A
Anonymius
Gäst
*บทที่๓ bòht thîi sǎam kapitel 3
Låga konsonanter อักษรต่ำ àk sɔ̌ɔn dtàm
Nu till sista konsonantklassen "låg". Hoppas ni inte börjar tröttna, men det är viktigt att vi går igenom konsonanter och vokaler, annars blir det ju svårt att lära något alls, så håll ut!
Det finns 24 stycken låga konsonanter, fem av dem har vi redan bekantat oss med i delen om "tonande slutkonsonanter". ง, น,ม, ย, ว. Alla konsonanter uttalas Phaa, Thaa, Chaa, Jaa osv, alltså ett långt A som i Arne. aa àang transkriberas som ɔɔ.
ค คอ ควาย khɔɔ khwaai
Konsonant 4, uttalas som vårt K (ควาย = Buffel)
*ฅ ฅอ คน khɔɔ khon
Konsonant 5, uttalas som vårt K (คน = Person)
ฆ ฆอ ระฆัง khɔɔ rá khang
Konsonant 6, uttalas som vårt K (ระฆัง = En stor klocka t ex i ett klocktorn)
ง งอ งู ngɔɔ nguu
Konsonant 7, uttalas "ng" som ng i Ling, fast säg det i början (งู = Orm)
ช ชอ ช้าง chɔɔ cháang
Konsonant 10, uttalas som ch ett hårt CH som i engelskans change (ช้าง = Elefant)
ซ ซอ โซ่ sɔɔ sͼ̂ͼ
Konsonant 11, uttalas som Å, (โซ่ = Kedja)
ฌ ฌอ เฌอ chɔɔ chǝǝ
Konsonant 12, uttalas som ch som i engelskans change (เฌอ = Litet träd, buske)
ญ ญอ หญิง jɔɔ jǐng
Konsonant 13, J:et uttalas som lj i ljummen (หญิง = kvinna)
ฑ ฑอ มณโฑ thɔɔ monthͼͼ
Konsonant 17, uttalas "monthåå". (มณโฑ = Sagofigur i Ramayana eposet. Hustru till en jätte)
ฒ ฒอ ผู้เฒ่า thɔɔ phûu thâo
Konsonant 18, uttalas phuu = mer åt O och thao = som ao (ผู้เฒ่า = Respekterad äldre och vis person)
ณ ณอ เณร nɔɔ neen
Konsonant 19, uttalas med långt E "neen" (เณร = Ung munk)
ท ทอ ทหาร thɔɔ thá hǎan
Konsonant 23. (ทหาร = Soldat)
ธ ธอ ธง thɔɔ thong
Konsonant 24, thong uttalas som "tång" (ธง = Flagga)
น นอ หนู nɔɔ nǔu
Konsonant 25, U här djupt lite åt O (หนู = Mus)
พ พอ พาน phɔɔ phaan
Konsonant 30, A uttalas långt i phaan, A som i Ann (พาน = Bricka på vilka gåvor erbjuds en buddistisk munk)
ฟ ฟอ ฟัน fɔɔ fan
Konsonant 31, kort A i "fan", som i "tand" (ฟัน = Tand)
ภ ภอ สำเภา phɔɔ sǎmphao
Konsonant 32, A i "sǎm, som "kam" och phao, som ao (สำเภา = Ett
slags båt, typisk för Sydostasien)
ม มอ ม้า mɔɔ máa
Konsonant 33, långt A i "máa" (ม้า = Häst)
ย ยอ ยักษ์ jɔɔ ják
Konsonant 34, ják som i Jack (ยักษ์ = Jätte, demon)
ร รอ เรือ rɔɔ ruua
Konsonant 35, vårt hemska speciella U igen
ruua (เรือ = Båt, fartyg, pråm)
ล ลอ ลิง lɔɔ ling
Konsonant 36, Ling som i Ling (ลิง = Apa)
ว วอ แหวน wɔɔ wǎaen
Konsonant 36, W här skall uttalas som engelskans W i t ex "when", här långt uttal på wǎaen (wään) (แหวน = Ring, på fingret)
ฬ ฬอ จุฬา lɔɔ djòlaa
Konsonant 42, djò kort, laa långt (จุฬา = Drake, en sådan man har i ett snöre, flyga drake)
ฮ ฮอ นกฮูก hɔɔ nók hûuk
Konsonant 44, nók som i nock och hûuk, långt mörkt U (นกฮูก = en slags Uggla)
* ฅ, denna används ej längre utan som ni ser stavas คน med คอ ควาย khɔɔ kwaai.
