A
Anonymius
Gäst
*บทที่๑ bòht thîi nùng Kapitel 1
Mellankonsonanter
Det finns tre olika konsonantklasser, mellan, hög och låg. Konsonanterna styr mycket av med vilken ton ett ord skall uttalas.
Vad är det som bestämmer om ett ord skall uttalas med "mellan, hög, stigande, fallande eller låg ton"?
Konsonanterna heter gaa, chaa, dtaa, thaa, baa, bpaa, osv, alltså hur de låter, många konsonanter uttalas likadant så därför har man gett alla konsonanter ett attribut i form av något.
gaa te x har fått kyckling som attribut, eftersom gài stavas med konsonanten ก.
Mellankonsonanterna är 9 till antalet.
Mellankonsonanter อักษรกลาง àk sǎawn glaang
Alla dessa konsonanter som heter daa, chaa, djaa, bpaa, baa, dtaa, transkriberas här med ɔɔ = aa, djupt a som i Arne.
ก กอ ไก่ gɔɔ gài
Konsonant 1, skall uttalas med ett hårt g, ett mellanting mellan g och k, som i engelskans "get" eller svenskans "gott". gài betyder kyckling.
จ จอ จาน djɔɔ djaan
Konsonant 8, skall uttalas som dj eller som engelskans J i James. djaan betyder fat eller tallrik.
ฎ ฎอ ชฎา dɔɔ cháa-daa
Konsonant 14, uttalas som engelskans change, alltså ch i change. cháa-daa en typ av krona, spira.
ฏ ฏอ ปฏัก dtɔɔ bpà-dtàk
Konsonant 15, håll för näsan och säg T och ni får ett stumt T som låter mer åt D, så skall man uttala DT. bpà-dtàk ett slags spjut.
ด ดอ เด็ก dɔɔ dèk
Konsonant 20, uttalas som D, inga konstigheter. dèk betyder barn.
ต ตอ เต่า dtɔɔ dtào
Konsonant 21, uttalas som mellanting mellan d och t. dtào betyder sköldpadda.
บ บอ ใบไม้ bɔɔ bai-máai
Konsonant 26, uttalas som B, inga konstigheter. Betyder löv från träd.
ป ปอ ปลา bpɔɔ bplaa
Konsonant 27, uttalas som ett mellanting av P och B, håll för näsan och säg P och ni har ungefär rätt uttal. Bplaa betyder fisk.
อ อ อ่าง ɔɔ àang
Konsonant 43, denna vokal skiljer sig från övriga på så vis att den fungerar både som vokal och konsonant, den kallas för "silent". På svenska kan vi kalla den för nollkonsonant eller hjälpkonsonant.
I början av ett ord, fungerar den som konsonant och mellan två konsonanter som vokal. àang = Ett slags handfat, sink.
I Thai kan inget ord starta med en vokal, utan alla ord startar med en konsonant. Där fyller ɔɔ àang sin funktion i form av konsonant där andra konsonanter saknas.
Ex:
อ่าน àan = läsa
-า = här måste vokalen ha hjälp av อ = ɔɔ àang. Så även om ordet uttalas med vokalen, kan vokalen inte stå ensam.
Att vokaler måste ha hjälp av อ beror på att en tonmarkör aldrig kan placeras på en vokal utan endast en konsonant. Ni ser en tonmarkör ่ placerad ovan อ่. Se tonmarkörer längre ner på sidan.
ร้อน rɔ́ɔn = varmt, hett. Här ser vi ɔɔ àang mellan två konsonanter, då fungerar den som vokal.
Lägg detta på minnet, i Thai kan endast en stavelse starta med en konsonant!
Levande eller döda stavelser
Innan vi går vidare måste vi veta hur vi skall använda mellanklasskonsonanterna.
1. I Thai finns levande stavelser eller döda stavelser. Vi skulle också kunna kalla dem för "öppna" och "stängda" stavelser.
2. Alla stavelser i Thai uttalas med någon av de fem "tonerna", mellan, låg, hög, fallande eller stigande oavsett om de har en tonmarkör eller inte. Om inte en tonmarkör är närvarande, gäller tonreglerna för den specifika konsonanten (klass) och om det är en levande eller död stavelse och kort eller lång vokal.
En stavelse som slutar med en kort vokal eller en "stum" konsonant kallas död stavelse.
