Thailändsk skrift

[mackes]

Lite funderingar om det Thailändska skrivsystemet.

 

[Anonymius]

hahaha..., man brukar ju tala om "bokstavsmänniskor" men denna killen verkar fått hela teckenuppsamlingen, vilken mundiarré, ja var det krångligt innan blev det ju inte lättare nu.

 

[mackes]

hahaha..., man brukar ju tala om "bokstavsmänniskor" men denna killen verkar fått hela teckenuppsamlingen, vilken mundiarré, ja var det krångligt innan blev det ju inte lättare nu.

Det är stilen idag, snabbt skall det gå.

Men jag tyckte han hade lite roliga funderingar över att byta system och konsekvenserna av det. Helt klar är det ett av de mest komplicerade system jag sett och efter vad jag hört är läsning inte så poppis hos Thai. Men det är ju skillnad på teori och praktik.

 

[Anonymius]

Det är stilen idag, snabbt skall det gå.

Men jag tyckte han hade lite roliga funderingar över att byta system och konsekvenserna av det. Helt klar är det ett av de mest komplicerade system jag sett och efter vad jag hört är läsning inte så poppis hos Thai. Men det är ju skillnad på teori och praktik.

Ja, där har du nog rätt med läsning. Skall kolla en gång till på videon i slow motion.

 

[suriya]

Ja, verkligen mundiarré.

Tycker det mest känns som att han har klippt och klistrat fram ett manus som han har övat på att läsa så fort han kan utan att ha någon djupare insikt.

Jag tror att man bara har att förlora på att fokusera på hur svårt det är. Lite vardagsthailändska är inte oöverkomligt alls. Jag kommer ihåg en svensk tjej som jag träffade på min första resa till Thailand, som jag berättade för att jag tyckte det skulle vara kul att lära mig lite thailändska men att det verkade helt oöverkomligt. Jag hade försökt att lära mig lite under mina två semesterveckor nästan helt utan framgång. Hon sa bara att det löser sig. På 3 månader kan du ta dig fram skapligt på thailändska. Jag minns att jag tänkte att "det kan du fet-glömma", men faktum är att det visade sig att hon fick rätt.

Nyckeln för mig var att lägga mina tidigare språkkunskaper åt sidan och acceptera att börja från 0. Sedan har jag insett senare att det att jag tidigt insåg att transkriberingar är slöseri med tid och egentligen bara lägger krokben för en själv har varit en stor fördel för mig.

En elefant äter man bäst en bit i taget.

 

[mackes]

Ja, verkligen mundiarré.

Tycker det mest känns som att han har klippt och klistrat fram ett manus som han har övat på att läsa så fort han kan utan att ha någon djupare insikt.

Jag tror att man bara har att förlora på att fokusera på hur svårt det är. Lite vardagsthailändska är inte oöverkomligt alls. Jag kommer ihåg en svensk tjej som jag träffade på min första resa till Thailand, som jag berättade för att jag tyckte det skulle vara kul att lära mig lite thailändska men att det verkade helt oöverkomligt. Jag hade försökt att lära mig lite under mina två semesterveckor nästan helt utan framgång. Hon sa bara att det löser sig. På 3 månader kan du ta dig fram skapligt på thailändska. Jag minns att jag tänkte att "det kan du fet-glömma", men faktum är att det visade sig att hon fick rätt.

Nyckeln för mig var att lägga mina tidigare språkkunskaper åt sidan och acceptera att börja från 0. Sedan har jag insett senare att det att jag tidigt insåg att transkriberingar är slöseri med tid och egentligen bara lägger krokben för en själv har varit en stor fördel för mig.

En elefant äter man bäst en bit i taget.

Nej, man skall definitivt inte fokusera på svårigheterna. I praktiken är det inte så svårt, man lär sig precis som med alla språk hur orden låter. Vår hjärna är fantastisk att kunna hålla reda på små skillnader i ljud.