Det var de låga konsonanterna.
De låga konsonanterna har fler regler än de två andra.
Lite repetition:
Mellankonsonanter levande stavelse = mellanton
Mellankonsonanter död stavelse = låg ton
Höga konsonanter levande stavelse = stigande ton
Höga konsonanter död stavelse = låg ton
Nu tar vi och preciserar det mer i detalj:
Död stavelse är en stavelse som antingen slutar med en kort vokal eller en stum konsonant:
Ex:
คะ khá = artighetspartikel för kvinnor, här slutar stavelsen med en kort vokal -ะ sà-rà à = död stavelse.
ครับ khráp = artighetspartikel för män, här slutar stavelsen med en av de tre "stumma" konsonaterna = död stavelse.
"När stumma konsonanter avslutar en stavelse spelar det ingen roll om det är en lång eller kort vokal i stavelsen, stavelsen är ändå en död stavelse".
ครับ khráp = kort vokal ั
คาบ khâap = lång vokal -า
Levande stavelse är antingen en stavelse som slutar med en lång vokal eller en tonande konsonant:
Ex:
คา khaa = hindra, fastna mm, här slutar stavelsen med en lång vokal -า sà-rà aa = levande stavelse.
ลิง ling = Apa, här slutar stavelsen med en av de fem "tonande" konsonanterna = levande stavelse.
"När tonande konsonanter avslutar en stavelse spelar det ingen roll om det är en lång eller kort vokal i stavelsen, stavelsen är ändå en levande stavelse".
คัน khan = kort vokal ั
คาน khaan = lång vokal -า
Låga konsonanter har tre toner, när det saknas en tonmarkör
Låg konsonant levande stavelse = mellanton
Låg konsonant med lång vokal och död stavelse = fallande ton
Låg konsonant med kort vokal och död stavelse= hög ton
Låg konsonant + kort vokal = död stavelse (hög ton)
ค + -ะ คะ (khá) artighetspartikel
ล +เ-ะ เละ (lé) mosig, mjuk, saftig
Låg konsonant + lång/kort vokal + tonande konsonant = levande stavelse (mellanton)
ล + ิ + ง ลิง (ling) apa
ม + ั + น มัน (man) pronomen och olja
ย + า + ย ยาย (jaai) mormor
Låg konsonant + lång vokal + stum konsonant = död stavelse (fallande ton)
ค + า + บ คาบ (khâap) period, intervall
ล + ู + ก ลูก (lûuk) barn
ม + ี + ด มีด (mîit) kniv
Låg konsonant + kort vokal + stum konsonant = död stavelse (hög ton)
ค + ั + บ คับ (kháp) trång, packat, tight
ล + ุ + ก ลุก (lók) resa sig, stå upp
ม + ิ + ด มิด (mít) täckt
Övningar:
Försök nu att identifiera tonerna, skriv gärna orden också, bra övning!
ซุง = virke เล็ก = liten
วัน = dag รับ = motta
โลก = Jorden นวด = massage
พัง = kollapsa รัก = att älska, kärlek
มืด = mörkt มาก = mycket
ฟาง = strå นัด = date
ยุง = mygga เทียน = stearinljus
Tonmarkörer
Tonmarkörer har ni redan träffat på, lite repetition.
Tonmarkör Namn
่ ไม้เอก máai èek
้ ไม้โท máai tåå
๊ ไม้ตรี máai dtrii
๋ ไม้จัตวา máai djàt-dtà-waa
Ovan ser ni tonmarkörernas namn. Var och en av dessa tonmarkörer genererar en ton beroende på över vilken av de tre konsonantklasserna de finns. ไม้ máai refererar till tonmarkörens namn och inte till tonen den genererar. Ton på Thai heter เสียง sǐiang.
