Thailändskt talspråk... (Inte riktigt som du lärt dig i boken)

[Grannen Olsson]

Hej! @Banglassi tipsade ju om att man kan se engelsktextade thaifilmer på Youtube och det är något som jag tagit till mig så stort tack för det @Banglassi

Man upptäcker ju snart att det är både dialekt och talspråk i filmerna som inte riktigt överensstämmer med hur du lärt dig på språkkursen/boken. Så är det ju i vanliga livet med. Jädrans ungdomar förresten att prata roligt/knepigt. Sen tillkommer ju dialektala uttryck också som inte gör saken lättare för en frang som jag.

Därför tänkte jag starta upp denna tråd som handlar om ord och uttryck man hört och gärna vill lära sig förstå och kanske börja använda

Fört tänkte jag börja med en fråga om ett ord som jag hört dom ofta avslutar med. Jag fattar inte vad det är för ord eller hur det ska användas. Det låter som man säger "Niia" med fallande ton... kan det vara någon typ av fråga? Hjälp!!!! (Hur stavas det?)

Ett annat ord som jag hört är "ba" eller kanske är det "röö-ba" och jag har förstått att det betyder [thai]หรือเปล่า[/thai] Det brukar vara såna där ungdomar som säger det och det verkar finnas olika varianter beroende på hur fort de ska säga [thai]หรือเปล่า[/thai] Här hade varit tacksamt med lite hjälp från våra språkexperter @Lyco och @Banglassi , Hur har ni uppfattat detta ord och hur snabbt kan man säga det? Funkar "ba"? *Är det något man kan säga till sin svärmor tro?

Sen ett ord jag själv använder frekvent och det är [thai]หรอ[/thai] (Här byter jag ut R mot L och är noga med att få en kraftigt stigande ton, lite överdrivet kanske?) Som jag förstår är det en mycket vanlig variant av [thai]เหรอ[/thai] (eller). Ett kanonord som alla borde känna till. Det ska nog inte användas till svärmor tror om man vill visa riktig respekt. Har du aldrig använt det ordet förut så kan jag rekommendera det!

 

[anonymous]

Även tonläget tror jag skiljer sig en hel del.

Där jag bodde innan pratade dom väldigt snabbt och högljudigt.

Jag är inte direkt duktig på thai än men jag kan kommunicera med folk där uppe, men hört från folk att jag har konstig ton, till och med så jag skäms lite över hur dålig den är.

Jag hade ju boken thai for beginners men samtidigt satt med mina vänner där och lärde mig Thai.

Men förstod ju från tex. exet att dom pratade ju en egen Thai som var mycket snabbare och högjud så när dom pratade sin dialekt med Thai ner igenom så stod dom som frågetecken.

Jag kan inte kommunicera med någon från Isaan vi står som 2 frågetecken men pratar jag med folk i Bangkok och upp till Petchabun så funkar det.

Enligt henne hade dom lokal bydialekt "Bantio" kommer ihåg en kusin som hälsade på, han kunde inte thai så åkte han in till Lomsak så förstod ingen han.

 

[Anonymius]

Hej Grannen เนี่ย niiaF ' är ett ord som inte betyder något, men som används för att ge eftertryck åt något och förstärka något du säger, därför lägger man till เนี่ย niiaF på slutet. Faktiskt är ordet เนี่ย niiaF, en förvanskning av นี่ neeF, här, detta. För när man använder นี่ neeF, vill man påpeka "här", med eftertryck.

Vi kan jämföra det med danskan faktiskt där alla mer eller mindre använder "ig" efter nästan allt de säger, betyder har du uppfattat, är det inte så, alltså bekräftelse samt poängtera. Man vill försäkra sig om att det gick in, samma i Thai har ju mängder med just ord för att förstärka och på så sätt få fram sitt budskap.



หรือเปล่า, är en fråga efter. Tycker du att det är.... หรือเปล่า = eller inte

หรอ är ju också en partikel i Thai som används i slutet på en fråga eller mening. หรอ är där du antagligen redan vet svaret eller anar svaret, hej, du har varit och simmat idag หรอ. Ja säger den andra, så หรอ är fråga med redan svaret kan man säga.

เหรอ är samma men med andemeningen "really", när man är förvånad

Sen förstår jag inte detta หรอ, du bemödar dig om att ha en kraftigt stigande ton, det gör ju inte ens Thai, de undviker just stigande toner och gör om dem till höga för det är lättare att uttala

 

[Banglassi]

Ja. Har inte mycket att tillägga då allt sagts ovan. เนี่ย är ju idag ett ord i sig på sätt och vis. Men framförallt ungdommar lägger ju in อะ/อ่ะ efter var och varannan mening. Förmodar att nia tillkommit på samma sätt.

Många ord som inte har någon direkt mening, eller har en mening i sig men idag används mest som uttryck I slutet av meningar. Allt från นิ/เนี่อ/อะ/หรอก (ok. Sistnämnda har mer betydelse i sitt sammanhang)

(Dags att springa in på bion!)