stef@n
Forumveteran
Inläggningslag är 6% och sån vinäger finns i de flesta thaiaffärer.
Den rekordstarka Bath:en
- Trådstartare JanneMan61
- Start datum
-
- Taggar
- thaibaht
stef@n
Forumveteran
Calle Bazz
Nykomling
Vinäger och Ättika är två olika produkter...
kurant
Forumveteran
Ja men kemiskt sett samma
Ättika och vinäger är samma sak men två olika tillverkningssätt.
Som skillnad mellan alkohol och etanol i vardagligt tal.
jadong
Medlem
Det var nästan vad jag kom fram till, en överraskning var när jag skulle smaka av lagen det blev ca ett mjölkglas över det var kanon gott. Vi som är uppväxta på 50- 60 talet med - Den lilla kemisten - hittar garanterat på något gott att blanda ut det med nu till julen särskilt GT älskare
jadong
Medlem
Det står desstilled vinegar på flaskan.
Calle Bazz
Nykomling
Ättika består enbart av ättiksyra och vatten...
Jag skulle inte få för mig att tillsätta vinäger när jag tillagar kokt kalv i dillsås men smaken är som baken, delad.
kurant
Forumveteran
Ja då är den lika neutral som ättika i smak.
Många vinäger har smak av den mäsk dom är jästa från.
Typ äpple, rött vin, vitt vin eller kokos.
A
apknug
Gäst
Fast hans recept är.knappt 3% stark.
stef@n
Forumveteran
Ja, men jag har använt 6% vinäger till många olika inläggningar och det har blivit bra.
R
Raderad medlem 9942
Gäst
Tyvärr har jag inte kvar det SIM kortet då jag fick byta för några år sedan. Men tack för tipset!
kurant
Forumveteran
Här använder jag olika vinäger till olika saker, en med tre olika smaker som passar perfekt till sallader och dressing.
Sugarcane är bra till lök och gurka samt den populära dippen att blanda i soya med chili och den neutrala destillerade vinägern till att lägga in fisk.
R
Raderad medlem 9942
Gäst
Tack! Jag tror det blev lite för svårt för frugan och kunde inte hjälp henne på plats och se om hon fick ett val utan hon sa att varje gång som hon skulle ringa ett inrikessamtal i Thailand så använde mobilen svenska Telenor. Jag ser också att nästan alla hennes telefonnummer i kontakter ligger sparade utan något landsprefix…Jag själv sparar alla nummer i kontakter med prefix t.ex. +46 för Sverige och +66 för Thailand.
Nu använder hon dock nästan bara Messenger för att ringa med inom Sverige och Line för prata med någon i Thailand.
När jag själv var i Udon Thani senast i området där hon har sitt hus märkte jag att D-tac inte hade så bra täckning och frugan hade ett tag ett D-tac kontantkort men var inte nöjd så hon bytte till AIS som hon varit mera nöjd med. Nu visade sig idag att hon troligen tappat bort sitt AIS SIM-kort (bytte i sin Iphone när hon satt på Öresundståget i januari på väg till Kalmar) så hon behöver skaffa ett nytt och får då kanske ett nytt Thai mobilnummer även om hon kan sitt gamla nummer?
jadong
Medlem
PanPan
Forumveteran
Jag har 3 nummer.
På tel går jag på setting och väljer huvudnummer för samtal, internet och sms.
När jag ringer väljer jag vilket sim kort.
Tror det handlar om okunskap mer än företagsfel.
R
Raderad medlem 9942
Gäst
Jo problemen med att ha ett E-SIM i min frus Iphonen berodde troligen på det vi på fackspråk säger "skit bakom spakarna"
Jag måste ständigt och jämt hjälpa min fru när något är av lite teknisk art men rätt svårt när det kommer till att på distans avhjälpa problem på t.ex. en Iphone. Det första som måste till är att hon ändrar språk från thailändska till svenska eller engelska på Iphonen så att jag kan via videolänk via hennes Ipad kan titta på skärmen på Iphonen om hon är i Thailand och jag i Sverige.
Men vi fortsätter med med metoden att när hon kommer till Thailand tar ut Telenor SIM-kortet ur sin Iphone och sätter in ett Thai (troligen AIS) SIM kontantkort. Telenor SIM kortet flyttas till hennes reserv mobil så att hon kan ringa mig gratis från hela världen då hennes mobilnummer ligger under mitt Telenor abonnemang samt surfa gratis i Thailand. Det är ett antal länder där gratis surf över de lokala mobilnäten ingår förutom Thailand. Jag utnyttjade t.ex. gratis surf över mobilnätet via mitt Telenor abonnemang mycket i Malaysia tidigare. Att ringa vanligt mobilsamtal är dock vanligtvis dyrt utan vi använder mest Messenger och Line under sådana omständigheter om vi båda har internet uppkoppling.
jp
Forumräv
”Skitvaluta”. Det var i fjol, på annandag jul, som TT publicerade en intervju med fondbolaget Cevians medgrundare och vd Christer Gardell. I texten dömde han i spetsiga ordalag ut den svenska kronan och argumenterade för att Sverige borde ansluta sig till euron så snart som möjligt. Nyhetsbyrån har tidigare gjort intervjuer med Christer Gardell som kan handla om allt möjligt. Att temat var svenska kronan den här gången var Gardell oförberedd på.
Citatet om skitvaluta citerades brett. Intervjun återstartade i praktiken en debatt som varit död i många år: ett svenskt euromedlemskap. Att det skulle bli så stor reaktion på intervjun förvånade honom.
– Kronan har ju tidigare kallats skvalpvaluta och allt möjligt, så jag tyckte inte att det var så farligt. För mig var det rätt uppenbart. Vi har ju sett hur kronan försvagats 30–40 procent mot de större valutorna. Att det är en liten skitvaluta tycker jag var rätt okontroversiellt.
Där och då startade den stora krondebatt som rasat sedan dess.
– Jag tror det blev en väckarklocka, att folk började tänka på euron och kronan. Det var ju en fråga som nästan hade dött efter folkomröstningen 2003. Men nu har ju var enda jävel en stark åsikt. Nu dyker det upp artiklar nästan varje dag.
