G
gnage
Gäst
"Gazton " sa:Gnage, ( Aik:are ?)
Fan va kul! Kör på bara
Stämmer att jag är AIK:are.
- Status
Stämmer att jag är AIK:are.
G
gnage
Gäst
"legolas " sa:
Hmm, ja jag får väl se till att inte bli sån jag med då. Dock känner jag ganska sällan att jag har något att tillföra diskussionerna här, ni pratar mest om sådant jag saknar erfarenhet av
G
gnage
Gäst
Efter 5 nätter i Bangkok har vi bestämt oss för att dra vidare, själv var jag lite sugen på att åka till norra Thailand, men hon kunde för sitt liv inte förstå vad vi skulle där att göra! Så istället styr vi oss ut mot lite öar tänker vi. Dessutom kommer min far snart att komma ner till Samui för att för andra gången träffa sin Thaitjej, så blir perfekt att få en chans att träffa dom också. Henne har jag dessutom aldrig träffat tidigare.
Första delmålet ska dock bli Hua Hin. Vi tar oss till busstaionen och efter att, inte helt oväntat, nästan blivit lurad av en taxiförare om att sista bussen gått så hamnar vi till sist i en minibuss, där två små thaibarn spenderar hela resan, 3h, med att storögt betrakta den konstiga falangen. Varje gång den konstiga falangen försöker vinka eller le lite ser dom vettskrämda ut. Barn som brukar gilla mig. Nåja.
Hua Hin då? Trots att vårt hotell ska ligga centralt är det knappt en människa i rörelse någonstans. Vi hittar en marknad snart och helt ensamma är vi ju inte, men inte långt ifrån. Vi går till en coctail-bar och tar en drink, och frågar personalen vart utelivet är? Jo, men då ska vi absolut gå ca 100m bort, där det finns en stor nattklubb. Perfekt tycker vi. Dricker upp, betalar och promenerar mot klubben. Vi hittar klubben och det står 6 personer i Entrén och tar glatt emot oss, klockan är 23.30. Vi entrar klubben och... visst är det en ganska schysst klubb. Musik. Dansgolv. Bra ljus. Men vi är HELT ensamma. Inte en enda gäst till. Vi går ut och dom tittar lite lesset på oss i dörren, men ser inte direkt förvånade ut.
Vi frågar oss vidare och får reda på att Hotell Hilton is the place to be. Vi går dit och det visar sig vara en bar med livemusik och ca 20 personer. Musiken är på nivån att det inte går att höra ett ljud av vad man säger om man ens skriker i den andras öra. Thai vill inte stanna och inte jag heller.
Efter dessa misslyckanden så hittar vi dock ett par gator med vanliga barer med mer folk på, och spender kommande två kvällar sittande där istället.
Någon här som kan förklara varför Hua Hin var så otroligt lugnt? Det var enda stället på hela resan som det inte fanns människor på, där vi förväntat oss människor. Inte heller gatorna med barena var det supermycket folk på.
Eftersom mitt damsällskap älskar att gå ut och dansa så får hon bestämma vilket som blir nästa stopp, sålänge det blir en ö i riktning mot Samui. Givet att hon vill gå på Full moon party på Koh Phangang (vilket definitivt inte hade varit mitt egna val, men vad gör man inte :).
Annars fungerar det nästan oroväckande bra med mitt kvinnliga sällskap såhär långt. Det enda jag hittills har fått be henne sluta med är det ständiga pratandet om hennes X. Det enda som jag verkligen inte gillar.
Hur som helst, buss och båt till Koh Phangang bokas! 8)
--------------
Strax efter att jag skrev mitt första inlägg här efter resan skickade hon för övrigt något av ett chock-sms till mig. Gjorde mig inte helt lycklig. Någon som vågar gissa vad det kan vara?
Fortsättning följer.
Första delmålet ska dock bli Hua Hin. Vi tar oss till busstaionen och efter att, inte helt oväntat, nästan blivit lurad av en taxiförare om att sista bussen gått så hamnar vi till sist i en minibuss, där två små thaibarn spenderar hela resan, 3h, med att storögt betrakta den konstiga falangen. Varje gång den konstiga falangen försöker vinka eller le lite ser dom vettskrämda ut. Barn som brukar gilla mig. Nåja.