Var och en av de fem tonerna har ett namn
Ton Tonnamn
Mellanton sǐiang sǎa-man เสียงสามัญ
Låg ton sǐiang èek เสียงเอก
Fallande ton sǐiang thͼͼ เสียงโท
Hög ton sǐiang dtrii เสียงตรี
Stigande ton sǐiang djàt-dtà-waa เสียงจัตวา
Detta är viktigt att komma ihåg!
่ ไม้เอก máai èek och låg ton sǐiang èek เสียงเอก är inte samma sak. máai èek kan mycket väl generera en fallande ton samtidigt som den heter låg.
Beroende på vilken konsonant tonmarkören finns på genererar tonmarkören en specifik ton för en stavelse.
Ex:
Mellankonsonanter
Mellankonsonanter kan ha alla fem tonerna, där tonmarkör saknas gäller tonreglerna för konsonanten.
Mellankonsonant + ่ = låg ton = sǐiang èek
Mellankonsonant + ้ = fallande ton = sǐiang thåå
Mellankonsonant + ๊ = hög ton = sǐiang dtrii
Mellankonsonant + ๋ = stigande ton = sǐiang djàt-dtà-waa
Höga konsonanter
Höga konsonanter kan ha tre toner, där tonmarkör saknas gäller tonreglerna för konsonanten.
Hög konsonant + ่ = låg ton = sǐiang èek
Hög konsonant + ้ = fallande ton = sǐiang thåå
Låga konsonanter
Låga konsonanter kan ha tre toner, där tonmarkör saknas gäller tonreglerna för konsonanten.
Låg konsonant + ่ = fallande ton = sǐiang thåå
Låg konsonant + ้ = hög ton = sǐiang dtrii
Ni ser skillnaden här, ่ genererar låg ton för Mellankonsonant och Hög konsonant, medan den genererar fallande ton för Låg konsonant.
Exempelord:
Mellankonsonanter med tonmarkörer. Försök att avgöra vilken ton det är!
บั่น บ้าน โต๊ะ จ๋า
Höga konsonanter med tonmarkörer. Försök att avgöra vilken ton det är!
ขั้น หั่น ถ้ำ ถ่อ ส่าน
Låga konsonanter med tonmarkörer. Försök att avgöra vilken ton det är!
ม่วง ฟ้า ซ่อน ม้า
Komplexa vokaler
Det finns ett antal vokaler som kallas komplexa, de följs antingen av
ว วอ แหวน wɔɔ wǎaen eller ย ยอ ยักษ์ jɔɔ ják.
-าย = aai (långt uttal)
เียว = iao (långt ii-ao)
-าว = aao (långt uttal, kommer ni ihåg kháo och khǎao?)
-วย = uai (uttalas kort)
เือย = uuai (långt uttal)
-อย = ɔɔi (A som i Arne, långt uttal)
โ-ย = ͼͼi (uttalas långt)
ุย = ui (uttalas kort)
ิว = iu (uttalas kort)
เ็ว = eo (uttalas kort)
เ-ว = eeo (uttalas långt)
แ-ว = aaeo (uttalas långt)
เ-ย = ǝǝi (uttalas långt)
En hel del av dessa komplexa vokaler är vanligt förekommande så lär er dem!
Exempel:
ขาย khǎai = sälja
เดียว diaao = ensam, singel
ขาว khǎao = vit
ด้วย dûai = också, tillsammans med...osv
เอื่อย ùuai = långsam, trög
คอย khɔɔi = att vänta...
โดย dooi = via, metod
อุ้ย ui = Oops!, används som utrop, -Aj då...!?
