Distansförhållande hur fungerar det.

 
Status
Ej öppen för ytterligare svar.
Sitter och läser denna tråd, intressant men jag har ju förstått på denna tråd och övriga trådar att det allt som oftast handlar om som ni uttrycker det "bartjejer".

Vill ge en liten annan sida av saken och det är ju att det finns ju också förhållanden där damen inte kommer från ett barjobb och där kanske inte nödvändigtvis den bild som ges här om att supporta mm har lika stor betydelse.

Jag tänker på mitt förhållande med min Linda, hon kommer inte från barvärlden utan varit hemmafru mestadels av sitt liv i tidigare äktenskap med thaimän och dåliga sådana skall tilläggas, män som varit taskiga mot henne.

Jag har inga stora pengar. Jag skickar henne och täcker upp för henne med pengar då hon säger till. Vårt förhållande till varandra har hitintills aldrig byggt på att jag skall försörja henne eller liknande, hon arbetar, hennes ena dotter arbetar och hennes far är undertaker och alla bor de hemma hos fadern /morfar.

Vad jag vill säga med detta är ju att det finns ju inte endast en bild av detta med förhållande till en kvinna i Thailand även om kanske många just träffar en bartjej och min kvinna är inte ett dugg intresserad av att jag inte är välbeställd eller liknande utan hon är fullt införstådd med att jag är en vanlig anställd med normal lön och hon har aldrig krävt något egentligen.

Dock har jag självmant hjälpt henne vid extra utgifter så som ena dotterns skolgång t ex. Hon vet vad hur världen ligger och hon är medveten om hur livet vill bli i Sverige när hon kommer hit. Hon väntar på mig och jag är uppriktigt övertygad om att hon menar allvar, för det går ingen nöd på henne utan att för den skull ha något överflöd, utan en ganska normal thailändsk standard, där hon tjänar runt 5000 och dottern 5000 och hon har inga som helst krav på excesser i livet utan står med båda fötterna på jorden och vet att livet är både ta och ge.

Så jag tycker att det är en väldigt ensidig bild man målar upp här, att om du inte kan supporta din kvinna med kanske minst 5000-6000 eller 10000 i månaden så bry dig inte, tycker att det är att allt för lätt förenkla bilden.

Min Linda har inte haft det så lätt i livet men en man som behandlat henne mycket illa i 16 år innan han fick sitt straff och dog i en hjärtinfarkt, sådana kvinnor bryr sig inte om pengar utan kärlek och en man som älskar henne och som är snäll samt omtänksam och kan ge henne ett tryggt liv och då främst på det humana planet, pengar är i detta läget underordnat.

Vad många kvinnor i hennes situation där de blivit misshandlade samt en man som bara supit bort alla pengar vill ha är ett homogent, tryggt och stabilt förhållande där hon kan känna sig trygg och där inte hon skall behöva vara rädd för att mannen kanske kommer hem på fyllan och slår henne på käften.

Så jag ville med detta visa på att det inte alltid behöver vara så att man träffat sin älskade genom ett barbesök, även om jag vet att det i 9 av 10 fall förmodligen är på det viset. Vi har ju en medlem här som träffade sin i Sverige. Men nu kanske det är så att ni alltid diskuterar de här frågorna utifrån detta perspektiv och då förstår jag det i så fall, men ville ändå visa på att det finna andra varianter.

Mvh Peter :wai:
 
Ja, ledarn jag är fullständigt medveten om att det är två sidor av saken, ville bara visa på att det finns andra sätt att träffa kvinnor på i thailand. Ville bara bredda diskussuionen lite, för det är ju så att det kan bli lite ensidigt ibland och man får bara en bild av samma sak.

Visst skall man ju inte ge sig in i förhållanden om man inte kan ta ansvar för sin ekonomi mm, men det gäller ju inte bara med en thaidam, utan ansvar måste man ta oavsett vart i världen man befinner sig.

Så jag är inte emot något resonnemang egentligen utan vill bara som sagt var bredda diskussionen lite. Väldigt mycket i detta forum blir ju av förklarliga skäl väldigt färgat ur ett Isaanskt perspektiv, men det finns ju ett annat Thailand också!

Mvh Peter :wai:
 
"ledarn " sa:
Min personliga tro är att det handlar inte bara om "bartjejer" som vill bli försörjda...
Så jag förknippar absolut inte penga snacket med att det måste vara en "barbrud"..
Tror på fullaste allvar att även en "kontorstjej" eller en sjuksyster vill bli försörjd. (Oavsett nationalitet)

Men som b,la, "lego" betonar att många av Thai kvinnorna vill ha ett "committment".. Dom vill bli säkra på att du att står där med armarna öppna.
Jag tror att det är lite viktigare för dom än för t,ex Svenska kvinnor ??