Hua Hin då? Trots att vårt hotell ska ligga centralt är det knappt en människa i rörelse någonstans. Vi hittar en marknad snart och helt ensamma är vi ju inte, men inte långt ifrån. Vi går till en coctail-bar och tar en drink, och frågar personalen vart utelivet är? Jo, men då ska vi absolut gå ca 100m bort, där det finns en stor nattklubb. Perfekt tycker vi. Dricker upp, betalar och promenerar mot klubben. Vi hittar klubben och det står 6 personer i Entrén och tar glatt emot oss, klockan är 23.30. Vi entrar klubben och... visst är det en ganska schysst klubb. Musik. Dansgolv. Bra ljus. Men vi är HELT ensamma. Inte en enda gäst till. Vi går ut och dom tittar lite lesset på oss i dörren, men ser inte direkt förvånade ut.
Vi frågar oss vidare och får reda på att Hotell Hilton is the place to be. Vi går dit och det visar sig vara en bar med livemusik och ca 20 personer. Musiken är på nivån att det inte går att höra ett ljud av vad man säger om man ens skriker i den andras öra. Thai vill inte stanna och inte jag heller.
Efter dessa misslyckanden så hittar vi dock ett par gator med vanliga barer med mer folk på, och spender kommande två kvällar sittande där istället.
Någon här som kan förklara varför Hua Hin var så otroligt lugnt? Det var enda stället på hela resan som det inte fanns människor på, där vi förväntat oss människor. Inte heller gatorna med barena var det supermycket folk på.
Eftersom mitt damsällskap älskar att gå ut och dansa så får hon bestämma vilket som blir nästa stopp, sålänge det blir en ö i riktning mot Samui. Givet att hon vill gå på Full moon party på Koh Phangang (vilket definitivt inte hade varit mitt egna val, men vad gör man inte :
).Annars fungerar det nästan oroväckande bra med mitt kvinnliga sällskap såhär långt. Det enda jag hittills har fått be henne sluta med är det ständiga pratandet om hennes X. Det enda som jag verkligen inte gillar.
Hur som helst, buss och båt till Koh Phangang bokas! 8)
--------------
Strax efter att jag skrev mitt första inlägg här efter resan skickade hon för övrigt något av ett chock-sms till mig. Gjorde mig inte helt lycklig. Någon som vågar gissa vad det kan vara?
Fortsättning följer.
G
gnage
Gäst
.....
"gnage " sa:Hmm, ja jag får väl se till att inte bli sån jag med då. Dock känner jag ganska sällan att jag har något att tillföra diskussionerna här, ni pratar mest om sådant jag saknar erfarenhet av
Jag var också helt novis när jag kom hit, hade precis träffat min blivande fru. Så gnage, alla är vi barn i början. Det är bara att fråga på och skaffa kunskap genom att ta del av andras erfarenheter. Kör på bara, du är alltid välkommen att fråga vem som helst om du undrar över något.
G
gnage
Gäst
"legolas " sa:
Nej. Om det ändå bara varit det! haha
G
gnage
Gäst
"Berralund " sa:Jag var också helt novis när jag kom hit, hade precis träffat min blivande fru. Så gnage, alla är vi barn i början. Det är bara att fråga på och skaffa kunskap genom att ta del av andras erfarenheter. Kör på bara, du är alltid välkommen att fråga vem som helst om du undrar över något.
Tack så mycket
Tack för att du delar med dig av din resa.
Jag gissar på att tjejen är gravid.
Jag gissar på att tjejen är gravid.
andrejsdenruskige
Forumveteran
Intressant tråd.
Bland det bästa som har hänt på forumet de senaste åren.
Nytt blod är alltid trevligt.
Och eftersom han är ny, ja inte i Thailand, utan med Thailändska så kan det bli både det ena och det andra uppvaknandet.
Själv kommer jag ihåg några mindre kulturkrockar som man har haft.
Då gick man i taket och fick frispel, men idag skrattar man bara åt det.
Och då skrattar jag både åt mig och min fru.