สิว sǐu = akne, finne
เร็ว reo = snabb
เลว leeo = dåligt, sämre än sämst
แล้ว láaeo = adverbial som betecknar något som har hänt, sker eller skall ske
เคย Khəəi = har du någonsin..., kommer du någonsin att...osv
insayt
Låga konsonanter อักษรต่ำ àk sɔ̌ɔn dtàm
Nu till sista konsonantklassen "låg". Hoppas ni inte börjar tröttna, men det är viktigt att vi går igenom konsonanter och vokaler, annars blir det ju svårt att lära något alls, så håll ut!
Det finns 24 stycken låga konsonanter, fem av dem har vi redan bekantat oss med i delen om "tonande slutkonsonanter". ง, น,ม, ย, ว. Alla konsonanter uttalas Phaa, Thaa, Chaa, Jaa osv, alltså ett långt A som i Arne. aa àang transkriberas som ɔɔ.
ค คอ ควาย khɔɔ khwaai
Konsonant 4, uttalas som vårt K (ควาย = Buffel)
*ฅ ฅอ คน khɔɔ khon
Konsonant 5, uttalas som vårt K (คน = Person)
ฆ ฆอ ระฆัง khɔɔ rá khang
Konsonant 6, uttalas som vårt K (ระฆัง = En stor klocka t ex i ett klocktorn)
ง งอ งู ngɔɔ nguu
Konsonant 7, uttalas "ng" som ng i Ling, fast säg det i början (งู = Orm)
ช ชอ ช้าง chɔɔ cháang
Konsonant 10, uttalas som ch ett hårt CH som i engelskans change (ช้าง = Elefant)
ซ ซอ โซ่ sɔɔ sͼ̂ͼ
Konsonant 11, uttalas som Å, (โซ่ = Kedja)
ฌ ฌอ เฌอ chɔɔ chǝǝ
Konsonant 12, uttalas som ch som i engelskans change (เฌอ = Litet träd, buske)
ญ ญอ หญิง jɔɔ jǐng
Konsonant 13, J:et uttalas som lj i ljummen (หญิง = kvinna)
ฑ ฑอ มณโฑ thɔɔ monthͼͼ
Konsonant 17, uttalas "monthåå". (มณโฑ = Sagofigur i Ramayana eposet. Hustru till en jätte)
ฒ ฒอ ผู้เฒ่า thɔɔ phûu thâo
Konsonant 18, uttalas phuu = mer åt O och thao = som ao (ผู้เฒ่า = Respekterad äldre och vis person)
ณ ณอ เณร nɔɔ neen
Konsonant 19, uttalas med långt E "neen" (เณร = Ung munk)
ท ทอ ทหาร thɔɔ thá hǎan
Konsonant 23. (ทหาร = Soldat)
ธ ธอ ธง thɔɔ thong
Konsonant 24, thong uttalas som "tång" (ธง = Flagga)
น นอ หนู nɔɔ nǔu
Konsonant 25, U här djupt lite åt O (หนู = Mus)
พ พอ พาน phɔɔ phaan
Konsonant 30, A uttalas långt i phaan, A som i Ann (พาน = Bricka på vilka gåvor erbjuds en buddistisk munk)
ฟ ฟอ ฟัน fɔɔ fan
Konsonant 31, kort A i "fan", som i "tand" (ฟัน = Tand)
ภ ภอ สำเภา phɔɔ sǎmphao
Konsonant 32, A i "sǎm, som "kam" och phao, som ao (สำเภา = Ett
slags båt, typisk för Sydostasien)
ม มอ ม้า mɔɔ máa
Konsonant 33, långt A i "máa" (ม้า = Häst)
ย ยอ ยักษ์ jɔɔ ják
Konsonant 34, ják som i Jack (ยักษ์ = Jätte, demon)
ร รอ เรือ rɔɔ r
Konsonant 35, vårt hemska speciella U igen
ruua (เรือ = Båt, fartyg, pråm)ล ลอ ลิง lɔɔ ling
Konsonant 36, Ling som i Ling
(ลิง = Apa)ว วอ แหวน wɔɔ wǎaen
Konsonant 36, W här skall uttalas som engelskans W i t ex "when", här långt uttal på wǎaen (wään) (แหวน = Ring, på fingret)
ฬ ฬอ จุฬา lɔɔ djòlaa
Konsonant 42, djò kort, laa långt (จุฬา = Drake, en sådan man har i ett snöre, flyga drake)
ฮ ฮอ นกฮูก hɔɔ nók hûuk
Konsonant 44, nók som i nock och hûuk, långt mörkt U (นกฮูก = en slags Uggla)
* ฅ, denna används ej längre utan som ni ser stavas คน med คอ ควาย khɔɔ kwaai.