Följande tre slutkonsonanter kallas stumma konsonanter, när de avslutar en stavelse och de skall uttalas stumt alltså inte höras:
(g) ก กอ ไก่) gɔɔ gài (k)
(d) ด ดอ เด็ก) dɔɔ dèk (t)
(b) บ บอ ใบไม้) bɔɔ bai-máai (p)
Ex:
เด็ก dèk = slutar med stum konsonant = död stavelse
ดะ dà = slutar med kort vokal = död stavelse
Stumt menas att när ก, ด, บ avslutar en stavelse skall de uttalas stumt alltså inte höras, de skall liksom försvinna, som när ni t ex säger "stop" på engelska, säg det flera gånger så hör ni att P:et i stop knappt uttalas eller hörs, så skall dessa tre konsonanter hanteras när de avslutar en stavelse.
ก, ด och บ vid transkribering väljer vi här att transkribera dem som k, t och p respektive när de är slutkonsonanter.
När ก, ด och บ startar ett ord transkriberas de som G, D och B.
Det gör vi dels för att lättare hålla reda på vad som skall uttalas stumt och dels för det finns andra konsonanter som th, ph, bp och kh och de uttalas också stumt när de avslutar ett ord.
En stavelse som slutar med lång vokal eller "tonande" konsonant kallas levande stavelse.
Följande fem slutkonsonanter kallas tonande konsonanter när de avslutar en stavelse och de skall uttalas ljudande som när ni säger t ex N:
ง งอ งู ngɔɔ nguu (ng)
น นอ หนู nɔɔ nǔu (n)
ม มอ ม้า mɔɔ máa (m)
ย ยอ ยักษ์ jɔɔ ják (j)
ว วอ แหวน wɔɔ wǎen (w)
Ex:
ม้า máa = slutar med lång vokal = levande stavelse
ขัน khǎn = slutar med en tonande konsonant = levande stavelse
I varje del om konsonanter kommer jag att ta med lite vokaler, för att ni lättare skall veta när vi kommer till tonreglerna för konsonanterna.
Vokaler สระ sà-rà
Vokaler kan placeras före, efter, före och efter, under, över eller runtom en konsonant.
Ex:
มา มี งู เก เมีย รัว เมา
Det finns korta och långa vokaler. Ringarna samt strecken visar var konsonanten är placerad i förhållande till vokalen.
Långa vokaler
-า sà-rà aa (aa som i valla)
ี sà-rà ii (ii som i lida)[/size]
ู sà-rà uu (uu ett mörkt djupt uu)
เ- sà-rà ee (ee som i Lena)
โ- sà-rà ͼͼ (åå som i åk men lite åt O)
ไ- sà-rà ai (ai som i aj)
เ-า sà-rà ao (ao som i mao)
Korta vokaler
-ะ sà-rà à (a som i katt)
ิ sà-rà ì (i som i gick)
ึ sà-rà èu (u som uttalas lite åt Ö)
ุ sà-rà ò (o som i bok fast kort)[/size]
เ-ะ sà-rà è (e som i re, kort)[/size]
Toner
Tonen med vad en stavelse skall uttalas styrs dels av konsonanten (klass), dels om där finns en tonmarkör, lång vokal eller kort och om det är en död eller levande stavelse.
Tonregler för mellanklasskonsonanter
Om där saknas en av de fyra tonmarkörerna gäller tonregeln för den konsonant som startar ett ord och om det är en död eller levande stavelse, kort eller lång vokal.
Mellankonsonant + lång vokal = levande stavelse = mellanton
ก + -า กา (gaa) Ond, låg, dålig
ป + ไ- ไป (bpai) Att ge sig iväg, gå
ด + ู ดู (duu) Att titta, syna, inspektera
Mellankonsonant + kort vokal = död stavelse = låg ton
จ + ะ จะ (djà) hjälpverb, verb
ด + ุ ดุ (dò) farlig, våldsam, ond mm
บ + ิ บิ (bì) dela, klyva mm
Mellanklasskonsonant + kort/lång vokal + tonande slut = levande stavelse = mellanton
ก + ิ + น กิน (gin) äta
จ + ึ + ง จึง (djung) därför
ด + โ + ย โดย (dooi) genom, av, per
Mellanklasskonsonant + kort/lång vokal + stum ändelse = död stavelse = låg ton
ก + ั + บ กับ (gàp) för, till, med
ด + โ + ด โดด (dòt) hoppa, skutta
ป + เ ี ย + ก เปียก (bpìiak) våt, fuktig
Tomarkörer
Det finns fyra tonmarkörer som alltid placeras ovan en konsonant aldrig en vokal. Var och en anger en specifik ton och då är det respektive tonmarkör som styr med vilken ton en stavelse skall ha. Tonerna kan variera beroende ovan vilken av de tre konsonantklasserna de befinner sig.