Året som gått har varit extremt i svensk ekonomi, med konjukturdämpning, först ränteuppgång och sedan nu förväntning på att räntan ska sänkas igen. Kronan tappade först 7-8 procent och sedan stärkts lika mycket.
– Jag tittade precis innan du kom, och vet du vad kronan stod på? Prick 11,15 mot euron, exakt som för ett år sedan. Men det hjälper inte kronan i längden, för många som följer utvecklingen under året tänker ”oj vad volatil den valutan är”.
När detta publiceras bara några dagar efter intervjun har den stärkts ytterligare några öre, ned mot 10 kronor mot dollar och 11 mot euron. Rörelserna är stora.
– Alla talar om Riksbanken, jag fattar inte vad de pratar om. Kronförsvagningen har skett på grund av en strukturförändring som beslutades vid en folkomröstning. Så vitt jag vet var det inte Riksbanken som styrde folkomröstningen. Jag håller Riksbanken som noll ansvarig, säger han.
I stället menar han att den långsiktiga försvagningen nästan helt beror på att internationella investerare undviker att vara exponerade mot svenska kronan.
– Jag har structure–conduct–performance inprogrammerat i mitt huvud när jag analyserar alla marknader, säger han.
Christer Gardell syftar på det så kallade SCP-paradigmet, som utvecklades av ekonomen Joe S Bain på 1950-talet från teorier som tagits fram på Harvarduniversitetet. Modellen används bland annat av konsultbyrån McKinsey, där Christer Gardell började sin karriär på 1980-talet och beskriver sambandet mellan marknadens struktur, aktörernas beteende och det finansiella utfallet.
En strukturomvandling som överträffar det mesta var införandet av euron 1999. Från ett tjog europeiska valutor av varierande storlek återstod bara den norska och svenska kronan bland de mindre västeuropeiska.
Det skulle dröja ett drygt decennium innan effekten slog igenom fullt för svensk del.
– Först var det turbulent under bildandet av euron, sedan kom den globala finanskrisen och allt det där. Men när det väl lugnat ner sig på marknaden, för ungefär tio år sedan, då börjar vi se det här sluttande planet för kronan, säger han.
Aktörerna anpassar sig efter strukturen vilket påverkar det finansiella utfallet, i det här fallet att kronan försvagats. Kronan är flytande, det vill säga kursen styrs helt av marknadens utbud och efterfrågan.
– Investerare som tidigare kunde bära kronrisk vill inte göra det längre. Vår fond har en euroklass och en dollarklass. Hur många tror du har bett om en svensk krona-klass? Noll. Ingen vill ha kronrisk.
Enligt Christer Gardell handlar det inte om att utländska investerare har något emot Sverige eller hur landet sköts, men att den lilla kronan framstår som ett udda djur. Därmed en risk.
– Om de stöter på den här typen av exponering, då är ryggmärgsinstinkten att ta bort risken. Köper en utländsk investerare en tillgång i Sverige, ett bolag eller fastighet, så följs det alltid av en säljtransaktion på kronan på motsvarande belopp, säger han.
Säljtransaktionerna han syftar på är när investeraren hedgar, alltså valutasäkrar sin investering, så att kronans växelkurs mot dollar eller euro inte påverkar utfallet. I praktiken betyder det att kronor säljs och valutan försvagas.
Christer Gardell var motståndare till euron under folkomröstningen 2003. När det strukturella fallet började tappade han tron.
– Jag tänkte igenom det ordentligt för ungefär tio år sedan och insåg att det här kommer inte att funka. Jag tror inte på kronan helt enkelt. Min egen privata exponering mot kronan är jätteliten. I eat my own cooking.
Cevians nuvarande fond är strukturerad som en vanlig aktiefond, med euro som bas. Enligt Gardell är max 1 procent av investeringarna i fonden från aktörer med svenska kronor som primär investeringsvaluta, exempelvis pensionsfonder. I praktiken är alltså Cevian inte annorlunda än andra utländska investerare, med skillnaden att grundarna Lars Förberg och Christer Gardell råkar vara svenskar.
Cevian investerar i stora bolag, en hel del fortfarande svenska (se ruta). I stora svenska industribolag, som exempelvis SKF där Cevian är en av ägarna, beskriver han valutarisken som för det mesta förhållandevis liten. Storbolagen agerar på en global marknad och har lejonparten av kostnader och intäkter i andra valutor.
– I Nordea har vi haft en liten öppen exponering mot kronan. Men Nordea är verksamma i Danmark och Finland också. Exponeringen mot svenska kronan är så pass liten att vi har valt att inte hedga. Men normalt sett, om det hade varit en större exponering, hade vi hedgat.
– Så gjorde vi med Swedbank, som vi var inne i för ganska länge sedan. Det var ju en ganska stor investering, kanske 10 miljarder kronor.
– UBS är väldigt valutadiversifierade så inget behov att hedga.
UBS redovisningsbas är schweizerfrancen. Även om Sverige och Schweiz bägge är små länder med flytande oberoende valuta och en stor finanssektor i förhållande till ekonomin upphör likheterna där, enligt Christer Gardell.
– När jag växte upp, då stod schweizerfrancen i 1,30 kronor. Men du kan inte jämföra Sverige med Schweiz, som är ett globalt center för förmögenhetsförvaltning. Schweizerfrancen är riktig free float, och det må vara ett litet land, men i den finansiella världen är det en gigant.
– UBS, som vi gått in i, förvaltar 3 700 miljarder dollar. Svenska SEB har en bråkdel av det.
Ett annat litet land med stark valuta är Singapore.
– Singapore är Asiens finanscentrum. Varken Sverige eller Norge är finanscentrum. Schweiz och Singapore uppfattas som extremt stabila och pålitliga länder, där spelreglerna inte ändras dramatisk.
Sverige har också en stor finansmarknad i förhållande till vår ekonomi.
– Private equity och riskkapital är väldigt stort i Sverige, men pengarna ligger i andra valutor och på konton utanför Sverige. Det är en väldigt stor skillnad mot Schweiz. Förmögenhetsförvaltning sker oftast i Schweiz.
