thaikonsult
Medlem
Arbetstillstånd
Sammanfattningsvis måste följande villkor rörande anställningen vara uppfyllda för att arbetstillstånd ska beviljas. Villkoren gäller både vid förstagångsansökan och vid förlängning men kraven på utredning och kontroll kan variera beroende på om det är en förstagångsansökan eller en förlängning:
- Den sökande ska ha ett anställningserbjudande (6 kap. 2 § första stycket UtlL).
- Arbetsgivaren ska ha iakttagit vad som kallas unionsföreträde vilket innebär att tjänsten har annonserats hos Arbetsförmedlingen och inom EU/EES (6 kap. 2 § andra stycket UtlL).
- Anställningen ska ha en sådan omfattning att den sökande kan försörja sig på den (6 kap. 2 § första stycket UtlL).
- Lön, försäkringsskydd och övriga anställningsvillkor får inte vara sämre än vad som gäller enligt svenska kollektivavtal eller vad som är praxis inom yrket eller branschen (6 kap. 2 § första stycket UtlL).
- Berörd facklig organisation ska ha haft tillfälle att yttra sig över anställningsvillkoren (5 kap. 7 a § UtlF).
- När det gäller legitimationsyrken krävs också legitimation eller förordnande från Socialstyrel-sen (se separat avsnitt nedan). Förutom villkoren ovan krävs att den sökande har ett pass vars giltighetstid täcker tillståndstiden (5 kap. 9 § UtlF).
Dessutom ska den sökandes vandel kontrolleras. För att visering eller uppehållstillstånd ska beviljas, vilket är en indirekt förutsättning för arbetstillstånd, krävs att det inte finns några anmärkningar som gör att tillstånd ska vägras på den grunden (3 kap. 1 § 6 respektive 5 kap. 17 § UtlL).
Slutligen ska Migrationsverket enligt uttalanden i förarbetena också vara observant på att det inte handlar om skenanställningar. För att beakta detta krav har Migrationsverket, mot bakgrund av de erfarenheter och den information verket har tillgång till, infört särskilda utrednings- och beviskrav för anställningar inom följande branscher:
- städbranschen
- hotell- och restaurangbranschen
- servicebranschen
- byggbranschen
- bemanningsbranschen
- handelsbranschen
- jord- och skogsbruksbranschen
- bilverkstadsbranschen
- nystartade verksamheter inom alla branscher.
Instegsjobb
Instegsjobb är en form av särskilt anställningsstöd och avser nyanlända till Sverige. De grundläggande kraven är att personen ska ha fått sitt uppehållstillstånd under de senaste 36 månaderna, är anmäld hos Arbetsförmedlingen samt studerar svenska för invandrare (SFI) eller fått löfte om att göra det. Stödet innebär att staten täcker 80 procent av lönekostnaden dock högst 800 kronor per dag. Bestämmelse om instegsjobb finns i förordningen om anställnings-stöd.
Nystartsjobb
Möjligheten till nystartsjobb gäller personer som varit borta från arbetsmarknaden i mer än ett år eller, om det rör personer under 26, sex månader. Enligt 2 § förordningen om stöd för nystartsjobb är syftet att stimulera arbetsgivare att anställa personer som har varit utan arbete en längre tid. Arbetsgivaren får ekonomiskt stöd med ett belopp som motsvarar två gånger den arbetsgivaravgift som arbetsgivaren betalar.
Framför allt instegsjobb kan förekomma
Det är fr.a. instegsjobb som kan förekomma i arbetstillståndsärenden och då i regel vid ansökan om förlängning. Det bör rimligen inte kunna bli fråga om instegsjobb för en person som ansöker om UAT för första gången.
Nystartsjobb är mer ovanligt och borde knappast kunna förekomma inom ramen för arbetstills-tåndsärenden eftersom kravet är minst sex eller tolv månaders arbetslöshet. Det kan dock förekomma nystartsjobb i samband med statusbyten från anknytning till arbetstillstånd. En särskild fråga är att man i regel inte vet vilka anställda som omfattas. I samband med en fördjupad utredning kan man se att arbetsgivaren har ersättning för instegsjobb men man vet inte närmare vilka anställda det berör. Det förekommer dock att arbetsgivaren öppet redovisar att det är den sökande som omfattas och att det är en del av och i vissa fall en förutsättning för finansieringen av anställningen.
