Var är det bäst att bo som fastboende i Thailand?

[Mikrometer]

Det enda som stämmer är namnet på motorn en Daihatsu

Nej då, nu svamlar du bara, denna modellen tillverkas som minibuss för personbefordran, skåpbil och pickup och säljs framförallt i asiatiska länder, den heter Dihatsu Hijet eller något liknande.

 

[kurant]

Nej då, nu svamlar du bara, denna modellen tillverkas som minibuss för personbefordran, skåpbil och pickup och säljs framförallt i asiatiska länder, den heter Dihatsu Hijet eller något liknande.

650 cc motor.

 

[Boa52]

Nej då, nu svamlar du bara, denna modellen tillverkas som minibuss för personbefordran, skåpbil och pickup och säljs framförallt i asiatiska länder, den heter Dihatsu Hijet eller något liknande.

Nej då, nu svamlar du bara, denna modellen tillverkas som minibuss för personbefordran, skåpbil och pickup och säljs framförallt i asiatiska länder, den heter Dihatsu Hijet eller något liknande.

Vad jag menar att det inte är en riktig tuk tuk men en sån har en Daihatsu motor i min en 2 cyl

 

[Thai Newbie]

Vad jag menar att det inte är en riktig tuk tuk men en sån har en Daihatsu motor i min en 2 cyl

Som går på gas va?

 

[Mikrometer]

Vad jag menar att det inte är en riktig tuk tuk men en sån har en Daihatsu motor i min en 2 cyl

Det var precis det jag menade när jag skrev: Säkert inte det du menar med Tuk Tuk utan en liten pickup med sittplatser på flaket, de gamla Tuk Tuk var väl trehjuliga om jag har förstått detta rätt.

 

[Fritz]

Så här säger AI i denna viktiga fråga.

En “tuk tuk” på Phuket är inte den klassiska trehjulingen – det är en fyrhjulig minibuss‑taxi som används för korta resor och turisttransport.

 

[Boa52]

Så här säger AI i denna viktiga fråga.

En “tuk tuk” på Phuket är inte den klassiska trehjulingen – det är en fyrhjulig minibuss‑taxi som används för korta resor och turisttransport.

Dom fyrhjuliga små bussarna fanns inte när tuk tuken började tillverkas, En tuk tuk kallas så för dom låter så när dom går på tomgång
En taxi gubbe på te.x phuket säljer in en resa till semester besökare dom kallar vad som helst som tuk tuk

 

[Isan Lover]

Hej

Har följt den här tråden med intresse eftersom jag tyckte att ämnet var lite ovanligt och det var kul att ta del av dom tankar som framfördes, men jag är inte förvånad över resultatet, det är nog svårt att peka ut vilken plats som är bäst, det blir ju lite som frågan ”hur långt är ett snöre” ?

Alla badorter har ju mycket gemensamt och erbjuder stränder, sol, bad och seafood m.m, det som skiljer dom åt är väl mer graden av exploatering, utbudet av aktiviteter, nöjen och restauranger, mängden turister och vilka nationalitet som dominerar, även kostnadsläget skiljer sig ju sig också åt o.s.v.

Själv har jag jag ju besökt dom flesta kända badorterna och vi hade t.o.m ett hus nära havet strax söder om Hua Hin i Pran Buri några år, alla har ju erbjudit just sol, bad, fiske, seafood, fina stränder och det har ju alltid känts skönt att komma dit, jag har stortrivts där i 4-5 dagar eller i bästa fall en dryg vecka, men sen när man har gjort och sett allt i ett antal dagar och det börjar bli en upprepning så kommer för min del längtan hem till byn och vardagen där.

För mig verkar det vara viktigt att vara omgiven av familj, släkt och vänner och att i princip alltid vara omgiven av människor, kunna leva ett vardagsliv och ha en sysselsättning, vara med i byns gemenskap och deltaga i byns aktiviteter i tempel, skola, begravningar och bröllop m.m, när man känner nästan alla människor när man besöker en lokal marknad, folk man möter längs vägarna vinkar, pratar och vet vem man är, polisen bara ler eller ropar uppmuntrande när man arbetar på farmen eller kör utan hjälm, då känns det som jag är på rätt ställe.