Bland det bästa som har hänt på forumet de senaste åren.
Nytt blod är alltid trevligt.
Och eftersom han är ny, ja inte i Thailand, utan med Thailändska så kan det bli både det ena och det andra uppvaknandet.
Själv kommer jag ihåg några mindre kulturkrockar som man har haft.
Då gick man i taket och fick frispel, men idag skrattar man bara åt det.
Och då skrattar jag både åt mig och min fru.
G
gnage
Gäst
Ja ibland uppstår en del roliga skillnader i våra kulturer. Just nu pratar vi tex och hon är förbannad på sin 16-åriga kusin som hon bor ihop med. Anledningen? Hon har träffat en kille. Nu har hon tagit ifrån henne mobilen (som är Thais egentligen) och tänker berätta om det för kusinens mamma och ev. skicka tillbaka henne hem till byn.
Försökte lite lätt förklara att det väl inte är så farligt och att hennes stackars kusin är väl inget barn heller. Detta gick inte in. Hon förklarade även att om vi får barn nångång så kommer vår dotter inte heller få se några killar, och la sen till "så bättre vi får en pojk i så fall". Vaddå svarade jag, är det ok att en kille har tjej men inte okey att en tjej har kille? Svaret var ja på den frågan ;D
Försökte lite lätt förklara att det väl inte är så farligt och att hennes stackars kusin är väl inget barn heller. Detta gick inte in. Hon förklarade även att om vi får barn nångång så kommer vår dotter inte heller få se några killar, och la sen till "så bättre vi får en pojk i så fall". Vaddå svarade jag, är det ok att en kille har tjej men inte okey att en tjej har kille? Svaret var ja på den frågan ;D
G
gnage
Gäst
"Kycklingen " sa:Tack för att du delar med dig av din resa.
Jag gissar på att tjejen är gravid.
Fel. Men gissingen var helt ok.
G
gnage
Gäst
Det var ett tag sen jag skrev nu, här kommer fortsättningen för den som är intresserad av vad som hände! 8) Tack till alla er som läser och engagerar er i min resa 8)
Vi bokade oss för buss + båt ut till Koh Phangang i alla fall! Jag bokade ett Best Westernhotell där som skulle ligga nära Full moon partybeachen (vad det nu var den hette) men ändå på tillräckligt avstånd för att inte störas av den när man väl vill gå och lägga sig. Hotellet var bra, men personalen fruktansvärt otrevlig. Nåja, man kan väl inte få allt!
Vi stannade under 4 kvällar tror jag, 2 första spenderades på stranden på dagen och på stranden på natten. Jag gillar visserligen att gå ut rent allämnt, har inga problem att dansa men kanske inte det jag tycker är roligast heller! Party på stranden på Koh Phangang var även det helt ok, men jag kanske inte kommer åka dit igen om nu inte någon annan drar med mig... Mitt damsällskap älskade det nog däremot, deltog gärna i tävlingarna och ville absolut inte sluta dansa! Limbon under ett brinnande rep var hon topp 3 på av alla deltagare
, jag var lite nervös kan jag erkänna... Tråkigt om ens nyfunna kärlek brinner upp liksom ;-)
Nästa två kvällar regnade tyvärr bort och vi satt på en bar och kollade film med andra folk som var där. Inget att speciellt att skriva om som hände då. Vi tog det lugnt.
Jag nämnde ju dock tidigare om hennes, hmm, problem att släppa sitt svenska X. På Koh Phangang tröttnade jag lite på det och frågade, aningen okänsligt kan kanske tyckas, helt enkelt om hon saknade honom. Fick en ledsen tjej efter det. Det var mindre kul. Men efter det så minskade pratet om honom en hel del iaf... (och numera är det faktiskt icke existerande nästan).
Efter att ha partat på Phangang så tog vi båten vidare till Samui. På Samui så passade vi på att besöka min far, som var där för att träffa sin thai-gf också. Pappa tyckte mycket om Thai så det kändes bra såklart. Även jag fick träffa hans thai-gf för första gången och efter att hon gav ett aningen tveksamt intryck i början så kändes hon helt ok när vi varit där ett tag. Även om jag egentligen bara på den veckan vi var där lyckades träffa henne i ca 1h. Men är pappa lycklig så är väl jag lycklig.