Hade svenska kronan kunnat ha blivit en schweizerfranc om vi spelat våra kort annorlunda?
– Genom åren har vi haft en förkärlek för vänsterpolitik i Sverige och att vänstern skulle öppna upp för schweiziska regler inom förmögenhetsförvaltning och kapitalförvaltning är rätt osannolikt. På det området bedömer investerarna att det är noll risk att Schweiz skulle hitta på något.
– Om Sverige hade haft en dansk krona i stället, då hade svenska hushållens förmögenhet varit ungefär 10 000 miljarder mer. Ingen kan tycka det är bra.
Som Christer Gardell räknar har svenskarna förlorat 10 000 till 13 000 miljarder på att stå utanför euron. Han utgår från siffran att hushållens bruttoförmögenhet är 26 000 miljarder kronor. Så tar han det gånger hur mycket den danska kronan stärkts mot den svenska sedan Danmark peggade växelkursen mot euron, cirka 50 procent. Så justerar han för skulder.
– Frågan är var smärtgränsen går. Är det 20 000 miljarder? Jag tycker att det är oansvarigt av politikerna att inte erkänna att det blev fel i folkomröstningen och jag tycker de borde ta in oss i euron.
Finns en realistisk väg för Sverige att gå med i Euron?
– Det intressanta är hur stark opinionen är och hur politikerna positionerar sig. De två stora partierna Socialdemokraterna och Moderaterna, deras väljarbas är splittrad i frågan, vilket gör det lite knepigt kanske. Det vore kul att tvinga de stora partierna att ta ställning.
” Rädslan som fanns tidigare är borta. Det är mycket mer konkret i dag än 2003. Alla andra har euro”, säger Gardell. Foto: Anna Tärnhuvud
Stäng
” Rädslan som fanns tidigare är borta. Det är mycket mer konkret i dag än 2003. Alla andra har euro”, säger Gardell. Foto: Anna Tärnhuvud
Christer Gardell tror att Sverige skulle kunna knytas mot euron utifrån den danska kronans kurs. Om det vore idag skulle en euro kosta cirka 7,50 svenska kronor i stället för strax över 11 kronor. Han menar att i samma sekund som riksdagen fattar ett beslut, försvinner momentant riskpremien för svenska kronan.
– Den är säkert på 25–30 procent. Så du får redan där en otrolig kronförstärkning. Sedan går du in och förhandlar. Och då tycker jag att vi ska utgå ifrån att en krona är en krona. Vi ska ha samma kurs som danska kronan. Hade Danmark hoppat ur europeggen hade de hamnat hos oss på vår nivå.
Skulle vi klara en sådan förhandling?
– Det är ju svårt att veta. Det krävs en skicklig förhandlingstrupp. Jag skulle tro att EU, ECB och så vidare är rätt sugna på att få in Sverige i euron. Sverige kommer in med bra statsfinanser och bidrar till att siffrorna ser lite bättre ut därnere. Kostnaden för dem att släppa in oss på danska kronans nivå är inte särskilt stor.
– De politiker jag talar med säger att vi behandlas som en andra klassens medborgare där nere. Vi är inte mainstream, så vi är inte med och påverkar. Jag tror att det är jätteviktigt att Sverige är med och påverkar, speciellt med alla dumheter som sker i Bryssel med omnejd.
Behövs en ny eurofolkomröstning?
– Nä, alltså, det är möjligt, men folkomröstningar… Det blir ju alltid 52–48 i någon riktning. Det är kristallklart tycker jag. Kronans liv vid sidan av de stora valutorna funkar inte. Vi blir bara fattigare och fattigare. Jag tycker att riksdagen ska ta tag i frågan, fatta ett beslut och sedan gå in i euron så fort som möjligt.
Hur ska en eurokampanj skötas?
– Rädslan som fanns tidigare är borta. Det är mycket mer konkret i dag än 2003. Alla andra har euro. Jag tror man ska hålla det på enklare nivå. Vill vi bli fattigare röstar vi för kronan. Vill vi bli rikare röstar vi för euron.
Hur ser du på argumentet att en svag krona är bra för svensk industri?
– Jag har jobbat med industribolag i fyrtio år, och jag ser inga fördelar alls med en svag krona. Jag ser bara att vi har blivit fattigare.
Vad säger politikerna när du talar med dem på tu man hand?
– Det beror på vem du pratar med. Jag tror många är för att gå med i euron. En del är tydliga och säger publikt vad de tycker, andra vågar inte det. Men jag tycker de flesta jag träffar är för.
Christer Gardell jämför med folkomröstningen för tjugo år sedan. Då var euron en abstrakt och konceptuell fråga ”som svischade över huvudet på 95 procent på befolkningen”. Nu har alla vant sig vid euron och tycker att det är lite jobbigt att växla kronor.
– Sedan har vi fått facit också, med kronförsvagningen. Man åker ut och känner, fan vad dyrt det är. I dag är det en hög sannolikhet att du skulle få ett massivt ja vid en folkomröstning.
I den senaste årliga opinionsundersökningen från EU-kommissionen sa sig 54 procent av de tillfrågade svenskarna vara för idén att införa euron som valuta. Det var första gången en tydlig majoritet var för.
Vad skulle vara det absolut svåraste motståndet till att gå över?
– Jag jobbar med förändring. Den reflexmässiga inställningen hos folk är att vara emot en förändring. Men nu har vi varit igenom frågan en gång tidigare, så jag tror att avståndet till att få folk att ändra sig nu är mycket kortare. Men man ska inte underskatta förändringsoviljan och för många i Sverige kanske inte kronförsvagningen så konkret. Sen finns det massa kronromantiker där ute.
Skulle du själv engagera dig i en folkomröstning.
– Ja, kanske. Jag tycker frågan är rätt viktig för Sverige. På något sätt kanske jag hade gjort det, säger Christer Gardell.
Han förtydligar sig lite senare.
– Jag engagerar mig.
Om vi inte går med i euron hur mycket svagare kan kronan bli?
– Svårt att säga. Självklart beror det lite på hur vi sköter landet. Vi har hittills skött landet bra och har förlorat 40 procent. Sköter vi det dåligt? Gud förbjude den tanken, det blir inte roligt.