Det jag tycker är så komplicerat är det bakomliggande regelverket med olika tontecken för olika konsonantgrupper samt hela regelverket runt tonerna. Jag får nog hålla med om att detta är inte gjort för bönder, det är medvetet gjort för att bara de som har tid och inte behöver arbeta skall kunna lära sig och förstå. Jag har inte träffat en enda Thai i byn som kan regelverket.

Men som sagt, den biten skall man inte fokusera på när man börjar. Även bönderna och deras barn lär sig tala snabbt. Först memorering så får teorin komma sedan.

 

[Anonymius]

Nej, man skall definitivt inte fokusera på svårigheterna. I praktiken är det inte så svårt, man lär sig precis som med alla språk hur orden låter. Vår hjärna är fantastisk att kunna hålla reda på små skillnader i ljud.

Det jag tycker är så komplicerat är det bakomliggande regelverket med olika tontecken för olika konsonantgrupper samt hela regelverket runt tonerna. Jag får nog hålla med om att detta är inte gjort för bönder, det är medvetet gjort för att bara de som har tid och inte behöver arbeta skall kunna lära sig och förstå. Jag har inte träffat en enda Thai i byn som kan regelverket.

Men som sagt, den biten skall man inte fokusera på när man börjar. Även bönderna och deras barn lär sig tala snabbt. Först memorering så får teorin komma sedan.

Vet inte om jag missuppfattade videon, vad han avser här är inte svårigheten att lära sig språket, för det är olika utifrån person och hemspråk utan här handlar det om t ex som jag tror han fått uppslag till videon från något institut där man graderar utifrån språkets karaktär, sammansättning, inflytande från andra språk, alfabet, syntax och mycket annat i jämförelse med andra skriftspråk och genom det då fått fram att thailändska skriftspråket är bland det mest komplicerade och komplexa.

Svenskan kan ju vara hur komplext som helst men vi lär oss bara en del, vill man sen fördjupa sig får man ju läsa lingvistik.

Så uppfattar jag videon i alla fall och bara för att det klassas som det behöver ju inte vara samma sak som att det skulle vara svårt att lära sig, en dator är ju mycket mer komplicerad än användaren av den men vi kan behärska den ändå. Kanske jag har missuppfatta.

 

[mackes]

Vet inte om jag missuppfattade videon, vad han avser här är inte svårigheten att lära sig språket, för det är olika utifrån person och hemspråk utan här handlar det om t ex som jag tror han fått uppslag till videon från något institut där man graderar utifrån språkets karaktär, sammansättning, inflytande från andra språk, alfabet, syntax och mycket annat i jämförelse med andra skriftspråk och genom det då fått fram att thailändska skriftspråket är bland det mest komplicerade och komplexa.

Svenskan kan ju vara hur komplext som helst men vi lär oss bara en del, vill man sen fördjupa sig får man ju läsa lingvistik.

Så uppfattar jag videon i alla fall och bara för att det klassas som det behöver ju inte vara samma sak som att det skulle vara svårt att lära sig, en dator är ju mycket mer komplicerad än användaren av den men vi kan behärska den ändå. Kanske jag har missuppfatta.

Nej, du har nog rätt. Han säger väl till och med att det inte nödvändigtvis behöver vara svårt att lära sig.

Det var mera en reflektion från min sida. Varför göra något enkelt så komplicerat? Men miljöerna där språket skapades är ju helt obekanta för mig och andra av min tid.

 

[Anonymius]

Nej, du har nog rätt. Han säger väl till och med att det inte nödvändigtvis behöver vara svårt att lära sig.

Det var mera en reflektion från min sida. Varför göra något enkelt så komplicerat? Men miljöerna där språket skapades är ju helt obekanta för mig och andra av min tid.

Själv gillar jag ju att studera Thailändska skriftspråket och språket när det gäller etymologi och semantik, nästan roligare än själva språket och Thai har ju en del krokiga vägar men det är samtidigt spännande att se resan.