Men det är klart att det blir väl lätt lite för vinklat emot Ihsaan och bartjejer, så där har du rätt.

Ledarn, vi är helt överens, det är det jag menar i mitt första inlägg också, så som jag sagt motsäger jag varken dig eller lego eller någon annan, så du behöver inte oroa dig :)

Mitt första inlägg här är bara ämnat att belysa en annan verklighet också och om du går tillbaka till mitt första inlägg så skriver jag precis det du själv pratar om här egentligen.

Vi pratar här om två olika scenarior och situationer, dels barflickan som vi alla vet har tvingats från sin hembygd långt hemifrån för att kunna hjälpa till med försörjningen och många gånger kanske det är enda utvägen.

Sen har vi den andra kategorin och det är kvinnor som är lite äldre och varit gifta med thaimän där de rent ut sagt har haft ett helvete och detta är ju ingen nyhet att thaimän speciellt lågavlönade outbildade män bär sig åt som svin mot sina fruar, inte alla men väldigt många gör det och har ”mia noi” både till höger och vänster samt super upp alla pengar de kommer över eller spelar bort dem.

De söker också falangmän för att kunna just få en man som har ”comittment" som du talar om, och för dessa kvinnor är det kanske än mer viktigt med just trygghet i form av ”godhet, snällhet, ömsint och en förstående man än just pengar.

Förresten så skickade jag 5000 bath i onsdags och jag skickade 5000 bath för två veckor sedan, så visst supportar också jag min Linda, inte tu tal om det, för jag vill att hon skall kunna unna sig lite extra ibland och samtidigt är det ju ett barn på 16 år i huset, den andra arbetar.

Barflickan vill ju naturligtvis också ha en man som är snäll och omtänksam, det vill ju alla, så det är ju inget konstigt med det, men många gånger kanske mer beroende av ett ekonomiskt stöd en den andra gruppen.

Barflickan är ju många gånger beroende av trygghet i form av pengar då hon många gånger kanske inte har en inkomst, många har det men små inkomster och behöver support, visst så jag motsäger inte det, utan det jag vänder mig emot är att det blir så ensidigt prat om just barflickor som varandes den enda vägen till en thaiförälskelse och jag tycker inte att det behöver vara så svart eller vitt.

Ledarn, du vet att jag känt Thailand under många år och är ju ingalunda okunnig om de här förhållandena i Thailand utan mycket väl medveten om de här sakerna och vurmar för kvinnorna i Thailand som många gånger har det svårt och söker lyckan och livet med en falangman och ingen mer än jag själv tycker naturligtvis att suktar man efter en kvinna i Thailand, så skall man givetvis ta sitt ansvar både när det gäller trygghet i form av ekonomiskt stöd samt genom en uppriktig och ärligt uttalad kärlek till henne, annars kan man låta bli, så där håller jag fullständigt med.

Jag själv t ex, har ju under alla de 21-22 år som jag rest till Thailand aldrig haft tanke på att skaffa mig en kärlek i Thailand, just för att jag inte ansett mig mogen eller redo för att axla ett sådant ansvar och jag har heller aldrig egentligen velat och då har jag också tagit det ansvaret och inte lurat varken mig själv eller någon kvinna, men nu när jag blivit äldre är jag redo och jag vet att det kommer att gå bra.

Under 90-talet hjälpte jag en del kvinnor i Bangkok utan att jag hade något förhållande med dem, speciellt en Bonmee, helt galen och rolig kvinna som just blev blåst av en falangidiot och ställdes på bar backe med en son. Jag kände ju henne sen tidigare och jag kunde inte annat en att hjälpa henne, hon var förresten också en kanske inte riktigt men ändå bartjej från Korat. Nu här hon i ålder med Linda och har flyttat hem till sitt föräldrahem i Korat.

En annan kvinna som var döv och människor i thailand som har något slags lyte eller funktionshinder ses många gånger som något djävulen dragit in och de är mycket dåligt lottade i samhället, henne hjälpte jag också.

Hon och jag satt och sålde olika smycket i sten mm, utanför Grand Palace och varje gång hon ville något ryckte hon och slet i mina kläder och vifta med händerna och på något underligt vis förstod vi varandra, ja det var en fin tid faktiskt och alla munkarna i Banglampoo som fick reda på att en falang hjälpte en döv kvinna gav mycket god karma och de log varje gång de såg mig, ja härliga minnen faktiskt.