Om vi fortsätter att sköta landet hyfsat?
– Det fortsätter säkert nedåt i ett liknande tempo som vi sett tidigare.
Citatet om skitvaluta citerades brett. Intervjun återstartade i praktiken en debatt som varit död i många år: ett svenskt euromedlemskap. Att det skulle bli så stor reaktion på intervjun förvånade honom.
– Kronan har ju tidigare kallats skvalpvaluta och allt möjligt, så jag tyckte inte att det var så farligt. För mig var det rätt uppenbart. Vi har ju sett hur kronan försvagats 30–40 procent mot de större valutorna. Att det är en liten skitvaluta tycker jag var rätt okontroversiellt.
Där och då startade den stora krondebatt som rasat sedan dess.
– Jag tror det blev en väckarklocka, att folk började tänka på euron och kronan. Det var ju en fråga som nästan hade dött efter folkomröstningen 2003. Men nu har ju var enda jävel en stark åsikt. Nu dyker det upp artiklar nästan varje dag.
Året som gått har varit extremt i svensk ekonomi, med konjukturdämpning, först ränteuppgång och sedan nu förväntning på att räntan ska sänkas igen. Kronan tappade först 7-8 procent och sedan stärkts lika mycket.
– Jag tittade precis innan du kom, och vet du vad kronan stod på? Prick 11,15 mot euron, exakt som för ett år sedan. Men det hjälper inte kronan i längden, för många som följer utvecklingen under året tänker ”oj vad volatil den valutan är”.
När detta publiceras bara några dagar efter intervjun har den stärkts ytterligare några öre, ned mot 10 kronor mot dollar och 11 mot euron. Rörelserna är stora.
”Riksbanken noll ansvarig”
Christer Gardells teori om orsaken till kronförsvagningen har inte fått riktigt lika mycket uppmärksamhet. Enligt Ceviangrundaren handlar försvagningen mycket lite om internationella valutaspekulanter som lusläser centralbanksprotokoll för att analysera räntedifferenser, eller om Riksbanken för den delen.– Alla talar om Riksbanken, jag fattar inte vad de pratar om. Kronförsvagningen har skett på grund av en strukturförändring som beslutades vid en folkomröstning. Så vitt jag vet var det inte Riksbanken som styrde folkomröstningen. Jag håller Riksbanken som noll ansvarig, säger han.
I stället menar han att den långsiktiga försvagningen nästan helt beror på att internationella investerare undviker att vara exponerade mot svenska kronan.
– Jag har structure–conduct–performance inprogrammerat i mitt huvud när jag analyserar alla marknader, säger han.
Christer Gardell syftar på det så kallade SCP-paradigmet, som utvecklades av ekonomen Joe S Bain på 1950-talet från teorier som tagits fram på Harvarduniversitetet. Modellen används bland annat av konsultbyrån McKinsey, där Christer Gardell började sin karriär på 1980-talet och beskriver sambandet mellan marknadens struktur, aktörernas beteende och det finansiella utfallet.
En strukturomvandling som överträffar det mesta var införandet av euron 1999. Från ett tjog europeiska valutor av varierande storlek återstod bara den norska och svenska kronan bland de mindre västeuropeiska.
Det skulle dröja ett drygt decennium innan effekten slog igenom fullt för svensk del.
– Först var det turbulent under bildandet av euron, sedan kom den globala finanskrisen och allt det där. Men när det väl lugnat ner sig på marknaden, för ungefär tio år sedan, då börjar vi se det här sluttande planet för kronan, säger han.
Aktörerna anpassar sig efter strukturen vilket påverkar det finansiella utfallet, i det här fallet att kronan försvagats. Kronan är flytande, det vill säga kursen styrs helt av marknadens utbud och efterfrågan.
– Investerare som tidigare kunde bära kronrisk vill inte göra det längre. Vår fond har en euroklass och en dollarklass. Hur många tror du har bett om en svensk krona-klass? Noll. Ingen vill ha kronrisk.
Enligt Christer Gardell handlar det inte om att utländska investerare har något emot Sverige eller hur landet sköts, men att den lilla kronan framstår som ett udda djur. Därmed en risk.
– Om de stöter på den här typen av exponering, då är ryggmärgsinstinkten att ta bort risken. Köper en utländsk investerare en tillgång i Sverige, ett bolag eller fastighet, så följs det alltid av en säljtransaktion på kronan på motsvarande belopp, säger han.
Säljtransaktionerna han syftar på är när investeraren hedgar, alltså valutasäkrar sin investering, så att kronans växelkurs mot dollar eller euro inte påverkar utfallet. I praktiken betyder det att kronor säljs och valutan försvagas.
Christer Gardell var motståndare till euron under folkomröstningen 2003. När det strukturella fallet började tappade han tron.
– Jag tänkte igenom det ordentligt för ungefär tio år sedan och insåg att det här kommer inte att funka. Jag tror inte på kronan helt enkelt. Min egen privata exponering mot kronan är jätteliten. I eat my own cooking.
Cevians nuvarande fond är strukturerad som en vanlig aktiefond, med euro som bas. Enligt Gardell är max 1 procent av investeringarna i fonden från aktörer med svenska kronor som primär investeringsvaluta, exempelvis pensionsfonder. I praktiken är alltså Cevian inte annorlunda än andra utländska investerare, med skillnaden att grundarna Lars Förberg och Christer Gardell råkar vara svenskar.
Cevian investerar i stora bolag, en hel del fortfarande svenska (se ruta). I stora svenska industribolag, som exempelvis SKF där Cevian är en av ägarna, beskriver han valutarisken som för det mesta förhållandevis liten. Storbolagen agerar på en global marknad och har lejonparten av kostnader och intäkter i andra valutor.
– I Nordea har vi haft en liten öppen exponering mot kronan. Men Nordea är verksamma i Danmark och Finland också. Exponeringen mot svenska kronan är så pass liten att vi har valt att inte hedga. Men normalt sett, om det hade varit en större exponering, hade vi hedgat.
– Så gjorde vi med Swedbank, som vi var inne i för ganska länge sedan. Det var ju en ganska stor investering, kanske 10 miljarder kronor.