Veckan spenderades annars mest med att koppla av, ligga på stranden, gå ut på club, äta gott och en utflykt till Samui Paradise Park Farm. En utflykt som visserligen var trevlig, men stadsparken här hemma håller ju samma klass... Och är definitivt billigare. Inget att rekommendera med tanke på priset! 2000 baht bara för att ta sig fram och tillbaka samt ytterligare ett antal hundra för att få gå in. Att Thai även blev attackerad och biten (!!) av en apa här gjorde kanske inte upplevelsen bättre heller... Apan hade som tur var slipade tänder (om jag förstod det rätt, en ur personalen berättade det efteråt för Thai som berätttade för mig) så hans bett gick inte igenom huden. Dock så satt en ur personalen bara ca 10 m bort och gjorde inte en ansatts att göra något när apan sprang fram och högg tag i hennes ben och bet rakt i benet. Jag slet bort henne (bokstavligen, apan ville INTE släppa!) från apan och när vi gick iväg från apan och förbi han ur personalen sa han bara lugnt och lite skrattande att ”apan gillar inte thaitjejer”. Han kunde kanske ha talat om det innan vi gick fram kan man tycka...
Efter en vecka på Samui så tog vi båten igen i alla fall! Den här gången till Koh Nang yuan. För den som inte varit där så kan jag verkligen rekommendera det! Fantastisk liten ö, bara ett hotell där och en strand där man bara behöver ta ett par steg ut i vattnet för att vara mitt i stora fiskstim.
Ingen av oss dyker, men snorkla är ju enkelt och det gjorde vi i 2 dagar. Man behövde inte simma långt ut, bara att glida runt längs med stranden och man fick se hur mycket som helst. Vattnet är glasklart. En riktig upplevelse.
På ön finns inga bilar, inga vägar, inga vilda barer, inga affärer ingenting sådant. Ett bungalow-hotell, en restaurang, en liten bar. På dagen kommer visserligen dagsturisterna dit och stranden blir aningen trängre, men innan dom kommer (ca 10) och efter att dom åkt (ca 15) så var vi nästan ensamma där. Vi och några stycken till på eftermiddagen och vi och ett par till på morgonen. På hela stranden.
Sen efter 2 nätter på denna fantastiska ö så var det dock dags att börja tänka på hemresan och vi satte kurs mot BKK, med båt och buss igen. Det tog oss 12h för oss att komma tillbaka dit, men bränd som jag var så njöt jag nästan av att sitta i luftkonditioneringen på Lomprayahs båtar och bussar hela vägen tillbaka 8)
Tyvärr började jag här känna mig lite hängig, trodde det berodde på att jag bränt mig rejält.
Dagen efter våran resa till BKK vaknar jag dock med magont, feber och ont i kroppen. Samma natt ska jag åka hem också. Intalar mig att det inte är nåt. Så vi åker som planerat iväg för att göra alla sista inköp som jag tänkt mig till släkt och vänner. Men när vi tagit skytrain till MBK så känner jag mig bara som att jag vill gå och dö, vi går en kort sväng och jag gör ett fåtal inköp innan jag bara måste åka till hotellet och lägga mig igen. Vetskapen att jag inatt ska sätta mig på en ca 24h lång hemresa (flyg bkk-dubai, dubai-köpenhamn, tåg köpenhamn-jönköping) gjorde mig aningen mer orolig också.
Efter en sista dag som inte alls var så rolig och härlig som den borde varit så fick jag iaf säga hej då till henne, vilket inte alls var lätt. Klockan var knappt 23 när vi checkade ut, och det var riktigt svårt att veta hur man skulle säga adjö. Många tankar. Vad känner hon? Kommer vi att ses igen? NÄR kommer vi att ses igen?
Jag kände mig klar med att jag utan tvivel ville träffa henne mer, och jag hoppades verkligen att hon ville det med. Efter en lång stund utanför hotellet med henne och en väntande taxi så sa vi hej då i alla fall till sist. Om jag någonsin tvivlat hur mycket jag gillade henne under resan, så var känslan säker när jag satt ensam i taxin till flygplatsen. Jag. Vill. Träffa. Henne. Igen. SNART!
