Om ni vill bli rika

 
Inga små pengar det handlar om...-



Redan innan kriget var Ryssland, Ukraina, Kina, Nordkorea och Iran väldigt stora inom Cyberkriminalitet över hela världen

 

Är Thailand på väg mot en ekonomisk kris?​


Inbromsningen i tillväxten i den thailändska ekonomin under tredje kvartalet har väckt frågor om huruvida detta var symtom på att landet stirrade på en ekonomisk kris.
Bruttonationalprodukten under tredje kvartalet växte med endast 1,5 procent. De flesta av de ledande ekonomerna ser ingen risk, men politiker i det regerande Pheu Thai-partiet och dess anhängare ringer i varningsklockorna.
Ekonomer hävdar att den nuvarande nedgången i tillväxten inte liknar krisen när bruttonationalprodukten minskade med 6,1 procent i efterdyningarna av covid-pandemin 2020, eller 1998 års "Tom Yum"-kris när ekonomin krympte med 7,6 procent.
De flesta ekonomer varnar dock för att regeringen måste spara pengar för att klara svårare tider i framtiden.
De som är med i den ekonomiska krisen har ett egenintresse att motivera regeringens kontroversiella digitala plånbokssystem som generellt har fått stor kritik. Regeringen planerar att låna 500 miljarder baht för att dela ut 10 000 baht per person till 50 miljoner människor i åldern 16 år och uppåt för utgifter inom en sexmånadersperiod. Regeringen och dess anhängare hävdar att ekonomin behöver en snabbstartsåtgärd genom att öka konsumtionen. Motståndarna till systemet säger att skattebetalarnas pengar skulle kunna användas klokt och att de bör avsättas för produktiva investeringar, inte för kortsiktig konsumtion.
– Det är öppet för tolkning om det behövs en kortsiktig konsumtionsstimulans, säger Sakon Varanyuwatana, tidigare dekanus vid Thammasat Universitys nationalekonomiska fakultet.
Regeringen för samråd med statsrådet, regeringens juridiska rådgivare, om huruvida den ska föreslå riksdagen en proposition om att låna 500 miljarder baht för att finansiera systemet med digitala plånböcker.
Varför går ekonomin underpresterande?
Den långsamma tillväxten i den thailändska ekonomin under många år tyder också på att ekonomin kan vara i djupa problem. Thailand håller på att växa fram som det sjuka landet i ASEAN där de flesta av dess medlemmar uppnår mycket högre tillväxt. Till exempel, under tredje kvartalet växte Malaysias ekonomi med 3,3 procent, Filippinerna med 5,9 procent, Vietnam med 5,3 procent och Indonesien med 4,9 procent.
Piti Srisangnam, en ekonomisk föreläsare vid Chulalongkorn University föreslår att Thailand fokuserar på utveckling av mänskliga resurser, bekämpa korruption och förebåda en grön revolution.
Landet måste ägna mer uppmärksamhet åt en grön ekonomi för att undvika handelsrestriktioner som införs av stora exportmarknader som Europeiska unionen, varnade han. Korruptionen är fortfarande utbredd och det skadar den ekonomiska utvecklingen, beklagade han.
