Äh, vi har ju vindkraft. Det löser alla problem ...
--------------------------
Vindkraftens kris: Ägarna tvingas rädda hälften av turbinerna
Vindkraften har sålts in som billig och lönsamt – men vindkraftsanläggningar är inte i närheten av att klara sina kostnader. Hela 49% av vindkraftsverken som satts i drift sedan 2010 behövde aktieägartillskott under åren 2017–2022. Sämst i klassen är de nyaste. Till exempel har bolagen bakom samtliga vindkraftsverk som färdigställdes under 2019 redan behövt aktieägartillskott, visar Affärsvärldens granskning.
Samtliga vindkraftsföretag färdigställdes under 2019 har redan behövt aktieägartillskott. Foto: TT
Under 2010-talet har vindkraften byggts ut i en rasande takt i Sverige. Expansionen har varit politiskt prioriterad och den har sålts in som både billig och lönsam.
Men har den varit det? Vi har kartlagt vindkraftsindustrins faktiska lönsamhet under åren 2017–2022. Delar av slutsatserna har
publicerats i Kvartal. Nu kan vi presentera fördjupande analyser om hur stor andel av vindkraftsverken som är konkurshotade.
Tidigare har vi visat att den samlade förlusten uppgår till 13,5 miljarder kronor under den granskade femårsperioden. Det summerar marginalen efter finansiella poster till -39,4%.
Så hur stor andel av vindkraften hotas av konkurs?
HÄLFTEN BEHÖVDE AKTIEÄGARTILLSKOTT
Andelen konkurshotade vindkraftsverk kan mätas genom att se på andelen vindkraftsföretag som gjort aktieägartillskott.
På Bolagsverkets
hemsida står:
”När det finns skäl att anta att aktiebolagets egna kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet ska styrelsen genast upprätta en kontrollbalansräkning och vidta åtgärder för att betrygga företagets överlevnad.”
En typisk sådan åtgärd är nyemission eller aktieägartillskott för att på så sätt ge företaget pengar att betala sina löpande räkningar. Aktieägartillskott är normalt sett relativt ovanliga. Bland vindkraftsanläggningarna i Sverige är detta dock mycket vanligt för att undvika konkurs. Hela 59 av de 167 vindkraftsföretagen vi granskat har gjort aktieägartillskott någon gång under perioden 2017–2022, vilket motsvarar 35% av alla företag.
Det har gått betydligt bättre för projektörer som OX2 än bolagen som driftar vindkraftsparkerna. Foto: Joakim Lagercrantz/OX2
Då en stor andel av vindkraftsverken är koncentrerade till större bolag är det mer rättvisande att titta på hur stor andel av turbinerna som befinner sig i företag där det har gjorts aktieägartillskott. Av de 2 983 vindkraftverk som finns i databasen har 1 442 berörts av aktieägartillskott, vilket är totalt 49%. Annorlunda uttryckt har hälften av alla vindkraftsverk behövt kapitalinjektioner för att hålla sig vid liv under åren 2017–2022.
Intressant nog ser vi en högre andel aktieägartillskott för de yngre företagen. Vissa år är det regel snarare än undantag att företag har gjort aktieägartillskott.
AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL (ROE)
Nettoresultat dividerat med företagets egna kapital. Detta nyckeltal indikerar hur mycket avkastning företaget generar på ägarnas investeringar. Vad som är ett bra RoE, Return on Equity, beror mycket på branschen och därför kan man med fördel jämföra konkurrerande bolag med varandra.
Källa:
Affärsvärldens börsguide
Samtidigt som vi ser att en så stor andel av vindkraftsanläggningarna är en förlustskapande verksamhet är det tydligt att vindkraftsprojektörerna uppvisat en betydligt bättre lönsamhet. I grafen nedan jämförs avkastningen på eget kapital mellan projektören
OX2 och vindkraftsanläggningarna i vår databas. Avkastning på eget kapital är som lägst 19% för OX2 medan vindkraftsanläggningarna aldrig har en positiv räntabilitet på eget kapital. OX2 har under flera år uppvisat en tvåsiffrig rörelsemarginal medan vindkraftsföretagen inte har gått med vinst något enskilt år under 2017–2022. Det har varit lönsamt att projektera vindkraft, men att äga vindkraft har varit en enastående förlustaffär.
ÅRSREDOVISNINGARNA TALAR FÖR SIG SJÄLVA
Underlaget för den här granskningen baseras på vindkraftsanläggningarnas egna årsredovisningar. Dessa är offentliga handlingar och siffrorna kan kontrolleras av den som är intresserad.
Analysen baseras på samtliga vindkraftsanläggningar som har driftsatts sedan 2010. Vi täcker därmed hela den snabba utbyggnaden av vindkraft som sker under åren 2010–2022 då kapaciteten tiodubblas. Totalt täcker databasen 210 vindkraftsföretag som gemensamt förfogar över 3 393 vindkraftverk.
410 vindkraftverk exkluderades baserat på tre kriterier: Antingen ägdes de av kommunala bolag och kunde inte separeras ekonomiskt, eller så hade de färre än tre vindkraftverk. Ett fåtal vindkraftverk ägdes också av bönder med enskild firma och därför saknas årsredovisningar med finansiella data.
Expansionen har varit politiskt prioriterad och såväl branschens företrädare som ansvariga politiker har argumenterat att vindkraftsutbyggnaden är billig och lönsam. Vår analys av lönsamheten i svenska vindkraftsföretag visar att retoriken inte stämmer överens med verkligheten.
OM FÖRFATTAREN
Christian Sandström är biträdande professor vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping och oavlönad docent vid Chalmers. Under det senaste året har han tillsammans med företagsekonomen Christian Steinbeck gjort en genomgång av vindkraftsindustrins faktiska lönsamhet under åren 2017–2022. Delar av detta material publicerades i Kvartal i onsdags.
Det vore konstigt om inte ett flertal vindkraftsanläggningar var konkurshotade med så nattsvarta aggregerade siffror. Inte minst om man tar i beaktande att det egna aktiekapitalet ofta uppgår till 50 000 kronor. Den siffran gäller även för de större bolagen med anläggningstillgångar på mellan 100 miljoner kronor och flera miljarder. Under åren 2017–2022 har det bundna egna kapitalet i en fallande trend rört sig i intervallet 0,24–0,68% av balansomslutningen. Med så lite bundet eget kapital saknas finansiell stabilitet.
