A
Anonymius
Gäst
*บทที่๖ bòht thîi hòk Kapitel 6
ɔɔ-nam och hɔ̌ɔ-nam
Detta kapitel skall handla om 2 konsonanter som har betydelse för med vilken ton ett ord skall uttalas där det inte finns andra möjligheter. De kallas tysta konsonanter i sin funktion här.
Jag vet det är en massa uppräknande av konsonanter, vokaler och nu dessa speciella konsonanter, men samtidigt är det många olika regler i Thai som man måste kunna annars kan man inte tillgodogöra sig språket!
Detta skall ju också ses som referensmaterial som ni kan gå tillbaka till när ni behöver.
อ ออ อ่าง mellankonsonant ɔɔ àang och ห หอ หีบ hög konsonant hɔ̌ɔ hìip, där de ändrar tonen på orden.
De kallas då ɔɔ-nam och hɔ̌ɔ-nam.
Det finns 4 ord i thai där อ ออ อ่าง ändrar tonreglerna för dessa 4 ord och de fyra orden startar med ยอ ยักษ์ jɔɔ ják.
ɔɔ-nam
อ + ย่า = อย่า jàa
Betyder "inte", i situationer där vi uppmanar någon, gör inte, gå inte, rör mig inte osv.
Ni som är uppmärksamma här och kommer ihåg tonreglerna ser att ย่า startar med en låg konsonant jɔɔ ják, ovanför konsonanten finns en tonmarkör máai èek, eller hur? Vad betyder det?
Jo att ordet skall uttalas med fallande ton och då blir ย่า jâa = farmor och det skall det ju inte vara här utan "inte".
อย่า, här ärver ย jɔɔ ják tonreglerna från อ, så tonmarkören máai èek påverkar อ istället för jɔɔ ják. อ är en mellanklasskonsonant och med máai èek genererar det en låg ton. Tonmarkören dock, den skall inte placeras över อ, utan ย jɔɔ ják.
Så, อย่า jàa = låg ton.
Ex:
อย่าไปนะ jàa bpai ná = gå/åk inte...okay?
อย่าลืมนะ jàa luum ná = glöm inte...okay?
อ + ยู่ = อยู่ jùu
Detta ord står för en massa olika saker, men mest används det för "plats", "lokalitet" eller "lägesbeskrivning", var något finns, är, befinner sig, bor, vistas, ligger, står osv.
Ex:
อยู่ใต้ jùu dtâi = under
อยู่เหนือ jùu neǔua = över
อยู่ใกล้ jùu glâi = i närheten, nära
อยู่ที่นี่ jùu thîi nîi = här
Så, อยู่ jùu = låg ton.
อ + ยาก = อยาก jàak
Betyder "vill", "önskar", att vilja något, används tillsammans med verb.
Ex:
อยากรู้อยากเห็น jàak rúu jàak hěn = nyfiken
อยากไปไหม jàak bpai mái = vill du gå?
ฉันอยากแต่งงานกับคุณ chǎn jàak dtàeng ngaan gàp khun = jag vill gifta mig med dig.
Så, อยาก jàak = låg ton.
...eller hur, ingen tonmarkör? อ mellanklasskonsonant + stum konsonant som avslutar ett ord eller stavelse ก = låg ton.
อ + ย่าง = อย่าง jàang
Betyder 1: sort, stil, mönster, typ, sätt, metod. 2. liknande..., som...
Ex:
อย่างง่าย jàang ngâai = enkel, simpel
อีกอย่างหนึ่ง ìik jàang nèung = en sak till...!
อย่างไหน jàang nǎi = "Vilket?" - "Vilken?".
อย่างละนิด อย่างละหน่อย jàang lá nít jàang lá nɔ̀ɔi = lite av varje...
Så, อย่าง jàang = låg ton.
นะ ná här är en partikel man använder för att softa eller mildra en uppmaning som i detta fall, helt enkelt vara lite artig. Det är ju viktigt att vara artig i Thailand. Vi kommer till partiklar sen.
hɔ̌ɔ-nam
ห หอ หีบ hög konsonant hɔ̌ɔ hìip, som här kallas hɔ̌ɔ-nam, har samma funktion som อ ɔɔ àang, nämligen att ändra tonen på ord som startar med följande låga konsonanter när hɔ̌ɔ-nam står framför respektive konsonant.