Tonmarkör Namn
อ่ ไม้เอก máai èek
อ้ ไม้โท máai tͼͼ
อ๊ ไม้ตรี máai dtrii
อ๋ ไม้จัตวา máai djàt-dtà-waa
Ex:
Här ser vi ่ ไม้เอก máai èek.
ไก่ gài = kyckling.
Finns det en vokal ovan konsonanten, placeras tonmarkören ovan vokalen, men det är fortfarande konsonanten markören påverkar inte vokalen.
Här ser vi ้ ไม้โท máai tͼͼ.
นี้ níi = denna/den här/här.
Mellankonsonanter kan ha alla fem tonerna, där tonmarkör saknas gäller tonreglerna för konsonanten.
Mellankonsonant + ่ = låg ton = sǐiang èek
Mellankonsonant + ้ = fallande ton = sǐiang thͼͼ
Mellankonsonant + ๊ = hög ton = sǐiang dtrii
Mellankonsonant + ๋ = stigande ton = sǐiang djàt-dtà-waa
OBS! ๋ ไม้จัตวา mái djàt-dtà-waa förekommer aldrig med död stavelse.
OBS! ๊ ไม้ตรี mái dtrii och ๋ ไม้จัตวา mái djàt-dtà-waa förekommer bara med mellanklasskonsonanter.
Ex:
บ้าน bâan = hus, hem, plats (fallande ton)
ปี๋ bpǐi = totalt, fullt, komplett (stigande ton)
โต๊ะ dtͼ́ = bord, disk (hög ton)
ป่า bpàa = skog, djungel (låg ton)
Gå nu vidare till Höga konsonanter.
insayt
Mellankonsonanter
Det finns tre olika konsonantklasser, mellan, hög och låg. Konsonanterna styr mycket av med vilken ton ett ord skall uttalas.
Vad är det som bestämmer om ett ord skall uttalas med "mellan, hög, stigande, fallande eller låg ton"?
- vilken klass konsonanten tillhör som startar ett ord
- om det är lång eller kort vokal i ordet
- om det finns en tonmarkör ovan konsonanten, finns det en vokal ovanför konsonanten placeras tonmarkören ovanför vokalen
- om det är en död stavelse eller en levande stavelse
Konsonanterna heter gaa, chaa, dtaa, thaa, baa, bpaa, osv, alltså hur de låter, många konsonanter uttalas likadant så därför har man gett alla konsonanter ett attribut i form av något.
gaa te x har fått kyckling som attribut, eftersom gài stavas med konsonanten ก.
Mellankonsonanterna är 9 till antalet.
Mellankonsonanter อักษรกลาง àk sǎawn glaang
Alla dessa konsonanter som heter daa, chaa, djaa, bpaa, baa, dtaa, transkriberas här med ɔɔ = aa, djupt a som i Arne.
ก กอ ไก่ gɔɔ gài
Konsonant 1, skall uttalas med ett hårt g, ett mellanting mellan g och k, som i engelskans "get" eller svenskans "gott". gài betyder kyckling.
จ จอ จาน djɔɔ djaan
Konsonant 8, skall uttalas som dj eller som engelskans J i James. djaan betyder fat eller tallrik.
ฎ ฎอ ชฎา dɔɔ cháa-daa
Konsonant 14, uttalas som engelskans change, alltså ch i change. cháa-daa en typ av krona, spira.
ฏ ฏอ ปฏัก dtɔɔ bpà-dtàk
Konsonant 15, håll för näsan och säg T och ni får ett stumt T som låter mer åt D, så skall man uttala DT. bpà-dtàk ett slags spjut.
ด ดอ เด็ก dɔɔ dèk
Konsonant 20, uttalas som D, inga konstigheter. dèk betyder barn.
ต ตอ เต่า dtɔɔ dtào
Konsonant 21, uttalas som mellanting mellan d och t. dtào betyder sköldpadda.
