Min fru förklarade första gången vi besökte hennes föräldrar att det är inte passande i vår by att man kelar och pussas offentligt och hon kommer att bli blyg. Hon sa också att jag kommer vara i fokus och alla vill se mig, ta på mig, se hur vit jag är etc. Nästa gång sa hon, nu är du en av oss och inte i fokus längre, så uppfatta inte det att de inte gillar dig utan att nyhetens behag är över. Det viktigaste tycker jag är att ge henne tid i sin hemby, då blir hon glad. Skulle jag vara på henne för mycket skulle hon tycka att jag var jobbig och då skulle ju hon bli irriterad och ändra beteende. Nu är det lite tvärtom, senast var hon och dottern uppe själva och hon saknade mig och tyckte inte det var lika roligt utan mig.
Jag är ju också lite annorlunda när jag är hemma hos mamma än hemma med familjen.