Mvh Peter :wai:
 
Måste ju bara inlägga att det faktiskt finns bartjejer som inte tänker bara pengar.
Min förra tjej träffade jag i en bar, vi bodde tillsammans och efter 4 månader flyttade vi hem till hennes by och hon skaffade sig ett vanligt jobb.
I vårat förhållande var det ALDRIG några pengar inblandade. Vi hade det bra och disskuterade aldrig ens pengar. Hon tjänade sina pengar och använde dem till att hjälpa sin familj, och jag hade mina pengar som jag levde på, sen betalade jag såklart 90 % av all mat, men förutom maten var det aldrig några pengar inblandade.
Det höll i nästan 3 år, ända tills den dagen hon till min stora sorg dog i en olycka!
Men det var enligt mig ett förhållande med en bartjej som helt var byggt på kärlek och inte försörjning
 
"Suffix " sa:
Måste ju bara inlägga att det faktiskt finns bartjejer som inte tänker bara pengar.
Min förra tjej träffade jag i en bar, vi bodde tillsammans och efter 4 månader flyttade vi hem till hennes by och hon skaffade sig ett vanligt jobb.
I vårat förhållande var det ALDRIG några pengar inblandade. Vi hade det bra och disskuterade aldrig ens pengar. Hon tjänade sina pengar och använde dem till att hjälpa sin familj, och jag hade mina pengar som jag levde på, sen betalade jag såklart 90 % av all mat, men förutom maten var det aldrig några pengar inblandade.
Det höll i nästan 3 år, ända tills den dagen hon till min stora sorg dog i en olycka!
Men det var enligt mig ett förhållande med en bartjej som helt var byggt på kärlek och inte försörjning

Ja, det är detta jag menar och det är bra att det kommer in fler olika synpunkter på detta med förhållande och distansförhållande, pengar och allt vad det nu heter och att det finns inte bara en möjlighet till kärleken i Thailand och allt är inte svart eller vitt.

Skall utöka lite det här med den andra gruppen kvinnor som jag omtalade i förra inlägget, de som har varit gifta med thaimän och farit illa. De finns i massor, Linda skulle kunna plocka fram 10 kvinnor omedelbart som hon känner som inget hellre skulle vilja ha en falangman. Problemet här är ju att de inte syns lika mycket, de är inte så lättillgängliga och de är ju oftast då också äldre runt 35-40 och detta kanske ligger dem i fatet och de är förmodligen inte lika eftertraktade. Varför kan man ju fråga sig? De är både smarta, kloka och vackra och vet vad en man vill ha samt behöver.

I denna grupp finns ju också en variation av lågutbildade till utbildade och ekonomiskt ganska hyfsade förhållanden till mindre ekonomiska förhållanden, de har oftast barn i övre tonåren mm. Så valmöjligheter finns hur mycket som helst och de har också många gånger större förståelse och marginaler att vänta samt fungerar det bra med distansförhållande tills allt kommer på plats.

De har större livserfarenhet och kanske många gånger mer förståelse för omständigheter, jag har ju själv en kvinna i denna grupp och visst längtar vi efter varandra och saknar varandra, men det fungerar mycket bra för vi båda är införstådda med de omständigheter som råder.

Mch Peter :wai:
 
"ledarn " sa:
Det här är något jag och min fru har fått många, många frågor om av nästan alla vi träffar i hembyn..
Alltid är det någon i alla familjer som vill ha en falang..

Jag har också märkt att bland dom Thaikvinnor vi träffar här hemma i Sverige har det blivit "vanligare" att dom bara har kommit
hit som inbjudna av en släkting som bor här för att bli flickvän till någon kompis till mannen..
Nästan 50% av skolkompisarna (Thai) till frugan har aldrig träffat sin sambo tidigare..

Ja det är riktigt, finns ju faktiskt thaikvinnor som specialiserat sig på att förmedla just sådana här kontakter också. Det gick ju en dansk programserie om detta har jag för mig.

Mvh Peter :wai:
 
Återgång till ursprungsfrågan, inte tusan funkar distansförhållanden. I mitt fall så flyttade jag till Asien sa upp mig med femton minuters varsel. Plockade upp thailändskan i Bangkok och drog till Beijing och det var för en hel del år sen.
 
"Hansui " sa:
Återgång till ursprungsfrågan, inte tusan funkar distansförhållanden. I mitt fall så flyttade jag till Asien sa upp mig med femton minuters varsel. Plockade upp thailändskan i Bangkok och drog till Beijing och det var för en hel del år sen. Jag har byggt upp ett företag som är i stort sett är nummer ett i branschen, worldwide. Jag gör i stort sett vad jag vill idag, tack vare thailändskan som räddade mig från ett öde värre än dödan. Inte tusan ska ni dra iväg thailändskor till Europa, dom är extremt asiatiska, passar väl i Kina och Malaysia och Vietnam men Europa, knappast. Det är ett tappert burit lidande för dom.
 
"Hansui " sa:
Återgång till ursprungsfrågan, inte tusan funkar distansförhållanden. I mitt fall så flyttade jag till Asien sa upp mig med femton minuters varsel. Plockade upp thailändskan i Bangkok och drog till Beijing och det var för en hel del år sen.

