nej, CO2 är ingen förorening. Det är säkert inte bra i för stora mängder....kanske.
Om vi ska vara sådana så är inte O2 heller en förorening. Blir det för mycket syre så har vi dock enorma problem. Skogsbränder är en piss i havet
 
 
 
Tillbaka
Topp