Dålig utveckling av mänskliga resurser har bidragit till att klyftan mellan de rika och de fattiga har ökat, hävdade han. Thailand har ställts inför brist på arbetskraft inom områden med låg och hög kompetens. Landet är mycket beroende av billig okvalificerad eller halvkvalificerad arbetskraft från grannländerna. Samtidigt söker thailändare att arbeta i främmande länder där de skulle kunna tjäna mycket mer, som i Taiwan, Sydkorea och Israel. Trots krigsrisken arbetade omkring 30 000 thailändare på gårdar i Israel innan Hamas attackerade Israel den 7 oktober. Trots det pågående kriget mellan Israel och Hamas har omkring 20 000 thailändska arbetare stannat kvar i Israel.
Thailands arbetslöshet var låg på 0,99 % på årsbasis under det tredje kvartalet i år. Emellertid steg arbetslösheten nästan med 24,9 procent från år till år till 2,3 miljoner personer, enligt National Economic and Social Development Council (NESDC). Kvasiarbetslöshet inkluderar de som arbetar 20 timmar eller mindre per vecka inom jordbrukssektorn och de som arbetar 24 timmar eller mindre per vecka i den icke-jordbrukssektorn.
Att förlora konkurrenskraft
Thailands exportmarknadsandel sedan 2011 har sjunkit till 1,4 % medan Vietnams exportmarknadsandel ökat från 0,5 procent till nästan 2 procent, säger Kobsidthi Silpachai, chef för kapitalmarknadsanalys på Kasikornbank. "Detta tyder på att Thailand tappar konkurrenskraft på den globala marknaden," påpekade han.
Kuppen 2014 som förde en militärstödd regering till makten har också anklagats av andra kritiker för att Thailand kämpade på exportmarknaden då Europeiska unionen avbröt frihandelsförhandlingarna med Thailand medan Vietnam har lyckats göra handelsavtal med både EU och USA.
Geopolitikens inverkan
Inverkan av krig i Ukraina, Mellanöstern och spänningar mellan USA och Kina har också påverkat den globala ekonomin och den thailändska ekonomin negativt.
Vietnam och Indonesien har dragit stor nytta av handelsspänningarna mellan USA och Kina sedan 2018 då vissa utländska direktinvesteringar (FDI) flödar ut ur Kina. Thailand har fått en del utländska direktinvesteringar från Kina, till exempel att elbilstillverkare har flyttat några av sina produktionsanläggningar till Thailand de senaste åren.
En gnutta hopp
Thailands export i oktober steg oväntat med 8 procent till ett värde av 23,6 miljarder USD, vilket ger hopp om att ekonomin inte skulle bli så dålig som väntat. Exportåterhämtningen under de senaste tre månaderna har varit som en frisk fläkt efter nedgången under de föregående sju månaderna för denna nyckelkugga i landets ekonomiska hjul. Exporten ökade med 2,6 procent och 2,1 procent i augusti respektive september. Sammantaget minskade exporten under de första 10 månaderna med 2,7 procent till ett värde av 236,6 miljarder dollar.
Efter den senaste återhämtningen har handelsministeriet förutspått att den totala exporten kan minska med 1 procent i år, bättre än många väntat. Ministeriet räknar även med en exporttillväxt på 2 procent nästa år.
En expansion av exporten tillsammans med en stadig återhämtning av turism och privat konsumtion kan öka den ekonomiska tillväxten nästa år. NESDC har prognostiserat ekonomisk tillväxt på 2,5 procent i år och 2,7 till 3,7 procent nästa år.
Av Thai PBS World's Business Desk
 


