Svenskarna som väljer att dö i Thailand-flyr svenska åldringsvården
- Trådstartare Isan Lover
- Start datum
Broder Tuk Tuk
Forumveteran
kurant
Forumveteran
Ja du är nog ett undantag.
Du hade ju även en egen unik visumklass förr.
Isan Lover
Forumveteran
Hej
Inte unik på något vis, det finns fler som har valt samma väg som mig på landsbygden och som har kommit lika långt och längre, men lite ovanliga är vi helt klart, vi har brutit mot normen och vänt upp och ned på deras fördomar och p.g.a detta har vi blivit lite av lokala kändisar i respektive by och dess närområde. Men det har tagit många år, krävt en målmedveten insats, det har ibland frestat på både tålamodet och kostat mycket svett, men det har gett oerhört mycket tillbaka och jag ångrar ingenting.
Mvh isan lover
Broder Tuk Tuk
Forumveteran
Vågar man gå ner till thailändares nivå och inte vara överlägsen vinner man mycket.
Man vill leva som dom, lära sig språket etc etc och till sist blir man accepterad utan att det snackas om farang bakom ryggen på en.
Jag upplevde detsamma på skolorna jag var på.
Efter ett tag var man en i gänget på lika villkor och ingen som snackade skit bakom ryggen eller frågade om pengar.
BTT
kurant
Forumveteran
De flesta du nämner bor troligen där på heltid och inte några månader per år.
Har träffat ett antal tidigare och för att överleva på landsbygden är det att jobba hårt för att överleva.
Isan Lover
Forumveteran
Hej
Ja allt är möjligt om man bara vill tillräckligt mycket och är beredda att jobba hårt för det.
Mvh isan lover
kurant
Forumveteran
Du hade väl inga val då du jobbade på thailändska lönenivån.
Isan Lover
Forumveteran
Hej
Ja det är hårt och själv brukar jag tappa åtskilliga kilon varje gång, att jobba fysiskt i värmen under brännande sol är tufft för kroppen, men man behöver inte gå till något gym om man säger så, dessutom sover man bra och mår bra.
Sen räcker det ju inte med att arbeta där, det krävs så ofantligt mycket mer av en falang, det första är ju språket, men det är ändå bara en liten del, man får i princip börja om på noll som ett barn och lära sig allt ifrån början igen, mer eller mindre allt man har med sig i bagaget hemifrån kommer bara att försvåra en anpassning till det nya landets traditioner, normer, sedvänjor och ldeal.
Själv valde jag att fokusera helt på Thailand och Thailändarna och avstod i princip nästan alla kontakter med falanger i 10-15 år innan jag kände att jag var så accepterad och trygg i mitt Thailändska liv att jag ibland började umgås med falanger igen, under den tid jag försökte lära mig att bli en av dom störde bara kontakter med falanger mig på vägen mot min målsättning att lära mig mer och bli accepterad.
Mvh isan lover
Senast ändrad:
Du fick väl problem uppe i isan och likaledes i Hoa hin så ditt snack om att vara i thai bjuder jag på, Hur går det Philipenerna
med båtar, hus och sånt, tror samma där åt skogen. Du har för mycket åsikter om allt därför torskar du
Är bara ned en mån nu varje år, träffar umgås med Thai mest hela tiden. Mina svenska vänner som fanns där har 3 supit ihjäl sej eller
kört ihjäl sej. Även Norrmän, amerikaner, tyskar. Resten av falanger går inte ut utan sitter i sitt hus hela dan
Broder Tuk Tuk
Forumveteran
Oavsett vilket har jag aldrig varit nån översittare som ett ner på andra.
På samma sätt som jag aldrig varit avundsjuk på dom som har det bättre.
Jag trivdes med kamratskapet på skolan där jag var och ingen av dom andra kvinnliga lärarna såg mig som en rik farang.
Jag levde och bodde och åt på samma sätt som alla dom andra thaiarna.