13 miljarder i schweiziska UBS
En annan högaktuell bankinvestering är schweiziska UBS, där Cevian för några dagar sedan meddelade att fonden tagit en position på drygt 1 procent. Det är en investering på 1,2 miljarder euro, motsvarande drygt 13 miljarder kronor. Men där har det inte behövts en valutasäkring eftersom banken är global på ett sätt som ovan nämnda svenska banker inte kommer i närheten av.– UBS är väldigt valutadiversifierade så inget behov att hedga.
UBS redovisningsbas är schweizerfrancen. Även om Sverige och Schweiz bägge är små länder med flytande oberoende valuta och en stor finanssektor i förhållande till ekonomin upphör likheterna där, enligt Christer Gardell.
– När jag växte upp, då stod schweizerfrancen i 1,30 kronor. Men du kan inte jämföra Sverige med Schweiz, som är ett globalt center för förmögenhetsförvaltning. Schweizerfrancen är riktig free float, och det må vara ett litet land, men i den finansiella världen är det en gigant.
– UBS, som vi gått in i, förvaltar 3 700 miljarder dollar. Svenska SEB har en bråkdel av det.
Ett annat litet land med stark valuta är Singapore.
– Singapore är Asiens finanscentrum. Varken Sverige eller Norge är finanscentrum. Schweiz och Singapore uppfattas som extremt stabila och pålitliga länder, där spelreglerna inte ändras dramatisk.
Sverige har också en stor finansmarknad i förhållande till vår ekonomi.
– Private equity och riskkapital är väldigt stort i Sverige, men pengarna ligger i andra valutor och på konton utanför Sverige. Det är en väldigt stor skillnad mot Schweiz. Förmögenhetsförvaltning sker oftast i Schweiz.
Hade svenska kronan kunnat ha blivit en schweizerfranc om vi spelat våra kort annorlunda?
– Genom åren har vi haft en förkärlek för vänsterpolitik i Sverige och att vänstern skulle öppna upp för schweiziska regler inom förmögenhetsförvaltning och kapitalförvaltning är rätt osannolikt. På det området bedömer investerarna att det är noll risk att Schweiz skulle hitta på något.
– Om Sverige hade haft en dansk krona i stället, då hade svenska hushållens förmögenhet varit ungefär 10 000 miljarder mer. Ingen kan tycka det är bra.
Som Christer Gardell räknar har svenskarna förlorat 10 000 till 13 000 miljarder på att stå utanför euron. Han utgår från siffran att hushållens bruttoförmögenhet är 26 000 miljarder kronor. Så tar han det gånger hur mycket den danska kronan stärkts mot den svenska sedan Danmark peggade växelkursen mot euron, cirka 50 procent. Så justerar han för skulder.
– Frågan är var smärtgränsen går. Är det 20 000 miljarder? Jag tycker att det är oansvarigt av politikerna att inte erkänna att det blev fel i folkomröstningen och jag tycker de borde ta in oss i euron.
Finns en realistisk väg för Sverige att gå med i Euron?
– Det intressanta är hur stark opinionen är och hur politikerna positionerar sig. De två stora partierna Socialdemokraterna och Moderaterna, deras väljarbas är splittrad i frågan, vilket gör det lite knepigt kanske. Det vore kul att tvinga de stora partierna att ta ställning.
” Rädslan som fanns tidigare är borta. Det är mycket mer konkret i dag än 2003. Alla andra har euro”, säger Gardell. Foto: Anna Tärnhuvud
Stäng
” Rädslan som fanns tidigare är borta. Det är mycket mer konkret i dag än 2003. Alla andra har euro”, säger Gardell. Foto: Anna Tärnhuvud
Christer Gardell tror att Sverige skulle kunna knytas mot euron utifrån den danska kronans kurs. Om det vore idag skulle en euro kosta cirka 7,50 svenska kronor i stället för strax över 11 kronor. Han menar att i samma sekund som riksdagen fattar ett beslut, försvinner momentant riskpremien för svenska kronan.
– Den är säkert på 25–30 procent. Så du får redan där en otrolig kronförstärkning. Sedan går du in och förhandlar. Och då tycker jag att vi ska utgå ifrån att en krona är en krona. Vi ska ha samma kurs som danska kronan. Hade Danmark hoppat ur europeggen hade de hamnat hos oss på vår nivå.
Skulle vi klara en sådan förhandling?
– Det är ju svårt att veta. Det krävs en skicklig förhandlingstrupp. Jag skulle tro att EU, ECB och så vidare är rätt sugna på att få in Sverige i euron. Sverige kommer in med bra statsfinanser och bidrar till att siffrorna ser lite bättre ut därnere. Kostnaden för dem att släppa in oss på danska kronans nivå är inte särskilt stor.
Vill att Riksdagen fattar beslutet
För Christer Gardell är kronkursen bara ett av två viktiga skäl till att gå med i eurosamarbetet. Det andra skälet är att stärka Sveriges röst i EU.– De politiker jag talar med säger att vi behandlas som en andra klassens medborgare där nere. Vi är inte mainstream, så vi är inte med och påverkar. Jag tror att det är jätteviktigt att Sverige är med och påverkar, speciellt med alla dumheter som sker i Bryssel med omnejd.
Behövs en ny eurofolkomröstning?
– Nä, alltså, det är möjligt, men folkomröstningar… Det blir ju alltid 52–48 i någon riktning. Det är kristallklart tycker jag. Kronans liv vid sidan av de stora valutorna funkar inte. Vi blir bara fattigare och fattigare. Jag tycker att riksdagen ska ta tag i frågan, fatta ett beslut och sedan gå in i euron så fort som möjligt.
Hur ska en eurokampanj skötas?
– Rädslan som fanns tidigare är borta. Det är mycket mer konkret i dag än 2003. Alla andra har euro. Jag tror man ska hålla det på enklare nivå. Vill vi bli fattigare röstar vi för kronan. Vill vi bli rikare röstar vi för euron.
Hur ser du på argumentet att en svag krona är bra för svensk industri?
