kurant
Forumveteran
Bättre för ens ekonomi att plocka och sälja svart och uppbära bidrag samtidigt.
Väldigt vanligt ska du veta.
Sänk bidragen under juli till oktober och det kommer in några tusen ton till från de svenska skogarna.
ICA og COOP utnytter Thailandske bärplokkere i Sverige
- Trådstartare Einar
- Start datum
Väldigt vanligt ska du veta.
Sänk bidragen under juli till oktober och det kommer in några tusen ton till från de svenska skogarna.
Nam Falang
Forumveteran
Ja just nu verkar två oseriösa ”hjälpa” varandra att utnyttja arbetarna. Myndigheterna kommer fram med lösningar som knappast gagnar arbetarna. Hela upplägget behöver ses över.
Nam Falang
Forumveteran
Plockarna vågar inte säga vad dom egentligen tycker. Det kommer ligga dom i fatet året efter.
kurant
Forumveteran
Där är vi helt överens.
Modernt slavarbete sanktionerat av myndigheter i två länder måste upphöra och bli rumsrent.
Dessutom med hängavtal som ingen part bryr sig att följa.
Många trodde nog att tillgången till information, Internet och social media, skulle göra folk mer upplysta och minska den här typen av problem. Nu, 30 år efter internet blev allmänt känt och social media snart fyller 20 år så är det bara att inse att det blivit värre. Visst, folk har tillgång till mer information men informationen från seriösa källor drunknar i flödet av "information" från allmänt korkade människor och rena bedragare.
Jag var mycket på stålverken i Taiwan under sent 90-tal och tidigt 00-tal och hamnade ofta i diskussioner med de thailändska arbetarna där. Redan då var de ofta "lite" lurade; avdrag för mat och boende var mycket högre än de informerats om och försäkringar tillkom som de trodde var inkluderade. Då var ändå deras "agenter" registrerade och de fick ofta tillbaka sina pengar om de hade förmågan att slåss för sin rätt.
Idag finns det en massa "agenter" som bara har en Facebook eller IG address och när det går åt skogen finns det ingen hjälp att få. Idag är det heller inte bara fattiga bönder från Isaan som ger sig av utan även arbetarklass och undre medelklass från Centrala Thailand som luras av fagra löften on-line.
Jag tror, som några varit inne på, att det krävs att de direkt anställs av ett svenskt företag för att få arbetstillstånd, precis det som gäller för andra arbetstagare.
Jag var mycket på stålverken i Taiwan under sent 90-tal och tidigt 00-tal och hamnade ofta i diskussioner med de thailändska arbetarna där. Redan då var de ofta "lite" lurade; avdrag för mat och boende var mycket högre än de informerats om och försäkringar tillkom som de trodde var inkluderade. Då var ändå deras "agenter" registrerade och de fick ofta tillbaka sina pengar om de hade förmågan att slåss för sin rätt.
Idag finns det en massa "agenter" som bara har en Facebook eller IG address och när det går åt skogen finns det ingen hjälp att få. Idag är det heller inte bara fattiga bönder från Isaan som ger sig av utan även arbetarklass och undre medelklass från Centrala Thailand som luras av fagra löften on-line.
Jag tror, som några varit inne på, att det krävs att de direkt anställs av ett svenskt företag för att få arbetstillstånd, precis det som gäller för andra arbetstagare.
Isan Lover
Forumveteran
Hej
Så är det ju normalt och dom säger sig bli hotade, men nu verkar det ju finnas några som är beredda att berätta hur det fungerar, vi får se hur det slutar.
Mvh isan lover
Isan Lover
Forumveteran
Hej
DN har under året träffat närmare 100 bärplockare i Thailand, Finland och Sverige. Vissa tjänar motsvarar 37 kronor i timmen – andra inget alls.Foto: Alexander Mahmoud
DN har avslöjat omfattande missförhållanden i bärindustrin – från Thailand till de svenska matjättarna.