Att sen bryta av bylivet med ett besök i Udon Thani eller Nong Khai några dagar någon gång per månad för att hälsa på vänner, shoppa, gå på bio, restaurangbesök och annat räcker gott för min del när det gäller kontakt med stadslivet.

Så för min del skulle det vara viktigare att vara omgiven av familj, släkt och vänner där jag väljer att vistas än vilken plats det skulle handla om, skulle jag ha haft familj, släkt och vänner på en badort så hade jag säkert kunnat skaffa mig en vardag där också men då förmodligen mer inriktad på sjön, båtar, fiske och liknande än jordbruk.

Mvh isan lover

 

[andrejsdenruskige]

Hej

Har följt den här tråden med intresse eftersom jag tyckte att ämnet var lite ovanligt och det var kul att ta del av dom tankar som framfördes, men jag är inte förvånad över resultatet, det är nog svårt att peka ut vilken plats som är bäst, det blir ju lite som frågan ”hur långt är ett snöre” ?

Alla badorter har ju mycket gemensamt och erbjuder stränder, sol, bad och seafood m.m, det som skiljer dom åt är väl mer graden av exploatering, utbudet av aktiviteter, nöjen och restauranger, mängden turister och vilka nationalitet som dominerar, även kostnadsläget skiljer sig ju sig också åt o.s.v.

Själv har jag jag ju besökt dom flesta kända badorterna och vi hade t.o.m ett hus nära havet strax söder om Hua Hin i Pran Buri några år, alla har ju erbjudit just sol, bad, fiske, seafood, fina stränder och det har ju alltid känts skönt att komma dit, jag har stortrivts där i 4-5 dagar eller i bästa fall en dryg vecka, men sen när man har gjort och sett allt i ett antal dagar och det börjar bli en upprepning så kommer för min del längtan hem till byn och vardagen där.

För mig verkar det vara viktigt att vara omgiven av familj, släkt och vänner och att i princip alltid vara omgiven av människor, kunna leva ett vardagsliv och ha en sysselsättning, vara med i byns gemenskap och deltaga i byns aktiviteter i tempel, skola, begravningar och bröllop m.m, när man känner nästan alla människor när man besöker en lokal marknad, folk man möter längs vägarna vinkar, pratar och vet vem man är, polisen bara ler eller ropar uppmuntrande när man arbetar på farmen eller kör utan hjälm, då känns det som jag är på rätt ställe.

Att sen bryta av bylivet med ett besök i Udon Thani eller Nong Khai några dagar någon gång per månad för att hälsa på vänner, shoppa, gå på bio, restaurangbesök och annat räcker gott för min del när det gäller kontakt med stadslivet.

Så för min del skulle det vara viktigare att vara omgiven av familj, släkt och vänner där jag väljer att vistas än vilken plats det skulle handla om, skulle jag ha haft familj, släkt och vänner på en badort så hade jag säkert kunnat skaffa mig en vardag där också men då förmodligen mer inriktad på sjön, båtar, fiske och liknande än jordbruk.

Mvh isan lover

Ja, grå vardag uppstår ganska fort och då bör man ha någon form av sysselsättning.

Jag gillar Bangkok, men då är jag bara där några dagar och bor på hotell. Hade jag däremot bott där så hade dottern gått i skola, frun hade jobbat och så även jag. Det ser jag inga som helst problem med.

Jag gillar även Stockholm, men får även det gjort på några dagar.
Med skola och jobb så ser jag inga problem så länge inte man spenderar allt för lång tid till att ta sig till jobb och skola.

Utkanten av Pattaya fungerar, men tycker att det går åt allt för mycket tid om man ska uträtta något ärende inne i smeten, vilket ändå inte behövs så ofta, så det är inget större problem. Samma gällandes jobb och skola även om man bor i utkanten av Pattaya.
Jag kan inte gå dagarna i ända och måla staket, vattna blommor eller odla grönsaker.

Landsbygden fungerar även det. Dagarna går sin lilla gång, men det blir lite lojt efter några veckor.

Samet är riktigt skönt i 3-4 dagar.