I många fall då instegsjobb förekommer har det visat sig att regelverket missbrukats på olika sätt. Förekomsten av instegsjobb kan vara en varningsklocka som bör leda till fördjupad utredning. Det ligger dock inte inom verkets ansvarsområde att kontrollera att beslut att bevilja instegs- eller nystartsjobb är korrekta.
Det kan knappast ha varit lagstiftarens mening med arbetskraftsreformen (AKI) att instegs- och nystartsjobb ska spela en roll i det sammanhanget. Samtidigt saknas grund för att förekomsten av instegsjobb i sig ska vara skäl för att avslå en ansökan. Att arbetsgivaren använder sig av instegsjobb för vissa anställda kan inte generellt tolkas som att arbetsgivaren saknar förmåga att betala ut löner. Det ska i så fall handla om klara fall där just den sökandes tjänst finansieras genom instegsjobb och att anställning annars inte hade varit möjlig. I sådana fall kan man möjligen föra ett resonemang om att det strider mot lagstiftarens intentioner.
Sammanfattningsvis kan sägas att förekomsten av instegsjobb i sig inte är ett skäl att avslå en ansökan. Detsamma gäller i och för sig även nystartsjobb men i regel torde det inte förekomma eftersom UAT normalt skall återkallas om en person varit arbetslös så länge att nystartsjobb kan
beviljas.
Överklagande.
Ett beslut om att avslå en ansökan om arbetstillstånd kan överklagas (14 kap. 3 § UtlL). Den tidigare begränsningen som innebar att arbetstillstånd bara kunde överklagas i samband med beslut om avvisning eller utvisning upphörde den 1 augusti 2013. Numera kan alla beslut att avslå en ansökan om arbetstillstånd överklagas.
Med vänlig hälsning Thaikonsult
Sammanfattningsvis måste följande villkor rörande anställningen vara uppfyllda för att arbetstillstånd ska beviljas. Villkoren gäller både vid förstagångsansökan och vid förlängning men kraven på utredning och kontroll kan variera beroende på om det är en förstagångsansökan eller en förlängning:
- Den sökande ska ha ett anställningserbjudande (6 kap. 2 § första stycket UtlL).
- Arbetsgivaren ska ha iakttagit vad som kallas unionsföreträde vilket innebär att tjänsten har annonserats hos Arbetsförmedlingen och inom EU/EES (6 kap. 2 § andra stycket UtlL).
- Anställningen ska ha en sådan omfattning att den sökande kan försörja sig på den (6 kap. 2 § första stycket UtlL).
- Lön, försäkringsskydd och övriga anställningsvillkor får inte vara sämre än vad som gäller enligt svenska kollektivavtal eller vad som är praxis inom yrket eller branschen (6 kap. 2 § första stycket UtlL).
- Berörd facklig organisation ska ha haft tillfälle att yttra sig över anställningsvillkoren (5 kap. 7 a § UtlF).
- När det gäller legitimationsyrken krävs också legitimation eller förordnande från Socialstyrel-sen (se separat avsnitt nedan). Förutom villkoren ovan krävs att den sökande har ett pass vars giltighetstid täcker tillståndstiden (5 kap. 9 § UtlF).
Dessutom ska den sökandes vandel kontrolleras. För att visering eller uppehållstillstånd ska beviljas, vilket är en indirekt förutsättning för arbetstillstånd, krävs att det inte finns några anmärkningar som gör att tillstånd ska vägras på den grunden (3 kap. 1 § 6 respektive 5 kap. 17 § UtlL).
