Mr.Jo
Forumveteran
Blir inte sur av vad folk säger för jag vet själv hur jag är, inte överbliven modig men det finns gränser.He he, jo jag förstod nog att du skulle bli lite sur på mitt inlägg.
Men jag skrev som jag skrev helt utifrån vad du själv skrivit.
Det jag egentligen menade var att utifrån min egen erfarenhet så reagerar man i verkligheten oftast inte alls som man säger och tror på förhand.
Ofta tvärtom. De kaxigaste blir ofta ganska räddhågsna och vice versa.
Jag har vid några (få) tillfällen i livet agerat mycket mer dumdristiskt än vad min fysiska kapacitet egentligen tillåtit, men sånt vet man först i efterhand.
Vid såna tillfällen har jag efteråt blivit "rädd för mig själv" när jag då insett hur galet det skulle ha kunnat gå, och då tänkt att jag måste försöka behärska mig när jag blir arg.
Du agerar säkert kraftfullt, förnuftigt och bra i verkligheten. Och att du också ömmar för drabbade djur, gör att du stiger i min aktning.
GW är säkert en bra kriminolog och uttrycker sig fyndigt och underhållande, men utan att veta något om detta så undrar jag om han någonsin haft nåt större civilkurage när det kommit till skarpt läge. Men som sagt, mycket modiga saker i livet har han gjort, men då oftast skriftligen och verbalt.
Har stoppat tafsandet i spårvagn när jag kördedet ett tag i gbg. Kört ut friåkare och blivit kallat för rasist för det med hot.
Blivit nedslagen en gång för körde ut några störingar på kvilletorget, kompisar var kvar. Skjuten fast vet inte riktigt om de siktade på mig dör det träffade tre fönster bakom mig i bussen som jag körde.
Är inte dum för att söka strid men backar inte om det blir allvar.
Visst de flesta har förstånd att låtsas inte se när någon oskyldig blir traggad. Det har inte jag för kan inte med det. Sedan bryr jag mig i te så mycket vad folk säger, det är inget hjältemod utan sunt förnuft.
Sticker inte huvudet i en lejonkula för det.