Adam Cwejman:Tjäna pengar – byt bank!​

LedareSvenskar är alltför trogna med sina banker och blir därför lurade på miljardbelopp.
ANNONS

Adam Cwejman
Uppdaterad 2023-12-01|Publicerad 2023-12-01
Kan du gissa vad svenskarnas främsta sparform är? Om du gissar fonder, aktier eller försäkringssparande så har du fel. Den främsta sparformen är att låta pengarna ligga på ett helt vanligt konto. 2022 var 2589 miljarder kronor av svenskarnas totala förmögenhet på bankkonton. Det är nästan dubbelt så mycket som aktier och fonder tillsammans.
Vilka banker använder svenskarna för sin inlåning då? 2022 var fördelningen av inlåning följande: Swedbank och Handelsbanken är störst, med vardera 18 procent av marknaden. Sedan följer Nordea och SEB med 13 respektive 11 procent. Totalt dominerar storbankerna tillsammans med 60 procent av svenskars totala inlåning. Det är välrenommerade banker med en lång historia.
Men de råkar också höra till de banker med lägst rörlig sparränta på. Många svenskar vill inte aktivt inte binda sina pengar med högre ränta.
Om vi listar dessa konton samt deras respektive inlåningsräntor får vi följande bland de svenska storbankerna: Swedbank har i skrivande stund en sparränta på 2,10 procent för belopp understigande 50 000, och 2,55 för belopp därutöver.
Handelsbanken hamnar på 0 procent om du har under 50 000 kr och 2,15 om du sparar mer. Nordea har 2,00 procent på belopp under 150 000 kr och likadant är det med SEB. Detta är alltså de ”vanliga” kontona som har rörliga räntor och oftast används för att ta emot lönen och betala räkningar ifrån.
Som jämförelse kan nämnas att statliga SBAB just nu har 3,75 procent på sitt sparkonto och Avanza Bank har 3,50. Det gäller fria uttag för båda dessa konton utan att räntesatsen förändras. Låg inlåningsränta är ingen naturlag.
Binder man beloppen under någon tidsperiod och framförallt om man sparar större belopp så går räntorna förstås upp, även bland storbankerna. Men många bankkunder kommer aldrig på tanken att göra det.
Bankerna tjänar stora pengar på differensen mellan utlåning- och inlåningsräntan. Just nu är den rörliga listräntan på nästan fem procent. Vi är alla, inklusive storbankerna, beroende av styrräntan.
Men det sker en konstant eftersläpning gällande inlåningsräntan som under många år var på noll procent. Inte konstigt att de svenska storbankerna går bra ekonomiskt när svenskar inte fattar aktiva beslut om var de ska placera sina inkomster. Storbankerna höjer ständigt bolåneräntorna, vilket de måste göra, men de skyndar sig inte lika mycket med att höja inlåningsräntorna.
LÄS MER: Trogna bankkunder bli blåsta på pengar
LÄS MER: Ställ bankerna mot väggen för räntegapet
Vi blir som bankkunder lurade i det tysta. Samtidigt är vi fria att byta bank, flytta runt våra pengar och vara mer aktiva sparare. Men många gör förstås inte det. Man har haft samma bank länge, är en trogen kund och tycker att det är bekvämt. Det kan också upplevas jobbigt att leta efter andra banker och sparformer som ger bättre avkastning.
Vad vi vinner på enkelhet och trygghet förlorar svenskar – kollektivt – miljardbelopp på genom att ha pengarna på konton med onödigt låg inlåningsränta.
 
Bitcoin återhämtar sig bra, 4-5 månader tills produktionen halveras.

Screenshot_20231204_094319_Binance.jpg


Screenshot_20231204_094246_Binance.jpg
 
Inte verklig recession
– Svensk ekonomi har målats i alltför dystra färger enligt vår bedömning. Vi delar inte mångas uppfattning om att Sverige är i en verklig recession även om BNP har fallit något de senaste två kvartalen, skriver chefsekonomen Michael Grahn i en kommentar enligt TT.

Danske Bank bedömer nu att inflationstakten ska närma sig Riksbankens tvåprocentsmål under andra kvartalet nästa år. Vilket enligt banken kommer leda till att Riksbanken sjösätter en rad räntesänkningar 2024 för att vid årsskiftet ha en styrränta på 3,25 procent, jämfört med dagens 4,00 procent.

 
Paul Gambles, medgrundare och managing partner på MBMG Group, säger till CNBC:s “Squawk Box Asia” att Fed (Federal Reserve) ligger efter i kurvan och därför tvingas sänka räntan vid fem tillfällen 2024.

Fem räntesänkningar krävs för att USA inte ska hamna i en extremt utdragen åtstramningscykel penningpolitiskt, enligt experten.

Paul Gambles anser att den amerikanska centralbankens penningpolitik är “bortkopplad” från verkligheten och att Fed-tjänstemännen inte förstår hur “mycket skada de faktiskt orsakar ekonomin”.

 
Bitcoinpriset har nu stigit till över 41.000 dollar efter en höst med en uppåtgående trend, som enligt kryptoexperten Wera Henriksson går att härleda till tre saker.

En anledning är en större institutionell acceptans för krypto, menar hon.

”På den amerikanska finansmarknaden ser vi att flera större aktörer vänder blickarna mot krypto och vill investera, men också kunna erbjuda sina kunder krypto som investeringsalternativ”, säger Wera Henriksson, nordisk marknadschef på Bitpanda som är en nätmäklare för kryptovalutor.