Allt fungerar så länge man bara etablerar sig. Även Umeå är ok, så länge man har sin fasta punkt här och är etablerad.
Är man inte det så kan jag tänka mig att en vecka är ett långt lidande.

Sedan är det nog så att semester är semester och man lever på ett annat sätt än man gör hemma.
Ska man bosätta sig permanent så bör man helt enkelt ha sysselsättning till hela familjen.

 

[Isan Lover]

Ja, grå vardag uppstår ganska fort och då bör man ha någon form av sysselsättning.

Jag gillar Bangkok, men då är jag bara där några dagar och bor på hotell. Hade jag däremot bott där så hade dottern gått i skola, frun hade jobbat och så även jag. Det ser jag inga som helst problem med.

Jag gillar även Stockholm, men får även det gjort på några dagar.
Med skola och jobb så ser jag inga problem så länge inte man spenderar allt för lång tid till att ta sig till jobb och skola.

Utkanten av Pattaya fungerar, men tycker att det går åt allt för mycket tid om man ska uträtta något ärende inne i smeten, vilket ändå inte behövs så ofta, så det är inget större problem. Samma gällandes jobb och skola även om man bor i utkanten av Pattaya.
Jag kan inte gå dagarna i ända och måla staket, vattna blommor eller odla grönsaker.

Landsbygden fungerar även det. Dagarna går sin lilla gång, men det blir lite lojt efter några veckor.

Samet är riktigt skönt i 3-4 dagar.

Allt fungerar så länge man bara etablerar sig. Även Umeå är ok, så länge man har sin fasta punkt här och är etablerad.
Är man inte det så kan jag tänka mig att en vecka är ett långt lidande.

Sedan är det nog så att semester är semester och man lever på ett annat sätt än man gör hemma.
Ska man bosätta sig permanent så bör man helt enkelt ha sysselsättning till hela familjen.

Hej

Ja en slags vardag med någon typ av sysselsättning är viktig för trivseln oavsett var man befinner sig.

Mvh isan lover

 

[andrejsdenruskige]

Hej

Ja en slags vardag med någon typ av sysselsättning är viktig för trivseln oavsett var man befinner sig.

Mvh isan lover

Ja, och med det sagt så fungerar egentligen de flesta platser.

Trivs man inte med sitt liv så är det inte alltid platsen det är fel på. Man kanske bara är dålig på att anpassa sig.
Nu har jag träffat på en del folk som inte trivs någonstans och det är alltid platsen det är fel på och där efter följer en flytt.
Flytten hjälper dock bara för stunden och samma "fel" uppstår igen.

Saken är nog mest den att man inte kan fly ifrån sig själv.
Man kan gärna ha ett hus, men det behöver inte betyda att man har ett hem.

 

[Isan Lover]

Ja, och med det sagt så fungerar egentligen de flesta platser.

Trivs man inte med sitt liv så är det inte alltid platsen det är fel på. Man kanske bara är dålig på att anpassa sig.
Nu har jag träffat på en del folk som inte trivs någonstans och det är alltid platsen det är fel på och där efter följer en flytt.
Flytten hjälper dock bara för stunden och samma "fel" uppstår igen.

Saken är nog mest den att man inte kan fly ifrån sig själv.
Man kan gärna ha ett hus, men det behöver inte betyda att man har ett hem.

Hej

Det är väl kanske lite så man kan sammanfatta detta.

Mvh isan lover

 

[stef@n]

Hej

Har följt den här tråden med intresse eftersom jag tyckte att ämnet var lite ovanligt och det var kul att ta del av dom tankar som framfördes, men jag är inte förvånad över resultatet, det är nog svårt att peka ut vilken plats som är bäst, det blir ju lite som frågan ”hur långt är ett snöre” ?

Alla badorter har ju mycket gemensamt och erbjuder stränder, sol, bad och seafood m.m, det som skiljer dom åt är väl mer graden av exploatering, utbudet av aktiviteter, nöjen och restauranger, mängden turister och vilka nationalitet som dominerar, även kostnadsläget skiljer sig ju sig också åt o.s.v.