Det var de låga konsonanterna.
De låga konsonanterna har fler regler än de två andra.
Lite repetition:
Mellankonsonanter levande stavelse = mellanton
Mellankonsonanter död stavelse = låg ton
Höga konsonanter levande stavelse = stigande ton
Höga konsonanter död stavelse = låg ton
Nu tar vi och preciserar det mer i detalj:
Död stavelse är en stavelse som antingen slutar med en kort vokal eller en stum konsonant:
Ex:
คะ khá = artighetspartikel för kvinnor, här slutar stavelsen med en kort vokal -ะ sà-rà à = död stavelse.
ครับ khráp = artighetspartikel för män, här slutar stavelsen med en av de tre "stumma" konsonaterna = död stavelse.
"När stumma konsonanter avslutar en stavelse spelar det ingen roll om det är en lång eller kort vokal i stavelsen, stavelsen är ändå en död stavelse".
ครับ khráp = kort vokal ั
คาบ khâap = lång vokal -า
Levande stavelse är antingen en stavelse som slutar med en lång vokal eller en tonande konsonant:
Ex:
คา khaa = hindra, fastna mm, här slutar stavelsen med en lång vokal -า sà-rà aa = levande stavelse.
ลิง ling = Apa, här slutar stavelsen med en av de fem "tonande" konsonanterna = levande stavelse.
"När tonande konsonanter avslutar en stavelse spelar det ingen roll om det är en lång eller kort vokal i stavelsen, stavelsen är ändå en levande stavelse".
คัน khan = kort vokal ั
คาน khaan = lång vokal -า
Låga konsonanter har tre toner, när det saknas en tonmarkör
Låg konsonant levande stavelse = mellanton
Låg konsonant med lång vokal och död stavelse = fallande ton
Låg konsonant med kort vokal och död stavelse= hög ton
Låg konsonant + kort vokal = död stavelse (hög ton)
ค + -ะ คะ (khá) artighetspartikel
ล +เ-ะ เละ (lé) mosig, mjuk, saftig
Låg konsonant + lång/kort vokal + tonande konsonant = levande stavelse (mellanton)
ล + ิ + ง ลิง (ling) apa
ม + ั + น มัน (man) pronomen och olja
ย + า + ย ยาย (jaai) mormor
Låg konsonant + lång vokal + stum konsonant = död stavelse (fallande ton)
ค + า + บ คาบ (khâap) period, intervall
ล + ู + ก ลูก (lûuk) barn
ม + ี + ด มีด (mîit) kniv
Låg konsonant + kort vokal + stum konsonant = död stavelse (hög ton)
ค + ั + บ คับ (kháp) trång, packat, tight
ล + ุ + ก ลุก (lók) resa sig, stå upp
ม + ิ + ด มิด (mít) täckt
Övningar:
Försök nu att identifiera tonerna, skriv gärna orden också, bra övning!
ซุง = virke เล็ก = liten
วัน = dag รับ = motta
โลก = Jorden นวด = massage
พัง = kollapsa รัก = att älska, kärlek
มืด = mörkt มาก = mycket
ฟาง = strå นัด = date
ยุง = mygga เทียน = stearinljus
Tonmarkörer
Tonmarkörer har ni redan träffat på, lite repetition.
Tonmarkör Namn
่ ไม้เอก máai èek
้ ไม้โท máai tåå
๊ ไม้ตรี máai dtrii
๋ ไม้จัตวา máai djàt-dtà-waa
Ovan ser ni tonmarkörernas namn. Var och en av dessa tonmarkörer genererar en ton beroende på över vilken av de tre konsonantklasserna de finns. ไม้ máai refererar till tonmarkörens namn och inte till tonen den genererar. Ton på Thai heter เสียง sǐiang.