Resan hem var sådär, en arabisk familj som satt och slog sin dotter i ansiktet när hon inte ville sitta still till vänster om mig. En tjock kille som hela tiden försökte luta sitt huvud mot min axel när han sov till höger. Och efter bytet i Dubai så fick jag en indisk mamma med vuxen son (min gissning...), sonen luktade inte citron och hallon och hade uppenbarligen inte alla hästar i stallet heller. Att äta utan att konstant armbåga mig i sidan var tex uppenbart omöjligt. Detta kombinerat med magont och feber gjorde väl kanske inte resan till den bekvämaste eller trevligaste jag haft.
Väl hemkommen var jag sjuk till och från i två veckor, febern kom och gick, magont byttes till ryggvärk och dessutom hade jag ett sår som blev kraftigt infekterat. Två besök på vårdcentralen, och en massa vila senare så var jag till sist bra igen. Skönt att det kom efter resan och inte under den i alla fall!
Men hur som helst... Det var värt det!! Resan är utan tvekan den bästa jag gjort i mitt liv. Dom 3,5 veckorna i Thailand var sammansatt helt underbara. Visst fanns det stunder som blev jobbiga, visst var det ibland man tvivlade på olika saker. Men totalt sett, något av det absolut bästa jag gjort.
Dock så hade min tjej en hemlighet för mig hela tiden. Som hon berättade efter resan när jag var hemma igen...
Vi bokade oss för buss + båt ut till Koh Phangang i alla fall! Jag bokade ett Best Westernhotell där som skulle ligga nära Full moon partybeachen (vad det nu var den hette) men ändå på tillräckligt avstånd för att inte störas av den när man väl vill gå och lägga sig. Hotellet var bra, men personalen fruktansvärt otrevlig. Nåja, man kan väl inte få allt!
Vi stannade under 4 kvällar tror jag, 2 första spenderades på stranden på dagen och på stranden på natten. Jag gillar visserligen att gå ut rent allämnt, har inga problem att dansa men kanske inte det jag tycker är roligast heller! Party på stranden på Koh Phangang var även det helt ok, men jag kanske inte kommer åka dit igen om nu inte någon annan drar med mig... Mitt damsällskap älskade det nog däremot, deltog gärna i tävlingarna och ville absolut inte sluta dansa! Limbon under ett brinnande rep var hon topp 3 på av alla deltagare
, jag var lite nervös kan jag erkänna... Tråkigt om ens nyfunna kärlek brinner upp liksom ;-)Nästa två kvällar regnade tyvärr bort och vi satt på en bar och kollade film med andra folk som var där. Inget att speciellt att skriva om som hände då. Vi tog det lugnt.
Jag nämnde ju dock tidigare om hennes, hmm, problem att släppa sitt svenska X. På Koh Phangang tröttnade jag lite på det och frågade, aningen okänsligt kan kanske tyckas, helt enkelt om hon saknade honom. Fick en ledsen tjej efter det. Det var mindre kul. Men efter det så minskade pratet om honom en hel del iaf... (och numera är det faktiskt icke existerande nästan).
Efter att ha partat på Phangang så tog vi båten vidare till Samui. På Samui så passade vi på att besöka min far, som var där för att träffa sin thai-gf också. Pappa tyckte mycket om Thai så det kändes bra såklart. Även jag fick träffa hans thai-gf för första gången och efter att hon gav ett aningen tveksamt intryck i början så kändes hon helt ok när vi varit där ett tag. Även om jag egentligen bara på den veckan vi var där lyckades träffa henne i ca 1h. Men är pappa lycklig så är väl jag lycklig.