Konsonanterna är: ง น ย ล ญ ม ร ว
ห + ญ้า = หญ้า jâa
Betyder gräs. Här ser vi ญ jɔɔ jǐing. Låg konsonant + tonmarkör ้ detta genererar hög ton, men här finns ห hɔ̌ɔ-nam före och ห är en hög konsonant och med ้ blir det fallande ton. Men tonmarkören placeras över ญ้.
Ex:
เครื่องตัดหญ้า khrûuang dtàt jâa = gräsklippare
สนามหญ้า sà nǎam jâa = gräsmatta
Så, หญ้า jâa = fallande ton.
ห + งอก = หงอก ngɔ̀ɔk
Betyder grå, silvergrå (om hår). Här ห hög konsonant + stum konsonant i slutet ก = låg ton.
Ex:
หัวหงอก hǒaa ngɔ̀ɔk = gråhårig.
Så, หงอก ngɔ̀ɔk = låg ton.
ห + นี้ = หนี้ nîi
Betyder skuld, skuldåtagande (ekonomisk). Utan ห skulle นี้ betyda (denna, detta, dessa mm) och hög ton men med ห ändras tonen till fallande ton och får då en helt annan betydelse.
Ex:
ชำระหนี้ chamrá nîi = betala skuld
Så, หนี้ fallande ton.
ห + มา = หมา mǎa
Betyder hund, utan ห och levande stavelse skulle det betyda "komma" มา maa, men med ห och levande stavelse blir det stigande ton.
Ex:
หมาตัวนั้นเป็นของฉัน mǎa dtoaa nán bpen khɔ̌ɔng chǎn = det där är min hund
Så, หมา mǎa stigande ton.
ห + ยุด = หยุด yòt
Betyder stanna, stop, halt, ห hög konsonant + ด stum ändelse = låg ton.
Ex:
วันหยุด wan yòt = ledighet, helg, semester. Ett litet prov på hur thailändarna kan använda sitt språk " wan = dag + yòt = stopp, alltså stoppa dagen och ta ledigt
.
หยุดพูดน่ะ yòt phûut nâ = Snälla håll tyst!, Var tyst är du snäll!, kan man säga till en som babblar för mycket.
เครื่องหมายให้หยุดรถ khrûuang mǎai haî yòt rót = stoppskylt.
Så, หยุด yòt = låg ton.
ห + ลาย = หลาย lǎai
Betyder flera, många. ห hög konsonant + ย levande ändelse = stigande ton.
Ex:
หลายวัน lǎai wan = flera dagar
มาหลายวันแล้ว maa lǎai wan láaeo = för flera dagar sedan
Så, หลาย lǎai = stigande ton.
ห + วัด = หวัด wàt
Betyder "förkylning, förkyld". Bara วัด wát = tempel = hög ton, så vi ser här att ห är helt avgörande för att ändra tonen. ห + ด = låg ton.
Ex:
เป็นหวัด bpen wàt = att vara förkyld, ha en förkylning
ไข้หวัดใหญ่ khâi wàt jài = influensa
Så, หวัด wàt = låg ton.
Varför?
Nu vet jag ju att alla ställer sig frågan varför inte bara ha tonmarkörer som på andra ord eller konsonanternas egna tonregler? Ja man kan ju tycka det.
Det beror på att låga konsonanter inte har någon motsvarighet till höga konsonanters tonregler. อ ɔɔ-nam fyller samma funktion fast motsvarighet till mellankonsonant.
Ta หลาย lǎai t ex.
Tar vi bara ordet ลาย finns där ingen möjlighet att få till en stigande ton på detta ord eftersom låga konsonanter kan ha (mellanton, fallande ton och hög ton) utan tonmarkör eller med tonmarkör.
Det finns ju två tonmarkörer du kan använda med låga konsonanter ่ = fallande ้ = hög. Men det finns ingenting för stigande ton, varken konsonantens egen tonregel eller tonmarkör.
หวัด wàt, t ex, utan ห blev ju det "tempel" sa vi ju. Det går alldeles utmärkt วัด wát = tempel = hög ton.
Men att få till låg ton med วัด går inte, så de har löst detta med en så kallad tyst vokal hɔ̌o-nam ห som skapar förutsättning för detta. ห + ด = låg ton.
Övning:
Försök nu att avgöra med vilken ton följande ord skall uttalas.