– Jag har jobbat med industribolag i fyrtio år, och jag ser inga fördelar alls med en svag krona. Jag ser bara att vi har blivit fattigare.
Vad säger politikerna när du talar med dem på tu man hand?
– Det beror på vem du pratar med. Jag tror många är för att gå med i euron. En del är tydliga och säger publikt vad de tycker, andra vågar inte det. Men jag tycker de flesta jag träffar är för.
Christer Gardell jämför med folkomröstningen för tjugo år sedan. Då var euron en abstrakt och konceptuell fråga ”som svischade över huvudet på 95 procent på befolkningen”. Nu har alla vant sig vid euron och tycker att det är lite jobbigt att växla kronor.
– Sedan har vi fått facit också, med kronförsvagningen. Man åker ut och känner, fan vad dyrt det är. I dag är det en hög sannolikhet att du skulle få ett massivt ja vid en folkomröstning.
I den senaste årliga opinionsundersökningen från EU-kommissionen sa sig 54 procent av de tillfrågade svenskarna vara för idén att införa euron som valuta. Det var första gången en tydlig majoritet var för.
Vad skulle vara det absolut svåraste motståndet till att gå över?
– Jag jobbar med förändring. Den reflexmässiga inställningen hos folk är att vara emot en förändring. Men nu har vi varit igenom frågan en gång tidigare, så jag tror att avståndet till att få folk att ändra sig nu är mycket kortare. Men man ska inte underskatta förändringsoviljan och för många i Sverige kanske inte kronförsvagningen så konkret. Sen finns det massa kronromantiker där ute.
Skulle du själv engagera dig i en folkomröstning.
– Ja, kanske. Jag tycker frågan är rätt viktig för Sverige. På något sätt kanske jag hade gjort det, säger Christer Gardell.
Han förtydligar sig lite senare.
– Jag engagerar mig.
Om vi inte går med i euron hur mycket svagare kan kronan bli?
– Svårt att säga. Självklart beror det lite på hur vi sköter landet. Vi har hittills skött landet bra och har förlorat 40 procent. Sköter vi det dåligt? Gud förbjude den tanken, det blir inte roligt.
Om vi fortsätter att sköta landet hyfsat?
– Det fortsätter säkert nedåt i ett liknande tempo som vi sett tidigare.
Christer Gardell
PanPan
Forumveteran
Tror du att du kommer få mer baht i månaden om går över till Euro nu eller 5555.”Skitvaluta”. Det var i fjol, på annandag jul, som TT publicerade en intervju med fondbolaget Cevians medgrundare och vd Christer Gardell. I texten dömde han i spetsiga ordalag ut den svenska kronan och argumenterade för att Sverige borde ansluta sig till euron så snart som möjligt. Nyhetsbyrån har tidigare gjort intervjuer med Christer Gardell som kan handla om allt möjligt. Att temat var svenska kronan den här gången var Gardell oförberedd på.
Citatet om skitvaluta citerades brett. Intervjun återstartade i praktiken en debatt som varit död i många år: ett svenskt euromedlemskap. Att det skulle bli så stor reaktion på intervjun förvånade honom.
– Kronan har ju tidigare kallats skvalpvaluta och allt möjligt, så jag tyckte inte att det var så farligt. För mig var det rätt uppenbart. Vi har ju sett hur kronan försvagats 30–40 procent mot de större valutorna. Att det är en liten skitvaluta tycker jag var rätt okontroversiellt.
Där och då startade den stora krondebatt som rasat sedan dess.
– Jag tror det blev en väckarklocka, att folk började tänka på euron och kronan. Det var ju en fråga som nästan hade dött efter folkomröstningen 2003. Men nu har ju var enda jävel en stark åsikt. Nu dyker det upp artiklar nästan varje dag.
Året som gått har varit extremt i svensk ekonomi, med konjukturdämpning, först ränteuppgång och sedan nu förväntning på att räntan ska sänkas igen. Kronan tappade först 7-8 procent och sedan stärkts lika mycket.
– Jag tittade precis innan du kom, och vet du vad kronan stod på? Prick 11,15 mot euron, exakt som för ett år sedan. Men det hjälper inte kronan i längden, för många som följer utvecklingen under året tänker ”oj vad volatil den valutan är”.
När detta publiceras bara några dagar efter intervjun har den stärkts ytterligare några öre, ned mot 10 kronor mot dollar och 11 mot euron. Rörelserna är stora.
”Riksbanken noll ansvarig”
Christer Gardells teori om orsaken till kronförsvagningen har inte fått riktigt lika mycket uppmärksamhet. Enligt Ceviangrundaren handlar försvagningen mycket lite om internationella valutaspekulanter som lusläser centralbanksprotokoll för att analysera räntedifferenser, eller om Riksbanken för den delen.
– Alla talar om Riksbanken, jag fattar inte vad de pratar om. Kronförsvagningen har skett på grund av en strukturförändring som beslutades vid en folkomröstning. Så vitt jag vet var det inte Riksbanken som styrde folkomröstningen. Jag håller Riksbanken som noll ansvarig, säger han.
I stället menar han att den långsiktiga försvagningen nästan helt beror på att internationella investerare undviker att vara exponerade mot svenska kronan.
– Jag har structure–conduct–performance inprogrammerat i mitt huvud när jag analyserar alla marknader, säger han.
Christer Gardell syftar på det så kallade SCP-paradigmet, som utvecklades av ekonomen Joe S Bain på 1950-talet från teorier som tagits fram på Harvarduniversitetet. Modellen används bland annat av konsultbyrån McKinsey, där Christer Gardell började sin karriär på 1980-talet och beskriver sambandet mellan marknadens struktur, aktörernas beteende och det finansiella utfallet.
En strukturomvandling som överträffar det mesta var införandet av euron 1999. Från ett tjog europeiska valutor av varierande storlek återstod bara den norska och svenska kronan bland de mindre västeuropeiska.
Det skulle dröja ett drygt decennium innan effekten slog igenom fullt för svensk del.
– Först var det turbulent under bildandet av euron, sedan kom den globala finanskrisen och allt det där. Men när det väl lugnat ner sig på marknaden, för ungefär tio år sedan, då börjar vi se det här sluttande planet för kronan, säger han.