Själv har jag jag ju besökt dom flesta kända badorterna och vi hade t.o.m ett hus nära havet strax söder om Hua Hin i Pran Buri några år, alla har ju erbjudit just sol, bad, fiske, seafood, fina stränder och det har ju alltid känts skönt att komma dit, jag har stortrivts där i 4-5 dagar eller i bästa fall en dryg vecka, men sen när man har gjort och sett allt i ett antal dagar och det börjar bli en upprepning så kommer för min del längtan hem till byn och vardagen där.

För mig verkar det vara viktigt att vara omgiven av familj, släkt och vänner och att i princip alltid vara omgiven av människor, kunna leva ett vardagsliv och ha en sysselsättning, vara med i byns gemenskap och deltaga i byns aktiviteter i tempel, skola, begravningar och bröllop m.m, när man känner nästan alla människor när man besöker en lokal marknad, folk man möter längs vägarna vinkar, pratar och vet vem man är, polisen bara ler eller ropar uppmuntrande när man arbetar på farmen eller kör utan hjälm, då känns det som jag är på rätt ställe.

Att sen bryta av bylivet med ett besök i Udon Thani eller Nong Khai några dagar någon gång per månad för att hälsa på vänner, shoppa, gå på bio, restaurangbesök och annat räcker gott för min del när det gäller kontakt med stadslivet.

Så för min del skulle det vara viktigare att vara omgiven av familj, släkt och vänner där jag väljer att vistas än vilken plats det skulle handla om, skulle jag ha haft familj, släkt och vänner på en badort så hade jag säkert kunnat skaffa mig en vardag där också men då förmodligen mer inriktad på sjön, båtar, fiske och liknande än jordbruk.

Mvh isan lover

Nä fy fan så tråkigt, det är inget för mig

 

[Vaxet older version]

Ja, och med det sagt så fungerar egentligen de flesta platser.

Trivs man inte med sitt liv så är det inte alltid platsen det är fel på. Man kanske bara är dålig på att anpassa sig.
Nu har jag träffat på en del folk som inte trivs någonstans och det är alltid platsen det är fel på och där efter följer en flytt.
Flytten hjälper dock bara för stunden och samma "fel" uppstår igen.

Saken är nog mest den att man inte kan fly ifrån sig själv.
Man kan gärna ha ett hus, men det behöver inte betyda att man har ett hem.

Nej, det är just det: ett hus vid strandkanten eller ett mitt ute på IL:s urdikade risfält. Kvittar om man hamnat där av fel anledning.
Det är just bara ett hus och tyvärr har nog många fått upptäcka det i LOS.
Men har man som jag utflugna barn och numera egentligen bara en person att ta hänsyn till i att hitta ett hem, min fru , ja och mig själv. Ja, då tänker man extra länge, i alla fall jag.

Sorry, IL, kopierar inte ditt inlägg, men jag har aldrig sett de platser jag har bott på som badorter, bara platser nära havet. Precis som du så gillar jag att bo havsnära, men Bohuslän ses ju i många andra delar av Sverige som ett semesterställe, ja, du fattar… Så man kan väl i ärlighetens namn säga att risfältet är din semesterort.

Det var lättare när man hade ett boende i Svedala också. Då fanns ju alltid ett alternativ. Men nu så, och igår fick jag faktiskt tips från medlemmar här om att det finns några riktigt gamla forumnamn kvar på Samui, så jag kommer börja leta där. Men vem vet, kanske får ta drängjobb hos IL. Jag är en jävel på att plocka ris. Nä allvarligt talat.....
Med rätt folk runt sig, kvittar platsen i stort, är min erfarenhet, och som många vet.... När åldern kryper på blir det sociala livet mindre och mindre, ja, om man pratar folk man kan lita på. Så att hitta balansen mellan ett bra socialt liv och omgivningar man trivs i, ja, det är där jag står just nu.

Sedan har jag ju insett att siffran som på något sätt anger min ålder säger mig att det är bra att ha sjukvård etc. i näromgivningarna. Har varit sjuk förr. Ja jag brände mitt ljus i båda ändarna under en period i Thailand, kostade mig en hel del i hjärta och tårar, men nu vet ja i alla fall vad jag inte ska göra och vart inte jag ska bo.

Men tack för all input.