บ บอ ใบไม้ bɔɔ bai-máai
Konsonant 26, uttalas som B, inga konstigheter. Betyder löv från träd.
ป ปอ ปลา bpɔɔ bplaa
Konsonant 27, uttalas som ett mellanting av P och B, håll för näsan och säg P och ni har ungefär rätt uttal. Bplaa betyder fisk.
อ อ อ่าง ɔɔ àang
Konsonant 43, denna vokal skiljer sig från övriga på så vis att den fungerar både som vokal och konsonant, den kallas för "silent". På svenska kan vi kalla den för nollkonsonant eller hjälpkonsonant.
I början av ett ord, fungerar den som konsonant och mellan två konsonanter som vokal. àang = Ett slags handfat, sink.
I Thai kan inget ord starta med en vokal, utan alla ord startar med en konsonant. Där fyller ɔɔ àang sin funktion i form av konsonant där andra konsonanter saknas.
Ex:
อ่าน àan = läsa
-า = här måste vokalen ha hjälp av อ = ɔɔ àang. Så även om ordet uttalas med vokalen, kan vokalen inte stå ensam.
Att vokaler måste ha hjälp av อ beror på att en tonmarkör aldrig kan placeras på en vokal utan endast en konsonant. Ni ser en tonmarkör ่ placerad ovan อ่. Se tonmarkörer längre ner på sidan.
ร้อน rɔ́ɔn = varmt, hett. Här ser vi ɔɔ àang mellan två konsonanter, då fungerar den som vokal.
Lägg detta på minnet, i Thai kan endast en stavelse starta med en konsonant!
Levande eller döda stavelser
Innan vi går vidare måste vi veta hur vi skall använda mellanklasskonsonanterna.
1. I Thai finns levande stavelser eller döda stavelser. Vi skulle också kunna kalla dem för "öppna" och "stängda" stavelser.
2. Alla stavelser i Thai uttalas med någon av de fem "tonerna", mellan, låg, hög, fallande eller stigande oavsett om de har en tonmarkör eller inte. Om inte en tonmarkör är närvarande, gäller tonreglerna för den specifika konsonanten (klass) och om det är en levande eller död stavelse och kort eller lång vokal.
En stavelse som slutar med en kort vokal eller en "stum" konsonant kallas död stavelse.
Följande tre slutkonsonanter kallas stumma konsonanter, när de avslutar en stavelse och de skall uttalas stumt alltså inte höras:
(g) ก กอ ไก่) gɔɔ gài (k)
(d) ด ดอ เด็ก) dɔɔ dèk (t)
(b) บ บอ ใบไม้) bɔɔ bai-máai (p)
Ex:
เด็ก dèk = slutar med stum konsonant = död stavelse
ดะ dà = slutar med kort vokal = död stavelse
Stumt menas att när ก, ด, บ avslutar en stavelse skall de uttalas stumt alltså inte höras, de skall liksom försvinna, som när ni t ex säger "stop" på engelska, säg det flera gånger så hör ni att P:et i stop knappt uttalas eller hörs, så skall dessa tre konsonanter hanteras när de avslutar en stavelse.
ก, ด och บ vid transkribering väljer vi här att transkribera dem som k, t och p respektive när de är slutkonsonanter.
När ก, ด och บ startar ett ord transkriberas de som G, D och B.
Det gör vi dels för att lättare hålla reda på vad som skall uttalas stumt och dels för det finns andra konsonanter som th, ph, bp och kh och de uttalas också stumt när de avslutar ett ord.
En stavelse som slutar med lång vokal eller "tonande" konsonant kallas levande stavelse.
Följande fem slutkonsonanter kallas tonande konsonanter när de avslutar en stavelse och de skall uttalas ljudande som när ni säger t ex N:
ง งอ งู ngɔɔ nguu (ng)
น นอ หนู nɔɔ nǔu (n)
ม มอ ม้า mɔɔ máa (m)
ย ยอ ยักษ์ jɔɔ ják (j)
ว วอ แหวน wɔɔ wǎen (w)
Ex:
ม้า máa = slutar med lång vokal = levande stavelse
ขัน khǎn = slutar med en tonande konsonant = levande stavelse
I varje del om konsonanter kommer jag att ta med lite vokaler, för att ni lättare skall veta när vi kommer till tonreglerna för konsonanterna.
Vokaler สระ sà-rà
Vokaler kan placeras före, efter, före och efter, under, över eller runtom en konsonant.