Aktörerna anpassar sig efter strukturen vilket påverkar det finansiella utfallet, i det här fallet att kronan försvagats. Kronan är flytande, det vill säga kursen styrs helt av marknadens utbud och efterfrågan.
– Investerare som tidigare kunde bära kronrisk vill inte göra det längre. Vår fond har en euroklass och en dollarklass. Hur många tror du har bett om en svensk krona-klass? Noll. Ingen vill ha kronrisk.
Enligt Christer Gardell handlar det inte om att utländska investerare har något emot Sverige eller hur landet sköts, men att den lilla kronan framstår som ett udda djur. Därmed en risk.
– Om de stöter på den här typen av exponering, då är ryggmärgsinstinkten att ta bort risken. Köper en utländsk investerare en tillgång i Sverige, ett bolag eller fastighet, så följs det alltid av en säljtransaktion på kronan på motsvarande belopp, säger han.
Säljtransaktionerna han syftar på är när investeraren hedgar, alltså valutasäkrar sin investering, så att kronans växelkurs mot dollar eller euro inte påverkar utfallet. I praktiken betyder det att kronor säljs och valutan försvagas.
Christer Gardell var motståndare till euron under folkomröstningen 2003. När det strukturella fallet började tappade han tron.
– Jag tänkte igenom det ordentligt för ungefär tio år sedan och insåg att det här kommer inte att funka. Jag tror inte på kronan helt enkelt. Min egen privata exponering mot kronan är jätteliten. I eat my own cooking.
Cevians nuvarande fond är strukturerad som en vanlig aktiefond, med euro som bas. Enligt Gardell är max 1 procent av investeringarna i fonden från aktörer med svenska kronor som primär investeringsvaluta, exempelvis pensionsfonder. I praktiken är alltså Cevian inte annorlunda än andra utländska investerare, med skillnaden att grundarna Lars Förberg och Christer Gardell råkar vara svenskar.
Cevian investerar i stora bolag, en hel del fortfarande svenska (se ruta). I stora svenska industribolag, som exempelvis SKF där Cevian är en av ägarna, beskriver han valutarisken som för det mesta förhållandevis liten. Storbolagen agerar på en global marknad och har lejonparten av kostnader och intäkter i andra valutor.
– I Nordea har vi haft en liten öppen exponering mot kronan. Men Nordea är verksamma i Danmark och Finland också. Exponeringen mot svenska kronan är så pass liten att vi har valt att inte hedga. Men normalt sett, om det hade varit en större exponering, hade vi hedgat.
– Så gjorde vi med Swedbank, som vi var inne i för ganska länge sedan. Det var ju en ganska stor investering, kanske 10 miljarder kronor.
13 miljarder i schweiziska UBS
En annan högaktuell bankinvestering är schweiziska UBS, där Cevian för några dagar sedan meddelade att fonden tagit en position på drygt 1 procent. Det är en investering på 1,2 miljarder euro, motsvarande drygt 13 miljarder kronor. Men där har det inte behövts en valutasäkring eftersom banken är global på ett sätt som ovan nämnda svenska banker inte kommer i närheten av.
– UBS är väldigt valutadiversifierade så inget behov att hedga.
UBS redovisningsbas är schweizerfrancen. Även om Sverige och Schweiz bägge är små länder med flytande oberoende valuta och en stor finanssektor i förhållande till ekonomin upphör likheterna där, enligt Christer Gardell.
– När jag växte upp, då stod schweizerfrancen i 1,30 kronor. Men du kan inte jämföra Sverige med Schweiz, som är ett globalt center för förmögenhetsförvaltning. Schweizerfrancen är riktig free float, och det må vara ett litet land, men i den finansiella världen är det en gigant.
– UBS, som vi gått in i, förvaltar 3 700 miljarder dollar. Svenska SEB har en bråkdel av det.
Ett annat litet land med stark valuta är Singapore.
– Singapore är Asiens finanscentrum. Varken Sverige eller Norge är finanscentrum. Schweiz och Singapore uppfattas som extremt stabila och pålitliga länder, där spelreglerna inte ändras dramatisk.
Sverige har också en stor finansmarknad i förhållande till vår ekonomi.
– Private equity och riskkapital är väldigt stort i Sverige, men pengarna ligger i andra valutor och på konton utanför Sverige. Det är en väldigt stor skillnad mot Schweiz. Förmögenhetsförvaltning sker oftast i Schweiz.
Hade svenska kronan kunnat ha blivit en schweizerfranc om vi spelat våra kort annorlunda?
– Genom åren har vi haft en förkärlek för vänsterpolitik i Sverige och att vänstern skulle öppna upp för schweiziska regler inom förmögenhetsförvaltning och kapitalförvaltning är rätt osannolikt. På det området bedömer investerarna att det är noll risk att Schweiz skulle hitta på något.
– Om Sverige hade haft en dansk krona i stället, då hade svenska hushållens förmögenhet varit ungefär 10 000 miljarder mer. Ingen kan tycka det är bra.
Som Christer Gardell räknar har svenskarna förlorat 10 000 till 13 000 miljarder på att stå utanför euron. Han utgår från siffran att hushållens bruttoförmögenhet är 26 000 miljarder kronor. Så tar han det gånger hur mycket den danska kronan stärkts mot den svenska sedan Danmark peggade växelkursen mot euron, cirka 50 procent. Så justerar han för skulder.
– Frågan är var smärtgränsen går. Är det 20 000 miljarder? Jag tycker att det är oansvarigt av politikerna att inte erkänna att det blev fel i folkomröstningen och jag tycker de borde ta in oss i euron.
Finns en realistisk väg för Sverige att gå med i Euron?
– Det intressanta är hur stark opinionen är och hur politikerna positionerar sig. De två stora partierna Socialdemokraterna och Moderaterna, deras väljarbas är splittrad i frågan, vilket gör det lite knepigt kanske. Det vore kul att tvinga de stora partierna att ta ställning.