 

[Boa52]

Nej, det är just det: ett hus vid strandkanten eller ett mitt ute på IL:s urdikade risfält. Kvittar om man hamnat där av fel anledning.
Det är just bara ett hus och tyvärr har nog många fått upptäcka det i LOS.
Men har man som jag utflugna barn och numera egentligen bara en person att ta hänsyn till i att hitta ett hem, min fru , ja och mig själv. Ja, då tänker man extra länge, i alla fall jag.

Sorry, IL, kopierar inte ditt inlägg, men jag har aldrig sett de platser jag har bott på som badorter, bara platser nära havet. Precis som du så gillar jag att bo havsnära, men Bohuslän ses ju i många andra delar av Sverige som ett semesterställe, ja, du fattar… Så man kan väl i ärlighetens namn säga att risfältet är din semesterort.

Det var lättare när man hade ett boende i Svedala också. Då fanns ju alltid ett alternativ. Men nu så, och igår fick jag faktiskt tips från medlemmar här om att det finns några riktigt gamla forumnamn kvar på Samui, så jag kommer börja leta där. Men vem vet, kanske får ta drängjobb hos IL. Jag är en jävel på att plocka ris. Nä allvarligt talat.....
Med rätt folk runt sig, kvittar platsen i stort, är min erfarenhet, och som många vet.... När åldern kryper på blir det sociala livet mindre och mindre, ja, om man pratar folk man kan lita på. Så att hitta balansen mellan ett bra socialt liv och omgivningar man trivs i, ja, det är där jag står just nu.

Sedan har jag ju insett att siffran som på något sätt anger min ålder säger mig att det är bra att ha sjukvård etc. i näromgivningarna. Har varit sjuk förr. Ja jag brände mitt ljus i båda ändarna under en period i Thailand, kostade mig en hel del i hjärta och tårar, men nu vet ja i alla fall vad jag inte ska göra och vart inte jag ska bo.

Men tack för all input.

Är det inte så att dina typ hobbis som avgör ,man måste ha nått att göra tycker i alla fall jag, du vill ha socialt umgänge då måste
du bo när en semester ort och har du inga hobbis då ska du inte bo på landsbyggden föt då blir du uttråkad. När jag är där har jag
så mycket jobb att dagarna bara flyger i väg i värmen, sen alla Thai vänner man skaffat på 23 års besök å vilka fester. dom
första 15 åren åkte vi först till nån semesterort, först ca 5-6 dar men det blev mindre och mindre nu åker vi direkt hem

 

[Vaxet older version]

Är det inte så att dina typ hobbis som avgör ,man måste ha nått att göra tycker i alla fall jag, du vill ha socialt umgänge då måste
du bo när en semester ort och har du inga hobbis då ska du inte bo på landsbyggden föt då blir du uttråkad. När jag är där har jag
så mycket jobb att dagarna bara flyger i väg i värmen, sen alla Thai vänner man skaffat på 23 års besök å vilka fester. dom
första 15 åren åkte vi först till nån semesterort, först ca 5-6 dar men det blev mindre och mindre nu åker vi direkt hem

Jaha, med ett litet undrande leende läser jag före fjärde gången, har enormt svårt att få ut något om vad du menar, men det är ju sent här, så det är väl jag.

 

[stef@n]

Är det inte så att dina typ hobbis som avgör ,man måste ha nått att göra tycker i alla fall jag, du vill ha socialt umgänge då måste
du bo när en semester ort och har du inga hobbis då ska du inte bo på landsbyggden föt då blir du uttråkad. När jag är där har jag
så mycket jobb att dagarna bara flyger i väg i värmen, sen alla Thai vänner man skaffat på 23 års besök å vilka fester. dom
första 15 åren åkte vi först till nån semesterort, först ca 5-6 dar men det blev mindre och mindre nu åker vi direkt hem

Jag bor på landsbygden och har inga hobbis jag lägger fingrarna på men trivs utmärkt, det är skönt att bara vara lat och inte göra mer än nöden kräver.

 

[Boa52]

Jaha, med ett litet undrande leende läser jag före fjärde gången, har enormt svårt att få ut något om vad du menar, men det är ju sent här, så det är väl jag.

Ja du skriver det men Stefan förstod så du kanske inte vill förstå