Nu sågas systemet av hållbarhetskonsulten Karin Iseman, som är expert på mänskliga rättigheter.
– Bärplockarna tar hela risken.
Missförhållanden i bärbranschen är ett ständigt återkommande inslag i medierna den här tiden på året. Så även i år med stängda boenden och nya brottsmisstankar. Men DN:s kartläggning visar att det inte bara handlar om enstaka fall utan om ett omfattande utnyttjande i branschen – där den enskilda bärplockaren står med all risk, konstaterar Karin Iseman, hållbarhetskonsult på Enact.
– Många startar med en skuld som de knappt hinner arbeta av. Redan där är de i en skör situation som gör att de desperat måste jobba för att tjäna så mycket som möjligt.
Med några få undantag bygger upplägget på att de thailändska bärplockarna måste skuldsätta sig för att ha råd med flygresor och uppehälle under sin tid i Sverige. Kostnaden dras sedan av på lönen, vilket gör att förtjänsten blir låg.
Bärplockarna som plockar bär åt Coop och Ica, och som DN träffade i september, tjänade exempelvis bara motsvarande 37 kronor i timmen efter att kostnaderna dragits av. Trots att det finns en garantilön får de minst produktiva arbetarna bara ut cirka 5 000 kronor i månaden, enligt arbetsgivarens uträkning till Migrationsverket.
Hållbarhetskonsulten Karin Iseman menar att det svenska systemet med bärbranschen inte fungerar, vilket framför allt drabbar de enskilda bärplockarna. Foto: Alexander Mahmoud
Karin Iseman har arbetat med mänskliga rättigheter och arbetsrätt på internationell basis i tio år, men det är den nordiska bärbranschen som sticker ut mest.
– I många branscher pratar vi om att hantera risker i vissa områden eller perioder, men i bärindustrin är missförhållandet konstant, säger hon.
Många tjänar ändå bättre i Sverige än i Thailand. Vad tänker du om det?
– Det är inte nödvändigtvis sant, men det är inte poängen. Utnyttjandet av människor finns där så länge bärplockaren är i beroendeställning till arbetsgivaren. Det gör att systemet är trasigt.
Bärföretagare som DN intervjuat menar däremot att det inte går att hindra bärplockarna från att jobba så mycket som de gör, vilket ofta är mer än tolv timmar per dag.
– Det hör vi överallt, oavsett om det är här eller på vietnamesiska fabriker, men Sverige är ett land som skryter om att vi har de bästa förutsättningarna för mänskliga rättigheter i hela världen. Alla har ett ansvar.
Varje år kommer tusentals thailändska bärplockare till Sverige. Många av dem är skuldsatta sedan tidigare och jobbar långa arbetsdagar utan att göra någon större förtjänst. Foto: Alexander Mahmoud
DN har tidigare visat på hur exempelvis Migrationsverket bara gjorde ett fåtal stickprovskontroller av bärplockarna förra året, men Karin Iseman menar att det inte bara går att lägga skulden på myndigheterna.
– Det gör vi inte när det gäller stora textilföretag i Indien och Pakistan heller, säger hon.
Samtidigt menar hon att företagen inte kan gömma sig bakom att det ofta handlar om långa leverantörsled, och att även konsumenter måste göra medvetna val.
– Många tänker att ”det är bara lilla jag”, men det är många bäckar små som gäller.
Efter DN:s granskning har regeringen lovat att göra ”allt som krävs” för att lösa problemen. Delar av bärbranschen har i sin tur föreslagit en gemensam branschorganisation som ska jobba med frågorna, en begränsning av antalet bärplockare och hårdare myndighetskontroller för att få bort oseriösa aktörer.
Närmast till hands ligger dock införandet av nya regler, EPP, som ska förhindra skuldsättningen bland bärplockarna. Men även i den frågan har det lyfts hinder från branschen, eftersom det krävs en bred uppslutning i både Sverige och andra länder för att inte riskera en snedvriden konkurrens.