BTT
Broder Tuk Tuk
Forumveteran
Jag undvek helt faranger under min tid på skolorna i Thailand.
Och jag kände mig aldrig ensam eller utanför.
Dom enda gångerna man kunde ha lite trist va när jag bodde i Nonthaburi men då på kvällarna eftersom det inte fanns så mycket att göra i området där jag bodde.
Men många helger åkte jag ut till Pattaya istället och hade kul.
BTT
BTT
Isan Lover
Forumveteran
Hej
Ja så är det, umgås man med falanger så blockerar det istället ofta kontakter och djupare relationer till Thailändare, en Thailändare som ser två tre falanger tillsammans tar ju för givet att dom vill umgås med varandra och vill inte störa.
Kommer man ensam, uppför sig och kan tala hjälpligt med dom Thailändare man möter så öppnas hur många dörrar och möjligheter till kontakter och vänskap somhelst.
Mvh isan lover
Broder Tuk Tuk
Forumveteran
Jo men lite vaksam får man ändå vara för många thailändare försöker enbart bli vän för att kunna utnyttja farangen för vinning.
BTT
Isan Lover
Forumveteran
Hej
Det har jag nästan uteslutande upplevt på turistorter, järnvägsstationer, basstationer och liknande ställen där det brukar finnas ”lätta offer” för kriminella och bedrägliga Thailändare, bland vanligt folk på landsbygden bedömer jag chansen till detta som extremt liten. Dom är oftast tvärtom överdrivet vänliga, trevliga, generösa och hjälpsamma.
Men dyker det upp någon lite välklädd och engelsktalande individ på en busstation eller järnvägsstation som vill ”hjälpa” till på något vis så ringer alla varningsklockor hos mig, men med en tandlös tatuerad bonde i höftskynke på landet är det precis tvärtom.
Mvh isan lover
andrejsdenruskige
Forumveteran
Ja, vi svenskar är mycket trevligare och lätta att umgås med.
Det tar nog inte mer än någon minut i Sverige innan man blir accepterad av folket, såväl i stad som i by.
kurant
Forumveteran
Ja det stämmer i de flesta fall att frågor om lån, gåvor mm, dyker upp först när man blivit mer bekanta och det börjar utvecklas till vänskap.
Att okända kommer och ber om lån är mindre vanligt.
kurant
Forumveteran
Nästan samma historia överallt att alkoholen skördar många liv i byarna bland farangerna.
Enligt uppgift är samtliga fem utlänningar som bodde i samma by i Chaiyaphum 2014 borta, alla byggde ett hus där och söp regelbundet.
Tristessen är farligt.
Du gör klokt som bara stannar en månad per år.
Hej
Ja det upprör bevisligen svenskar som själva lever som turister, men ifrån Thailändarnas sida möts man av gillande, respekt och får positiva reaktioner både ifrån polis och lokala myndigheter.
Mvh isan lover
Jag håller absolut med om att det finns ett mervärde i att bli accepterad av sin omgivning. I din by kräver det tydligen att man gräver diken men i min by vore det absolut ingen merit. Vi har, som så många andra byar i Thailand, landsvägen på ena sidan och risfält på den andra, men ingen lever av att odla ris. Alla större risfält ägs av storföretag med inhyrd kambodjansk personal och de mindre fälten ägs av äldre personer som odlar lite ris för att dryga ut sin pension, eller av rent nostalgiska skäl. Skulle jag få för mig att gräva ett dike skulle jag bli utskrattad, ingen thailändare har gjort det på 20 år. Gå till templet vid Songkran, dyka upp vid något bröllop eller liknande och hälsa på marknaden räcker bra. Vi har inga gemensamma bysammankomster vid lägerelden utan äter med släkten emellanåt.
Här i Bkk vore det givetvis än mer anmärningsvärt om jag grävde diken. Här är det Breakfast at Tiffany's som gäller om man ska smälta in
Liknande trådar