Nä, inte permanent givetvis, men det tror jag ju ingen avsåg heller!

Mvh Peter :wai:
 
Ifall det är ett one-night-stand så behövs dét väl knappast nämnas i detta forum.
Måste erkänna att kineserna är livrädda för hennes fruktansvärda temperament. Kunde berätta otroliga historier från denna never ending story.
 
"Hansui " sa:
Ifall det är ett one-night-stand så behövs dét väl knappast nämnas i detta forum.
Måste erkänna att kineserna är livrädda för hennes fruktansvärda temperament. Kunde berätta otroliga historier från denna never ending story.

Ja, vi är idel öra ;)
%c3%b6ra.jpg


Mvh Peter :wai:
 
"legolas " sa:
Suffix nu kommer du val att bli skitsur. Men din "van" jobbade i en bar av en anledning och det var inte att bredda sin bekantskapskrets precis utan det var for att tjana pengar till sin familj. Jag ar 100 procent overtygad om att om du INTE betalt 90 ptocent av maten, sa hade du inte blivit gammal i "garden"....

Varför skulle jag bli sur? Absolut inte. Är inte den som blir sur utan gillar diskutera.
I mitt förra inlägg så pratade jag inte om Wan, pratade om min förra tjej. Vi träffades i en bar i Pattaya. Bodde där tillsammans i 5 månader och sen upp till hennes by. Det var ett förhållande hela utan ekonomiska krav från hennes sida. Hon tjänade som sagt sina pengar och använde dem till sig själv och sin familj, sen använde jag mina pengar till det jag ville och maten som vi åt.

Hur förhållandet mellan mig och Wan är, är det helt annan sak. Där betalar jag oavkortat allt när vi är tillsammans. Maten, shopping, allt vi gör osv. Men utöver det får hon inga pengar alls. Jag skickar inget till henne när jag är i Sverige och hon får inget av mig när jag är där, och det är såklart inte för att jag är snål utan för att jag inte har den ekonomiska möjligheten att ta hand om henne medans jag pluggar. Så hon jobbar och jag går i skolan och sen får vi se hur länge vi klarar av att ha det så. Men än så länge får det gå, jag är där ganska mycket och då bor vi antingen hemma hos henne eller hos hennes familj uppe i Buriram. Jag får väl hoppas på det bästa helt enkelt.

Men när jag var tillsammans med tjejen som dog så är jag helt övertygad om att det handlade om kärlek och inte en försörjning. Hon åkte till Pattaya med målet att tjäna pengar men träffade mig och gjorde självmant valet att vi flyttade upp till hennes familj med eller utan pengar från mig.
 
Jo det var var på den tiden när när vi åkte tillsammans, vi var i Beigou, Quizhou province. Jag väntade och väntade på en annan firma, China Southern Grid. Dom jäklarna kom inte. Thailändskan blev till slut helt galen och skulle slänga ut en full och äkta Qingdao ölflaska från hotellrummet ner på taket på en Mercedes 500. Efter tio minuter så checka vi ut från hotellet och fixa en kinesisk tuc-tuc till järnvägstationen. Biljett till Kunming och civilisationen. Elva timmars tågresa. Hon vart lugn. Tre dar senare åkte vi tillbaks till Quizhou och China Southern Grid kom plötsligt och allt var var lugnt. Sen åkte vi till Guangdong men det är en annan sorgligare historia.
Järnvägstationen i Beiguo är en av de värsta i Kina, inget som ni aldrig kommer att uppleva
 
"Hansui " sa:
Jo det var var på den tiden när när vi åkte tillsammans, vi var i Beigou, Quizhou province. Jag väntade och väntade på en annan firma, China Southern Grid. Dom jäklarna kom inte. Thailändskan blev till slut helt galen och skulle slänga ut en full och äkta Qingdao ölflaska från hotellrummet ner på taket på en Mercedes 500. Efter tio minuter så checka vi ut från hotellet och fixa en kinesisk tuc-tuc till järnvägstationen. Biljett till Kunming och civilisationen. Elva timmars tågresa. Hon vart lugn. Tre dar senare åkte vi tillbaks till Quizhou och China Southern Grid kom plötsligt och allt var var lugnt. Sen åkte vi till Guangdong men det är en annan sorgligare historia.
Järnvägstationen i Beiguo är en av de värsta i Kina, inget som ni aldrig kommer att uppleva

Det var ju en lysande början hansui, kan du inte skapa en ny tråd med dina upplevelser och spännande liv. Tror att vi skulle kunna få lära oss en hel del samt bli underhållna. En person som du kan jag tänka mig har mycket spännande saker att berätta om!! Så sätt igång nu och skriv så tangenterna blöder!! :)

Mvh Peter :wai:
 
Status
Ej öppen för ytterligare svar.
 
 
Tillbaka
Topp