Men uppgången handlar också om två händelser som väntas inträffa i början av 2024.

Det ena är att den amerikanska finansinspektionen SEC förväntas godkänna så kallade spot-ETF:er för bitcoin, det vill säga börshandlade fonder med bitcoin som underliggande tillgång.

”Frågan är inte om utan snarare när. Det är i början av januari det spås träda i kraft. Det gör ju att många väljer att hoppa på tåget redan nu för att undvika så kallad 'FOMO', 'fear of missing out', en rädsla över att missa de eventuella fördelarna. Vilket gör att priset sticker redan nu.”

Framåt april är det också dags för det som Wera Henriksson kallar för ”kryptovärldens nyårsafton”, den halvering av bitcoin-produktionen som sker vart fjärde år och som tidigare inneburit kraftiga prisuppgångar.

 
Det verkar som att väldigt många tror att det t.ex. är Riksbanken i Sverige och Federal Reserve som styr över räntorna fast det är i mycket precis tvärtom speciellt för räntorna med längre löptider. Riksbanken blir tvingade att följa räntor upp och ned främst mot ECB och mot USA räntenivåerna för följer de t.ex. inte med uppåt så rasar den svenska kronan då det är ekonomiskt gynnsammare att flytta kapitalet till ett land där räntan är högre och där sannolikt risken för ett valutafall är mindre.

T.o.m. När vi pratar om Federal Reserve så är de inte speciellt mycket framåtblickande i realiteten utan de sätter ”Federal Funds Rate” i enlighet med inkommande data som är som att titta i backspegeln bakåt istället för genom vindrutan framåt som den s.k. Marknaden försöker hur det nu än blir med facit på hand?

Pratar vi om chocksänkningar d.v.s. stora räntesänkningar under en kort tidsperiod så är detta sannolikt reaktionärt som svar på att ekonomin och framför allt att den finansiella ekonomin som t.ex. aktiemarknaderna faller kraftigt och i synnerhet den amerikanska som oftast tar med sig andra marknader i fallet och tyvärr brukar den svenska åka med nedåt då också med besked.

Här kommer lite data men jag som ingen annan vet ju hur det går och vi har ju alla olika tro och strategier bl.a. beroende på hur gamla vi är mm. Tyvärr så har det så gått som alltid tidigare pratas om att det går mot en s.k. ”Soft Landing” så blir det ofta värre än så i praktiken.

IMG_6536.png


IMG_6538.png


IMG_6539.png
 

Bolåneräntor sänks av allt fler​


Pensionsbolaget Skandia och Danske Bank tar rygg på SBAB och Landshypotek och sänker räntor på bolån.
Skandias sänkningar varierar mellan 0,20 och 0,30 procentenheter för bolån med 1-5 års löptider. Den rörliga boräntan, med tre månaders löptid, lämnas dock oförändrad.
Danske Bank sänker den rörliga räntan med 0,05 procentenheter och räntorna på bolån med längre löptider med 0,20-0,30 procentenheter.
Danske Bank sänker samtidigt räntorna på sparprodukter med löptider på 1-5 år. Räntan på en placering i två år i Danske Bank sänks med 0,30 procentenheter
Boräntorna sänks parallellt med väsentligt lägre marknadsräntor på senare tid, vilket bidrar till att trycka ned bolåneföretagens finansieringskostnader för bolånen. (TT)
 
Riksbankens felbeslut kommer att leda till enorma ekonomiska förluster.

Det konstaterar Riksrevisionen på onsdagen.

Myndigheten har granskat Riksbankens omfattande köp av värdepapper – som gjordes för att få stimulera inflationen – men finner inget stöd att så har skett.

Enligt Riksrevisionen underskattades riskerna och nu väntar en brakförlust på 61 miljarder kronor.

80 miljarder från staten

Riksbanken kommer att behöva vända sig till riksdagen för att täcka upp för den enorma förlust som myndigheten har gjort.

Det handlar om 80 miljarder som måste begäras in från staten.

 
 
 
Tillbaka
Topp