” Rädslan som fanns tidigare är borta. Det är mycket mer konkret i dag än 2003. Alla andra har euro”, säger Gardell. Foto: Anna Tärnhuvud
Stäng
” Rädslan som fanns tidigare är borta. Det är mycket mer konkret i dag än 2003. Alla andra har euro”, säger Gardell. Foto: Anna Tärnhuvud
Christer Gardell tror att Sverige skulle kunna knytas mot euron utifrån den danska kronans kurs. Om det vore idag skulle en euro kosta cirka 7,50 svenska kronor i stället för strax över 11 kronor. Han menar att i samma sekund som riksdagen fattar ett beslut, försvinner momentant riskpremien för svenska kronan.
– Den är säkert på 25–30 procent. Så du får redan där en otrolig kronförstärkning. Sedan går du in och förhandlar. Och då tycker jag att vi ska utgå ifrån att en krona är en krona. Vi ska ha samma kurs som danska kronan. Hade Danmark hoppat ur europeggen hade de hamnat hos oss på vår nivå.
Skulle vi klara en sådan förhandling?
– Det är ju svårt att veta. Det krävs en skicklig förhandlingstrupp. Jag skulle tro att EU, ECB och så vidare är rätt sugna på att få in Sverige i euron. Sverige kommer in med bra statsfinanser och bidrar till att siffrorna ser lite bättre ut därnere. Kostnaden för dem att släppa in oss på danska kronans nivå är inte särskilt stor.
Vill att Riksdagen fattar beslutet
För Christer Gardell är kronkursen bara ett av två viktiga skäl till att gå med i eurosamarbetet. Det andra skälet är att stärka Sveriges röst i EU.
– De politiker jag talar med säger att vi behandlas som en andra klassens medborgare där nere. Vi är inte mainstream, så vi är inte med och påverkar. Jag tror att det är jätteviktigt att Sverige är med och påverkar, speciellt med alla dumheter som sker i Bryssel med omnejd.
Behövs en ny eurofolkomröstning?
– Nä, alltså, det är möjligt, men folkomröstningar… Det blir ju alltid 52–48 i någon riktning. Det är kristallklart tycker jag. Kronans liv vid sidan av de stora valutorna funkar inte. Vi blir bara fattigare och fattigare. Jag tycker att riksdagen ska ta tag i frågan, fatta ett beslut och sedan gå in i euron så fort som möjligt.
Hur ska en eurokampanj skötas?
– Rädslan som fanns tidigare är borta. Det är mycket mer konkret i dag än 2003. Alla andra har euro. Jag tror man ska hålla det på enklare nivå. Vill vi bli fattigare röstar vi för kronan. Vill vi bli rikare röstar vi för euron.
Hur ser du på argumentet att en svag krona är bra för svensk industri?
– Jag har jobbat med industribolag i fyrtio år, och jag ser inga fördelar alls med en svag krona. Jag ser bara att vi har blivit fattigare.
Vad säger politikerna när du talar med dem på tu man hand?
– Det beror på vem du pratar med. Jag tror många är för att gå med i euron. En del är tydliga och säger publikt vad de tycker, andra vågar inte det. Men jag tycker de flesta jag träffar är för.
Christer Gardell jämför med folkomröstningen för tjugo år sedan. Då var euron en abstrakt och konceptuell fråga ”som svischade över huvudet på 95 procent på befolkningen”. Nu har alla vant sig vid euron och tycker att det är lite jobbigt att växla kronor.
– Sedan har vi fått facit också, med kronförsvagningen. Man åker ut och känner, fan vad dyrt det är. I dag är det en hög sannolikhet att du skulle få ett massivt ja vid en folkomröstning.
I den senaste årliga opinionsundersökningen från EU-kommissionen sa sig 54 procent av de tillfrågade svenskarna vara för idén att införa euron som valuta. Det var första gången en tydlig majoritet var för.
Vad skulle vara det absolut svåraste motståndet till att gå över?
– Jag jobbar med förändring. Den reflexmässiga inställningen hos folk är att vara emot en förändring. Men nu har vi varit igenom frågan en gång tidigare, så jag tror att avståndet till att få folk att ändra sig nu är mycket kortare. Men man ska inte underskatta förändringsoviljan och för många i Sverige kanske inte kronförsvagningen så konkret. Sen finns det massa kronromantiker där ute.
Skulle du själv engagera dig i en folkomröstning.
– Ja, kanske. Jag tycker frågan är rätt viktig för Sverige. På något sätt kanske jag hade gjort det, säger Christer Gardell.
Han förtydligar sig lite senare.
– Jag engagerar mig.
Om vi inte går med i euron hur mycket svagare kan kronan bli?
– Svårt att säga. Självklart beror det lite på hur vi sköter landet. Vi har hittills skött landet bra och har förlorat 40 procent. Sköter vi det dåligt? Gud förbjude den tanken, det blir inte roligt.
Om vi fortsätter att sköta landet hyfsat?
– Det fortsätter säkert nedåt i ett liknande tempo som vi sett tidigare.
Christer Gardell
Om skiftar till Euro nu så kommer lönen bli efter kronvärdet nu, Sverige kommer bli ett låglönenivå bland dom lägre i EU.
Om krona har nått botten nu som många ekonomer tror så är det sämsta tillfället att byta valuta på.
Och byter vi nu så kommer vi hamna på en inkomstnivå som ger oss samma i baht från krona nu.
Du kommer inte få mer baht i månaden om vi byter till Euro idag.
Hade vi dock bytt till Euro för 10 år sen hade du haft mer baht i månaden idag.
Om inflationen går ner nu så kommer ECB och FED sänka räntan snabbare än Sverige och Euro och USD försvagas.
Precis som när inflationen höjdes så höjde dom räntan snabbare och Euro och USD förstärktes.
SatanG
Forumveteran
Det är en lång process att byta valuta men det är ju inte bara Gardell som menar att det skulle innebära klart lägre kronpris på Euron.
Han nämner 7.5kr/Eur i artikeln, värderingen av kronan "rätta" värde kommer vid övergång naturligtvis förhandlas fram mellan Sverige och EU, knappast att man bara tar dagskursen.
/ SatanG
A
apknug
Gäst
Visst är det så, skulle Sverige bara uttrycka intentionen att införa EUR så skulle det märkas på kursen.