Slutligen ska Migrationsverket enligt uttalanden i förarbetena också vara observant på att det inte handlar om skenanställningar. För att beakta detta krav har Migrationsverket, mot bakgrund av de erfarenheter och den information verket har tillgång till, infört särskilda utrednings- och beviskrav för anställningar inom följande branscher:
- städbranschen
- hotell- och restaurangbranschen
- servicebranschen
- byggbranschen
- bemanningsbranschen
- handelsbranschen
- jord- och skogsbruksbranschen
- bilverkstadsbranschen
- nystartade verksamheter inom alla branscher.
Instegsjobb
Instegsjobb är en form av särskilt anställningsstöd och avser nyanlända till Sverige. De grundläggande kraven är att personen ska ha fått sitt uppehållstillstånd under de senaste 36 månaderna, är anmäld hos Arbetsförmedlingen samt studerar svenska för invandrare (SFI) eller fått löfte om att göra det. Stödet innebär att staten täcker 80 procent av lönekostnaden dock högst 800 kronor per dag. Bestämmelse om instegsjobb finns i förordningen om anställnings-stöd.
Nystartsjobb
Möjligheten till nystartsjobb gäller personer som varit borta från arbetsmarknaden i mer än ett år eller, om det rör personer under 26, sex månader. Enligt 2 § förordningen om stöd för nystartsjobb är syftet att stimulera arbetsgivare att anställa personer som har varit utan arbete en längre tid. Arbetsgivaren får ekonomiskt stöd med ett belopp som motsvarar två gånger den arbetsgivaravgift som arbetsgivaren betalar.
Framför allt instegsjobb kan förekomma
Det är fr.a. instegsjobb som kan förekomma i arbetstillståndsärenden och då i regel vid ansökan om förlängning. Det bör rimligen inte kunna bli fråga om instegsjobb för en person som ansöker om UAT för första gången.
Nystartsjobb är mer ovanligt och borde knappast kunna förekomma inom ramen för arbetstills-tåndsärenden eftersom kravet är minst sex eller tolv månaders arbetslöshet. Det kan dock förekomma nystartsjobb i samband med statusbyten från anknytning till arbetstillstånd. En särskild fråga är att man i regel inte vet vilka anställda som omfattas. I samband med en fördjupad utredning kan man se att arbetsgivaren har ersättning för instegsjobb men man vet inte närmare vilka anställda det berör. Det förekommer dock att arbetsgivaren öppet redovisar att det är den sökande som omfattas och att det är en del av och i vissa fall en förutsättning för finansieringen av anställningen.
I många fall då instegsjobb förekommer har det visat sig att regelverket missbrukats på olika sätt. Förekomsten av instegsjobb kan vara en varningsklocka som bör leda till fördjupad utredning. Det ligger dock inte inom verkets ansvarsområde att kontrollera att beslut att bevilja instegs- eller nystartsjobb är korrekta.
Det kan knappast ha varit lagstiftarens mening med arbetskraftsreformen (AKI) att instegs- och nystartsjobb ska spela en roll i det sammanhanget. Samtidigt saknas grund för att förekomsten av instegsjobb i sig ska vara skäl för att avslå en ansökan. Att arbetsgivaren använder sig av instegsjobb för vissa anställda kan inte generellt tolkas som att arbetsgivaren saknar förmåga att betala ut löner. Det ska i så fall handla om klara fall där just den sökandes tjänst finansieras genom instegsjobb och att anställning annars inte hade varit möjlig. I sådana fall kan man möjligen föra ett resonemang om att det strider mot lagstiftarens intentioner.
Sammanfattningsvis kan sägas att förekomsten av instegsjobb i sig inte är ett skäl att avslå en ansökan. Detsamma gäller i och för sig även nystartsjobb men i regel torde det inte förekomma eftersom UAT normalt skall återkallas om en person varit arbetslös så länge att nystartsjobb kan
beviljas.
Överklagande.
Ett beslut om att avslå en ansökan om arbetstillstånd kan överklagas (14 kap. 3 § UtlL). Den tidigare begränsningen som innebar att arbetstillstånd bara kunde överklagas i samband med beslut om avvisning eller utvisning upphörde den 1 augusti 2013. Numera kan alla beslut att avslå en ansökan om arbetstillstånd överklagas.
Med vänlig hälsning Thaikonsult