หรือ = eller? หนึ่ง = siffran ett
หน้า = ansikte หมอน = kudde
หลับ = sova โหล = dussin
insayt
ɔɔ-nam och hɔ̌ɔ-nam
Detta kapitel skall handla om 2 konsonanter som har betydelse för med vilken ton ett ord skall uttalas där det inte finns andra möjligheter. De kallas tysta konsonanter i sin funktion här.
Jag vet det är en massa uppräknande av konsonanter, vokaler och nu dessa speciella konsonanter, men samtidigt är det många olika regler i Thai som man måste kunna annars kan man inte tillgodogöra sig språket!
Detta skall ju också ses som referensmaterial som ni kan gå tillbaka till när ni behöver.
อ ออ อ่าง mellankonsonant ɔɔ àang och ห หอ หีบ hög konsonant hɔ̌ɔ hìip, där de ändrar tonen på orden.
De kallas då ɔɔ-nam och hɔ̌ɔ-nam.
Det finns 4 ord i thai där อ ออ อ่าง ändrar tonreglerna för dessa 4 ord och de fyra orden startar med ยอ ยักษ์ jɔɔ ják.
ɔɔ-nam
อ + ย่า = อย่า jàa
Betyder "inte", i situationer där vi uppmanar någon, gör inte, gå inte, rör mig inte osv.
Ni som är uppmärksamma här och kommer ihåg tonreglerna ser att ย่า startar med en låg konsonant jɔɔ ják, ovanför konsonanten finns en tonmarkör máai èek, eller hur? Vad betyder det?
Jo att ordet skall uttalas med fallande ton och då blir ย่า jâa = farmor och det skall det ju inte vara här utan "inte".
อย่า, här ärver ย jɔɔ ják tonreglerna från อ, så tonmarkören máai èek påverkar อ istället för jɔɔ ják. อ är en mellanklasskonsonant och med máai èek genererar det en låg ton. Tonmarkören dock, den skall inte placeras över อ, utan ย jɔɔ ják.
Så, อย่า jàa = låg ton.
Ex:
อย่าไปนะ jàa bpai ná = gå/åk inte...okay?
อย่าลืมนะ jàa l
อ + ยู่ = อยู่ jùu
Detta ord står för en massa olika saker, men mest används det för "plats", "lokalitet" eller "lägesbeskrivning", var något finns, är, befinner sig, bor, vistas, ligger, står osv.
Ex:
อยู่ใต้ jùu dtâi = under
อยู่เหนือ jùu ne
อยู่ใกล้ jùu glâi = i närheten, nära
อยู่ที่นี่ jùu thîi nîi = här
Så, อยู่ jùu = låg ton.
อ + ยาก = อยาก jàak
Betyder "vill", "önskar", att vilja något, används tillsammans med verb.
Ex:
อยากรู้อยากเห็น jàak rúu jàak hěn = nyfiken
อยากไปไหม jàak bpai mái = vill du gå?
ฉันอยากแต่งงานกับคุณ chǎn jàak dtàeng ngaan gàp khun = jag vill gifta mig med dig.
Så, อยาก jàak = låg ton.
...eller hur, ingen tonmarkör? อ mellanklasskonsonant + stum konsonant som avslutar ett ord eller stavelse ก = låg ton.
อ + ย่าง = อย่าง jàang
Betyder 1: sort, stil, mönster, typ, sätt, metod. 2. liknande..., som...
Ex:
อย่างง่าย jàang ngâai = enkel, simpel
อีกอย่างหนึ่ง ìik jàang nèung = en sak till...!
อย่างไหน jàang nǎi = "Vilket?" - "Vilken?".
อย่างละนิด อย่างละหน่อย jàang lá nít jàang lá nɔ̀ɔi = lite av varje...
Så, อย่าง jàang = låg ton.
นะ ná här är en partikel man använder för att softa eller mildra en uppmaning som i detta fall, helt enkelt vara lite artig. Det är ju viktigt att vara artig i Thailand. Vi kommer till partiklar sen.
hɔ̌ɔ-nam
ห หอ หีบ hög konsonant hɔ̌ɔ hìip, som här kallas hɔ̌ɔ-nam, har samma funktion som อ ɔɔ àang, nämligen att ändra tonen på ord som startar med följande låga konsonanter när hɔ̌ɔ-nam står framför respektive konsonant.