Var och en av de fem tonerna har ett namn
Ton Tonnamn
Mellanton sǐiang sǎa-man เสียงสามัญ
Låg ton sǐiang èek เสียงเอก
Fallande ton sǐiang thͼͼ เสียงโท
Hög ton sǐiang dtrii เสียงตรี
Stigande ton sǐiang djàt-dtà-waa เสียงจัตวา
Detta är viktigt att komma ihåg!
่ ไม้เอก máai èek och låg ton sǐiang èek เสียงเอก är inte samma sak. máai èek kan mycket väl generera en fallande ton samtidigt som den heter låg.
Beroende på vilken konsonant tonmarkören finns på genererar tonmarkören en specifik ton för en stavelse.
Ex:
Mellankonsonanter
Mellankonsonanter kan ha alla fem tonerna, där tonmarkör saknas gäller tonreglerna för konsonanten.
Mellankonsonant + ่ = låg ton = sǐiang èek
Mellankonsonant + ้ = fallande ton = sǐiang thåå
Mellankonsonant + ๊ = hög ton = sǐiang dtrii
Mellankonsonant + ๋ = stigande ton = sǐiang djàt-dtà-waa
Höga konsonanter
Höga konsonanter kan ha tre toner, där tonmarkör saknas gäller tonreglerna för konsonanten.
Hög konsonant + ่ = låg ton = sǐiang èek
Hög konsonant + ้ = fallande ton = sǐiang thåå
Låga konsonanter
Låga konsonanter kan ha tre toner, där tonmarkör saknas gäller tonreglerna för konsonanten.
Låg konsonant + ่ = fallande ton = sǐiang thåå
Låg konsonant + ้ = hög ton = sǐiang dtrii
Ni ser skillnaden här, ่ genererar låg ton för Mellankonsonant och Hög konsonant, medan den genererar fallande ton för Låg konsonant.
Exempelord:
Mellankonsonanter med tonmarkörer. Försök att avgöra vilken ton det är!
บั่น บ้าน โต๊ะ จ๋า
Höga konsonanter med tonmarkörer. Försök att avgöra vilken ton det är!
ขั้น หั่น ถ้ำ ถ่อ ส่าน
Låga konsonanter med tonmarkörer. Försök att avgöra vilken ton det är!
ม่วง ฟ้า ซ่อน ม้า
Komplexa vokaler
Det finns ett antal vokaler som kallas komplexa, de följs antingen av
ว วอ แหวน wɔɔ wǎaen eller ย ยอ ยักษ์ jɔɔ ják.
-าย = aai (långt uttal)
เียว = iao (långt ii-ao)
-าว = aao (långt uttal, kommer ni ihåg kháo och khǎao?)
-วย = uai (uttalas kort)
เือย = uuai (långt uttal)
-อย = ɔɔi (A som i Arne, långt uttal)
โ-ย = ͼͼi (uttalas långt)
ุย = ui (uttalas kort)
ิว = iu (uttalas kort)
เ็ว = eo (uttalas kort)
เ-ว = eeo (uttalas långt)
แ-ว = aaeo (uttalas långt)
เ-ย = ǝǝi (uttalas långt)
En hel del av dessa komplexa vokaler är vanligt förekommande så lär er dem!
Exempel:
ขาย khǎai = sälja
เดียว diaao = ensam, singel
ขาว khǎao = vit
ด้วย dûai = också, tillsammans med...osv
เอื่อย ùuai = långsam, trög
คอย khɔɔi = att vänta...
โดย dooi = via, metod
อุ้ย ui = Oops!, används som utrop, -Aj då...!?
สิว sǐu = akne, finne
เร็ว reo = snabb
เลว leeo = dåligt, sämre än sämst
แล้ว láaeo = adverbial som betecknar något som har hänt, sker eller skall ske
เคย Khəəi = har du någonsin..., kommer du någonsin att...osv
insayt