– Vilka aktörer är det då som blir kvar och kommer bärplockarna att vilja jobba ännu hårdare om de kan tjäna mer pengar? Det är en väldigt komplex fråga, säger Karin Iseman.
Organisationen ETI driver nu frågan om ett införande av EPP, som innebär att bärplockarna inte ska behöva skuldsätta sig för att komma till Sverige. Detta har bland annat Ica, Coop och Axfood, och flera bärföretag, ställt sig positiva till i intervjuer med DN. Det är dock oklart när det kan ske i praktiken och ETI har i en rapport lyft flera utmaningar med genomförandet.
Källa: ETI
https://www.dn.se/sverige/experten-om-svenska-barbranschen-systemet-ar-trasigt/
Mvh isan lover
Experten om svenska bärbranschen: “Systemet är trasigt”
Publicerad i går 19:03
DN har under året träffat närmare 100 bärplockare i Thailand, Finland och Sverige. Vissa tjänar motsvarar 37 kronor i timmen – andra inget alls.Foto: Alexander Mahmoud
DN har avslöjat omfattande missförhållanden i bärindustrin – från Thailand till de svenska matjättarna.
Nu sågas systemet av hållbarhetskonsulten Karin Iseman, som är expert på mänskliga rättigheter.
– Bärplockarna tar hela risken.
Missförhållanden i bärbranschen är ett ständigt återkommande inslag i medierna den här tiden på året. Så även i år med stängda boenden och nya brottsmisstankar. Men DN:s kartläggning visar att det inte bara handlar om enstaka fall utan om ett omfattande utnyttjande i branschen – där den enskilda bärplockaren står med all risk, konstaterar Karin Iseman, hållbarhetskonsult på Enact.
– Många startar med en skuld som de knappt hinner arbeta av. Redan där är de i en skör situation som gör att de desperat måste jobba för att tjäna så mycket som möjligt.
Med några få undantag bygger upplägget på att de thailändska bärplockarna måste skuldsätta sig för att ha råd med flygresor och uppehälle under sin tid i Sverige. Kostnaden dras sedan av på lönen, vilket gör att förtjänsten blir låg.
Bärplockarna som plockar bär åt Coop och Ica, och som DN träffade i september, tjänade exempelvis bara motsvarande 37 kronor i timmen efter att kostnaderna dragits av. Trots att det finns en garantilön får de minst produktiva arbetarna bara ut cirka 5 000 kronor i månaden, enligt arbetsgivarens uträkning till Migrationsverket.
Hållbarhetskonsulten Karin Iseman menar att det svenska systemet med bärbranschen inte fungerar, vilket framför allt drabbar de enskilda bärplockarna. Foto: Alexander Mahmoud
Karin Iseman har arbetat med mänskliga rättigheter och arbetsrätt på internationell basis i tio år, men det är den nordiska bärbranschen som sticker ut mest.
– I många branscher pratar vi om att hantera risker i vissa områden eller perioder, men i bärindustrin är missförhållandet konstant, säger hon.
Många tjänar ändå bättre i Sverige än i Thailand. Vad tänker du om det?
– Det är inte nödvändigtvis sant, men det är inte poängen. Utnyttjandet av människor finns där så länge bärplockaren är i beroendeställning till arbetsgivaren. Det gör att systemet är trasigt.
Bärföretagare som DN intervjuat menar däremot att det inte går att hindra bärplockarna från att jobba så mycket som de gör, vilket ofta är mer än tolv timmar per dag.
– Det hör vi överallt, oavsett om det är här eller på vietnamesiska fabriker, men Sverige är ett land som skryter om att vi har de bästa förutsättningarna för mänskliga rättigheter i hela världen. Alla har ett ansvar.