Konsonanterna är: ง น ย ล ญ ม ร ว
ห + ญ้า = หญ้า jâa
Betyder gräs. Här ser vi ญ jɔɔ jǐing. Låg konsonant + tonmarkör ้ detta genererar hög ton, men här finns ห hɔ̌ɔ-nam före och ห är en hög konsonant och med ้ blir det fallande ton. Men tonmarkören placeras över ญ้.
Ex:
เครื่องตัดหญ้า khrûuang dtàt jâa = gräsklippare
สนามหญ้า sà nǎam jâa = gräsmatta
Så, หญ้า jâa = fallande ton.
ห + งอก = หงอก ngɔ̀ɔk
Betyder grå, silvergrå (om hår). Här ห hög konsonant + stum konsonant i slutet ก = låg ton.
Ex:
หัวหงอก hǒaa ngɔ̀ɔk = gråhårig.
Så, หงอก ngɔ̀ɔk = låg ton.
ห + นี้ = หนี้ nîi
Betyder skuld, skuldåtagande (ekonomisk). Utan ห skulle นี้ betyda (denna, detta, dessa mm) och hög ton men med ห ändras tonen till fallande ton och får då en helt annan betydelse.
Ex:
ชำระหนี้ chamrá nîi = betala skuld
Så, หนี้ fallande ton.
ห + มา = หมา mǎa
Betyder hund, utan ห och levande stavelse skulle det betyda "komma" มา maa, men med ห och levande stavelse blir det stigande ton.
Ex:
หมาตัวนั้นเป็นของฉัน mǎa dtoaa nán bpen khɔ̌ɔng chǎn = det där är min hund
Så, หมา mǎa stigande ton.
ห + ยุด = หยุด yòt
Betyder stanna, stop, halt, ห hög konsonant + ด stum ändelse = låg ton.
Ex:
วันหยุด wan yòt = ledighet, helg, semester. Ett litet prov på hur thailändarna kan använda sitt språk " wan = dag + yòt = stopp, alltså stoppa dagen och ta ledigt
.หยุดพูดน่ะ yòt phûut nâ = Snälla håll tyst!, Var tyst är du snäll!, kan man säga till en som babblar för mycket.
เครื่องหมายให้หยุดรถ khrûuang mǎai haî yòt rót = stoppskylt.
Så, หยุด yòt = låg ton.
ห + ลาย = หลาย lǎai
Betyder flera, många. ห hög konsonant + ย levande ändelse = stigande ton.
Ex:
หลายวัน lǎai wan = flera dagar
มาหลายวันแล้ว maa lǎai wan láaeo = för flera dagar sedan
Så, หลาย lǎai = stigande ton.
ห + วัด = หวัด wàt
Betyder "förkylning, förkyld". Bara วัด wát = tempel = hög ton, så vi ser här att ห är helt avgörande för att ändra tonen. ห + ด = låg ton.
Ex:
เป็นหวัด bpen wàt = att vara förkyld, ha en förkylning
ไข้หวัดใหญ่ khâi wàt jài = influensa
Så, หวัด wàt = låg ton.
Varför?
Nu vet jag ju att alla ställer sig frågan varför inte bara ha tonmarkörer som på andra ord eller konsonanternas egna tonregler? Ja man kan ju tycka det.
Det beror på att låga konsonanter inte har någon motsvarighet till höga konsonanters tonregler. อ ɔɔ-nam fyller samma funktion fast motsvarighet till mellankonsonant.
Ta หลาย lǎai t ex.
Tar vi bara ordet ลาย finns där ingen möjlighet att få till en stigande ton på detta ord eftersom låga konsonanter kan ha (mellanton, fallande ton och hög ton) utan tonmarkör eller med tonmarkör.
Det finns ju två tonmarkörer du kan använda med låga konsonanter ่ = fallande ้ = hög. Men det finns ingenting för stigande ton, varken konsonantens egen tonregel eller tonmarkör.
หวัด wàt, t ex, utan ห blev ju det "tempel" sa vi ju. Det går alldeles utmärkt วัด wát = tempel = hög ton.
Men att få till låg ton med วัด går inte, så de har löst detta med en så kallad tyst vokal hɔ̌o-nam ห som skapar förutsättning för detta. ห + ด = låg ton.
Övning:
Försök nu att avgöra med vilken ton följande ord skall uttalas.
หรือ = eller? หนึ่ง = siffran ett
หน้า = ansikte หมอน = kudde
หลับ = sova โหล = dussin
insayt
