Mr.Jo
Forumveteran
Håller med och eftersom jag bor här jämt så blir det gärna lite i överkant. Fast man mår inte sämre för detJa, det är det som motiverar mig att hålla igång. Man behöver röra lite mer på sig då och då, jämfört med vad man vanligtvis gör, tror jag.
I Thailand är det lättare att komma iväg och träna också, tycker jag. Superskönt med träning i värmen på kvällen ju.
Chevrolet-48
Forumräv
Jag hade samma problem när jag ar UNG hade hålfotsinlägg lite smärtsamt ,blev något bättre spela ishocky då gjorde det ont mycket tyvärr
jp
Forumräv
JO, specialanpassade hålfotsinlägg har varit ett måste. Och fötterna mår bättre. Men oftast går jag i sandaler av hög kvalla (Thailand). Men reser jag så reser jag alltid i Eccoskorna med inlägg. Tränar jag på gymmet så - med inläggen. Är man vek så får man leva med det.
andrejsdenruskige
Forumveteran
JanneMan61
Forumräv
Fram till för 1,5 år sedan höll jag på med ultralöpning. Skadade mitt vänstra knä i en arbetsplatsolycka och löpningen tog ett abrupt slut. Jag känner att jag måste komma igång igen med någonting fysiskt. Från att springa någon
+ maraton distans i månaden till att inte göra något är en för stor skillnad. En liten, liten naggande tanke är att någon gång cykla till Thailand från Sverige
+ maraton distans i månaden till att inte göra något är en för stor skillnad. En liten, liten naggande tanke är att någon gång cykla till Thailand från Sverige
JanneMan61
Forumräv
Det är när du springer distanser längre än maraton distansen. Det kan vara tidslopp 6, 12,24,48 timmars lopp eller distanslopp typ 50, 100 miles eller 100 km.
Huga, blotta tanken får mig näst intill att få hjärtstillestånd. Hatten av dock för dom som klarar av något sådant.
Mr.Jo
Forumveteran
Fram till för 1,5 år sedan höll jag på med ultralöpning. Skadade mitt vänstra knä i en arbetsplatsolycka och löpningen tog ett abrupt slut. Jag känner att jag måste komma igång igen med någonting fysiskt. Från att springa någon
+ maraton distans i månaden till att inte göra något är en för stor skillnad. En liten, liten naggande tanke är att någon gång cykla till Thailand från Sverige
Jag har haft liknande tankar för länge sedan. Efter att jag la av tävlandet och även motionslopp hade jag också ett uppehåll. Lustigt nog skadade jag också knät för blev påkörd bakifrån med MC och la ner knät i backen.
Gillade kombot springa och cykla men idag är det i stort sätt bara cykel samt promenader men det anser jag inte vara träning, utan motion.
Har kastat bort alla mål utom att försöker pinna 20 mil i veckan som minimum. Har jag något annat på gång så hoppar jag över och gör annat.
Känns faktiskt mycket skönare för har ingen press längre utom hälsan som jag känner påverkas mycket av träning.
Till Ubon kan jag tipsa på elstart på moppen så det inte blir överträning.
andrejsdenruskige
Forumveteran
Medlem i Samyang Gym Soi Lasalle.
3ggr i veckan med löpning, styrketräning och thaiboxning.
Blir som ett gift med tiden och kroppen känns inte ok om jag hoppar över träningen.
Där ser man. Det är nog farligt att träna.
Nja, som den periodare jag är...eller kanske var, gällande träning, så känner jag igen det där med abstinensen.
Man fick nästan dåligt samvete om man råkade hoppa över en dag eller om man körde lite för lugnt något pass.
Idag är ångesten jämn och fin och har inga toppar eller dalar. Den är ganska hög, men förutsigbar
Audirs2
Forumveteran
Jag tillhör dom som klarade milen på 31 min, men då var jag 20 bast någon gång på 70 talets början!
Nu går jag i rulltrappor både upp och ner, parkerar bilen lite längre bort åxå så det blir några extra steg + jobbar 6 dagar i veckan!
JanneMan61
Forumräv
Har aldrig varit i närheten av 31 minuter på milen. Jag tror att jag kanske lyckades komma under 40 minuter någon gång i min ungdom men troligen var "spåret" för kort. Men springa långsamt var/är jag bättre på. Kan verkligen rekommendera att prova på ett 6 timmars lopp om någon av er någonsin funderat på detta. Mållinjen kommer ju per automatik närmare för varje sekund vilket är en avsevärd skillnad mot ett maraton där du måste avverka hela sträckan för att få ett resultat..
andrejsdenruskige
Forumveteran
70-talets början?!?
Existerade mänskligheten då?
Nja, skämt åsido.
Har som mest lyckats springa 8km på löpband. Tid vette fan, då det snurrade i skallen redan efter halva sträckan.
Den enda tiden jag kommer ihåg var när jag gick i 9:an. Då blev det 12:44 på 3km på höstterminen och vårterminen blev det väl dubbla tiden.
pitch
Medlem
3 km är vad jag fick gå till skolan på 70-talet. Det var uppförsbacke båda hållen, åska, hagel och drivis plus att på fredan fick vi slåss mot velociraptors på vägen hem
Sen skickade nån sadist, vetvilling och ogärningsman ut mig att springa runt i skogen i grönkläder nån gång på 90-talet. Regn varje dag (jo, verkligen).
Så ursäkta om jag är lite anti till motion som inte utför något vettigt arbete. (Jag går ju visserligen minst 45 minuter varje dag. Men det är helt legitim förflyttning, inget springande runt i en cirkel för att komma tillbaka till samma ställe igen.)