Varje år kommer tusentals thailändska bärplockare till Sverige. Många av dem är skuldsatta sedan tidigare och jobbar långa arbetsdagar utan att göra någon större förtjänst. Foto: Alexander Mahmoud
DN har tidigare visat på hur exempelvis Migrationsverket bara gjorde ett fåtal stickprovskontroller av bärplockarna förra året, men Karin Iseman menar att det inte bara går att lägga skulden på myndigheterna.
– Det gör vi inte när det gäller stora textilföretag i Indien och Pakistan heller, säger hon.
Samtidigt menar hon att företagen inte kan gömma sig bakom att det ofta handlar om långa leverantörsled, och att även konsumenter måste göra medvetna val.
– Många tänker att ”det är bara lilla jag”, men det är många bäckar små som gäller.
Efter DN:s granskning har regeringen lovat att göra ”allt som krävs” för att lösa problemen. Delar av bärbranschen har i sin tur föreslagit en gemensam branschorganisation som ska jobba med frågorna, en begränsning av antalet bärplockare och hårdare myndighetskontroller för att få bort oseriösa aktörer.
Närmast till hands ligger dock införandet av nya regler, EPP, som ska förhindra skuldsättningen bland bärplockarna. Men även i den frågan har det lyfts hinder från branschen, eftersom det krävs en bred uppslutning i både Sverige och andra länder för att inte riskera en snedvriden konkurrens.
– Vilka aktörer är det då som blir kvar och kommer bärplockarna att vilja jobba ännu hårdare om de kan tjäna mer pengar? Det är en väldigt komplex fråga, säger Karin Iseman.
Fakta.Nya regler kan förbättra situationen
Branschorganisationen Svensk dagligvaruhandel och företag i livsmedelsbranschen ingår i ett nätverk som arbetar med frågan om bättre villkor i bärindustrin.Organisationen ETI driver nu frågan om ett införande av EPP, som innebär att bärplockarna inte ska behöva skuldsätta sig för att komma till Sverige. Detta har bland annat Ica, Coop och Axfood, och flera bärföretag, ställt sig positiva till i intervjuer med DN. Det är dock oklart när det kan ske i praktiken och ETI har i en rapport lyft flera utmaningar med genomförandet.
Källa: ETI
https://www.dn.se/sverige/experten-om-svenska-barbranschen-systemet-ar-trasigt/
Mvh isan lover
Enis
Aktiv medlem
Verkar finnas ett helt gäng med så väl små som stora uppköpare som via diverse upplägg lurar Thai som vanligt
Boenden som borde eldas upp
Avdrag som är hutlösa
Etc…
Enis
Nam Falang
Forumveteran
apknug
Forumveteran
Glöm inte fackföreningen kommunal som även de står bakom detta utnyttjande av Thailändska bärplockare.....
Fritz
Forumräv
Hur tänker du nu ?
kurant
Forumveteran
Märkligt nog kommer myndigheterna och journalister in först när säsongen är slut och när alla ska resa tillbaka.
Nästa säsong börjar allt om igen och tidigare års erfarenheter och händelser är glömda.
Med ännu fler plockare från Thailand.
Det handlar om tio tusen i Skandinavien i år.
Alltså även i Norge förmodar jag eftersom det är oroväckande tyst därifrån i den frågan.
kurant
Forumveteran
Norge vet jag inte hur det är, men rätt många åker från Thailand för att plocka bär privat på turistvisum.
Ganska många thai och andra som bjuder in syskon och kusiner i upp till 90 dagar.
Garanterat bättre villkor.
Enis
Aktiv medlem
Isan Lover
Forumveteran
Enis
Aktiv medlem
Inte så mycket till att kämpa att få till en fejklön på nått papper och sedan slå sig på brösten..
För att sedan, de (plockarna) är inte med i kommunal så vi kan inte driva nått
Enis
Isan Lover
Forumveteran
Nam Falang
Forumveteran
Reglerna är ju som gjorda för att plockarna skall bli utnyttjade. Kan företag/personer tjäna pengar på andra så kan du vara övertygad om att det kommer att ske. Var inte så naiv.