 

[suriya]

Nej, man skall definitivt inte fokusera på svårigheterna. I praktiken är det inte så svårt, man lär sig precis som med alla språk hur orden låter. Vår hjärna är fantastisk att kunna hålla reda på små skillnader i ljud.

Det jag tycker är så komplicerat är det bakomliggande regelverket med olika tontecken för olika konsonantgrupper samt hela regelverket runt tonerna. Jag får nog hålla med om att detta är inte gjort för bönder, det är medvetet gjort för att bara de som har tid och inte behöver arbeta skall kunna lära sig och förstå. Jag har inte träffat en enda Thai i byn som kan regelverket.

Men som sagt, den biten skall man inte fokusera på när man börjar. Även bönderna och deras barn lär sig tala snabbt. Först memorering så får teorin komma sedan.

Det är egentligen inte så farligt mycket regler, tycker jag, men undantagen är däremot besverliga tycker jag. En annan sak som är besvärlig är att veta vilken konsonant man ska använda när man skriver eftersom många konsonanter har samma ljud. Man får en viss känsla med tiden, men det är svårt att bara komma ihåg tycker jag. Jag vet inte om det finns något annat sätt än memorera, men det verkar som att det finns bakomliggande orsaker till att man har valt en viss konsonant och isf är det något att lära sig som skulle kunna underlätta.

Jag tror att många som försöker lära sig thailändska råkar ut för ostrukturerade lärare som gör att de får det onödigt komplicerat genom att det blir för mycket att tänka på samtidigt. Jag har lärt mig det mesta på egen hand från böcker och thailändare i omgivningen, och då har man ju större möjlighet att hitta en teknik som passar en själv. En nackdel med att lära sig på egen hand är dock att man inte har någon kunning till hands som ser när man har missförstått.

 

[mackes]

Det är egentligen inte så farligt mycket regler, tycker jag, men undantagen är däremot besverliga tycker jag. En annan sak som är besvärlig är att veta vilken konsonant man ska använda när man skriver eftersom många konsonanter har samma ljud. Man får en viss känsla med tiden, men det är svårt att bara komma ihåg tycker jag. Jag vet inte om det finns något annat sätt än memorera, men det verkar som att det finns bakomliggande orsaker till att man har valt en viss konsonant och isf är det något att lära sig som skulle kunna underlätta.

Jag tror att många som försöker lära sig thailändska råkar ut för ostrukturerade lärare som gör att de får det onödigt komplicerat genom att det blir för mycket att tänka på samtidigt. Jag har lärt mig det mesta på egen hand från böcker och thailändare i omgivningen, och då har man ju större möjlighet att hitta en teknik som passar en själv. En nackdel med att lära sig på egen hand är dock att man inte har någon kunning till hands som ser när man har missförstått.

Exakt mitt problem, ostrukturerade lärare! Thai är ju inte mästare på planering!

 

[suriya]

Exakt mitt problem, ostrukturerade lärare! Thai är ju inte mästare på planering!

De fördelarna jag har upplevt med att ha en lärare är att man får lite extra press på sig att sitta med sina studier, att man har någon att fråga och att man har någon som rättar när man gör/säger fel. En privatlärare är nog att föredra, så att man kan styra mer själv. Å andra sidan kan en mindre grupp vara roligt och inspirerande.

 

[Anonymius]

En annan sak som är besvärlig är att veta vilken konsonant man ska använda när man skriver eftersom många konsonanter har samma ljud

När det thailändska alfabetet skapades av Ram Khamhaeng byggde ju det på Khmer som i sin tur har sitt ursprung ur de gamla Bramhinspråkens skrivsystem och Sanskrits devarnagari osv.

Det första alfabetet Ram Khamhaeng skapade innehöll ännu mindre konsonanter och vokaler än vad som är idag och endast två tonmarkörer maai eek อ่ och maai chattawa อ๋.

Vokalerna var heller inte placerade som idag utan linjärt med konsonanterna, i mitten av 1300-tal började man dock sätta en del vokaler under och över.