Ex:
มา มี งู เก เมีย รัว เมา
Det finns korta och långa vokaler. Ringarna samt strecken visar var konsonanten är placerad i förhållande till vokalen.
Långa vokaler
-า sà-rà aa (aa som i valla)
ี sà-rà ii (ii som i lida)[/size]
ู sà-rà uu (uu ett mörkt djupt uu)
เ- sà-rà ee (ee som i Lena)
โ- sà-rà ͼͼ (åå som i åk men lite åt O)
ไ- sà-rà ai (ai som i aj)
เ-า sà-rà ao (ao som i mao)
Korta vokaler
-ะ sà-rà à (a som i katt)
ิ sà-rà ì (i som i gick)
ึ sà-rà èu (u som uttalas lite åt Ö)
ุ sà-rà ò (o som i bok fast kort)[/size]
เ-ะ sà-rà è (e som i re, kort)[/size]
Toner
Tonen med vad en stavelse skall uttalas styrs dels av konsonanten (klass), dels om där finns en tonmarkör, lång vokal eller kort och om det är en död eller levande stavelse.
Tonregler för mellanklasskonsonanter
Om där saknas en av de fyra tonmarkörerna gäller tonregeln för den konsonant som startar ett ord och om det är en död eller levande stavelse, kort eller lång vokal.
Mellankonsonant + lång vokal = levande stavelse = mellanton
ก + -า กา (gaa) Ond, låg, dålig
ป + ไ- ไป (bpai) Att ge sig iväg, gå
ด + ู ดู (duu) Att titta, syna, inspektera
Mellankonsonant + kort vokal = död stavelse = låg ton
จ + ะ จะ (djà) hjälpverb, verb
ด + ุ ดุ (dò) farlig, våldsam, ond mm
บ + ิ บิ (bì) dela, klyva mm
Mellanklasskonsonant + kort/lång vokal + tonande slut = levande stavelse = mellanton
ก + ิ + น กิน (gin) äta
จ + ึ + ง จึง (djung) därför
ด + โ + ย โดย (dooi) genom, av, per
Mellanklasskonsonant + kort/lång vokal + stum ändelse = död stavelse = låg ton
ก + ั + บ กับ (gàp) för, till, med
ด + โ + ด โดด (dòt) hoppa, skutta
ป + เ ี ย + ก เปียก (bpìiak) våt, fuktig
Tomarkörer
Det finns fyra tonmarkörer som alltid placeras ovan en konsonant aldrig en vokal. Var och en anger en specifik ton och då är det respektive tonmarkör som styr med vilken ton en stavelse skall ha. Tonerna kan variera beroende ovan vilken av de tre konsonantklasserna de befinner sig.
Tonmarkör Namn
อ่ ไม้เอก máai èek
อ้ ไม้โท máai tͼͼ
อ๊ ไม้ตรี máai dtrii
อ๋ ไม้จัตวา máai djàt-dtà-waa
Ex:
Här ser vi ่ ไม้เอก máai èek.
ไก่ gài = kyckling.
Finns det en vokal ovan konsonanten, placeras tonmarkören ovan vokalen, men det är fortfarande konsonanten markören påverkar inte vokalen.
Här ser vi ้ ไม้โท máai tͼͼ.
นี้ níi = denna/den här/här.
Mellankonsonanter kan ha alla fem tonerna, där tonmarkör saknas gäller tonreglerna för konsonanten.
Mellankonsonant + ่ = låg ton = sǐiang èek
Mellankonsonant + ้ = fallande ton = sǐiang thͼͼ
Mellankonsonant + ๊ = hög ton = sǐiang dtrii
Mellankonsonant + ๋ = stigande ton = sǐiang djàt-dtà-waa
OBS! ๋ ไม้จัตวา mái djàt-dtà-waa förekommer aldrig med död stavelse.
OBS! ๊ ไม้ตรี mái dtrii och ๋ ไม้จัตวา mái djàt-dtà-waa förekommer bara med mellanklasskonsonanter.
Ex:
บ้าน bâan = hus, hem, plats (fallande ton)
ปี๋ bpǐi = totalt, fullt, komplett (stigande ton)
โต๊ะ dtͼ́ = bord, disk (hög ton)
ป่า bpàa = skog, djungel (låg ton)
Gå nu vidare till Höga konsonanter.
insayt