Efter hand sent 1600-tal kom det till fler vokaler och konsonanter samt tontecken. Maai trii อ๊ och maai tho อ้ kom till sent 1700-tal.

Att flera konsonanter har samma ljud skall ju beror på att det helt enkelt inte finns/fanns tillräckligt med konsonanter för att täcka alla ljud samt konsonanter som slutkonsonant och som slutkonsonant ändras ju också uttalet, där av användandet av tonmarkörer och klasstillhörighet samt klassnamn. Alltså man har helt enkelt fått hitta på andra saker för att det skall kunna bli ett språk kan man säga.

 

[suriya]

När det thailändska alfabetet skapades av Ram Khamhaeng byggde ju det på Khmer som i sin tur har sitt ursprung ur de gamla Bramhinspråkens skrivsystem och Sanskrits devarnagari osv.

Det första alfabetet Ram Khamhaeng skapade innehöll ännu mindre konsonanter och vokaler än vad som är idag och endast två tonmarkörer maai eek อ่ och maai chattawa อ๋.

Vokalerna var heller inte placerade som idag utan linjärt med konsonanterna, i mitten av 1300-tal började man dock sätta en del vokaler under och över.

Efter hand sent 1600-tal kom det till fler vokaler och konsonanter samt tontecken. Maai trii อ๊ och maai tho อ้ kom till sent 1700-tal.

Att flera konsonanter har samma ljud skall ju beror på att det helt enkelt inte finns/fanns tillräckligt med konsonanter för att täcka alla ljud samt konsonanter som slutkonsonant och som slutkonsonant ändras ju också uttalet, där av användandet av tonmarkörer och klasstillhörighet samt klassnamn. Alltså man har helt enkelt fått hitta på andra saker för att det skall kunna bli ett språk kan man säga.

Ja, det låter vettigt, och det jag tänkte på när jag skrev det där inlägget är att om man t. ex. ska skriva [thai]ผ้า[/thai] men inte vet stavningen så kanske man skriver [thai]พ่า[/thai] istället. Känner du till några trix om hur man ska litsta ut vad det ska vara, eller är det att lägga stavningen på minnet som gäller?

Likande svårighet har vi ju med [thai] ์[/thai], att veta vilken konsonant som ska stå under.

 

[Anonymius]

Ja, det låter vettigt, och det jag tänkte på när jag skrev det där inlägget är att om man t. ex. ska skriva [thai]ผ้า[/thai] men inte vet stavningen så kanske man skriver [thai]พ่า[/thai] istället. Känner du till några trix om hur man ska litsta ut vad det ska vara, eller är det att lägga stavningen på minnet som gäller?

Likande svårighet har vi ju med [thai] ์[/thai], att veta vilken konsonant som ska stå under.

Ja, det är krångligt och måste antagligen nötas in, man måste helt enkelt veta vilken ton som ordet för textil/kläder har, har själv faktiskt inga tips för bägge genererar ju fallande ton men det senare ensamt betyder ju inget.

Lättare då med konsonanter där man kan välja vilken man vill som i ภา och พา från Sanskrit पद pada som bland annat betyder ljusstråle och kan skrivas med antingen det ena eller andra även om ภา är det normala, men det är ju inte riskfritt det heller om man nu menar ljusstråle och inte visa vägen till exempel...hahaha, ja det är en jäkla härva.

Garan t ex är ju kanske enklare då det inte används i helt rena Thai-ord (förutom i poetiska sammanhang) utan bara till ord inlånade som västerländska, andra asiatiska och ord från Pali och Sanskrit, där det helt enkelt inte går att kombinera med thailändska uttal.

Jag skrev ju att det inte finns tillräckligt med konsonanter men det är ju inte sant egentligen, det finns fler än de har användning för men alla inte går att använda på grund av ett flertal orsaker och det har ju med gammalt och nytt i språket och mycket i språket är ju en kvarleva från just gamla Pali och Sanskrit.

Har en bra sida här när det gäller Garan, en hel del vägledning när det gäller garan!
http://www.clickthai-online.com/basics/garan.html