Veckan spenderades annars mest med att koppla av, ligga på stranden, gå ut på club, äta gott och en utflykt till Samui Paradise Park Farm. En utflykt som visserligen var trevlig, men stadsparken här hemma håller ju samma klass... Och är definitivt billigare. Inget att rekommendera med tanke på priset! 2000 baht bara för att ta sig fram och tillbaka samt ytterligare ett antal hundra för att få gå in. Att Thai även blev attackerad och biten (!!) av en apa här gjorde kanske inte upplevelsen bättre heller... Apan hade som tur var slipade tänder (om jag förstod det rätt, en ur personalen berättade det efteråt för Thai som berätttade för mig) så hans bett gick inte igenom huden. Dock så satt en ur personalen bara ca 10 m bort och gjorde inte en ansatts att göra något när apan sprang fram och högg tag i hennes ben och bet rakt i benet. Jag slet bort henne (bokstavligen, apan ville INTE släppa!) från apan och när vi gick iväg från apan och förbi han ur personalen sa han bara lugnt och lite skrattande att ”apan gillar inte thaitjejer”. Han kunde kanske ha talat om det innan vi gick fram kan man tycka...
Efter en vecka på Samui så tog vi båten igen i alla fall! Den här gången till Koh Nang yuan. För den som inte varit där så kan jag verkligen rekommendera det! Fantastisk liten ö, bara ett hotell där och en strand där man bara behöver ta ett par steg ut i vattnet för att vara mitt i stora fiskstim.
Ingen av oss dyker, men snorkla är ju enkelt och det gjorde vi i 2 dagar. Man behövde inte simma långt ut, bara att glida runt längs med stranden och man fick se hur mycket som helst. Vattnet är glasklart. En riktig upplevelse.
På ön finns inga bilar, inga vägar, inga vilda barer, inga affärer ingenting sådant. Ett bungalow-hotell, en restaurang, en liten bar. På dagen kommer visserligen dagsturisterna dit och stranden blir aningen trängre, men innan dom kommer (ca 10) och efter att dom åkt (ca 15) så var vi nästan ensamma där. Vi och några stycken till på eftermiddagen och vi och ett par till på morgonen. På hela stranden.
Sen efter 2 nätter på denna fantastiska ö så var det dock dags att börja tänka på hemresan och vi satte kurs mot BKK, med båt och buss igen. Det tog oss 12h för oss att komma tillbaka dit, men bränd som jag var så njöt jag nästan av att sitta i luftkonditioneringen på Lomprayahs båtar och bussar hela vägen tillbaka 8)
Tyvärr började jag här känna mig lite hängig, trodde det berodde på att jag bränt mig rejält.
Dagen efter våran resa till BKK vaknar jag dock med magont, feber och ont i kroppen. Samma natt ska jag åka hem också. Intalar mig att det inte är nåt. Så vi åker som planerat iväg för att göra alla sista inköp som jag tänkt mig till släkt och vänner. Men när vi tagit skytrain till MBK så känner jag mig bara som att jag vill gå och dö, vi går en kort sväng och jag gör ett fåtal inköp innan jag bara måste åka till hotellet och lägga mig igen. Vetskapen att jag inatt ska sätta mig på en ca 24h lång hemresa (flyg bkk-dubai, dubai-köpenhamn, tåg köpenhamn-jönköping) gjorde mig aningen mer orolig också.
Efter en sista dag som inte alls var så rolig och härlig som den borde varit så fick jag iaf säga hej då till henne, vilket inte alls var lätt. Klockan var knappt 23 när vi checkade ut, och det var riktigt svårt att veta hur man skulle säga adjö. Många tankar. Vad känner hon? Kommer vi att ses igen? NÄR kommer vi att ses igen?
Jag kände mig klar med att jag utan tvivel ville träffa henne mer, och jag hoppades verkligen att hon ville det med. Efter en lång stund utanför hotellet med henne och en väntande taxi så sa vi hej då i alla fall till sist. Om jag någonsin tvivlat hur mycket jag gillade henne under resan, så var känslan säker när jag satt ensam i taxin till flygplatsen. Jag. Vill. Träffa. Henne. Igen. SNART!
Resan hem var sådär, en arabisk familj som satt och slog sin dotter i ansiktet när hon inte ville sitta still till vänster om mig. En tjock kille som hela tiden försökte luta sitt huvud mot min axel när han sov till höger. Och efter bytet i Dubai så fick jag en indisk mamma med vuxen son (min gissning...), sonen luktade inte citron och hallon och hade uppenbarligen inte alla hästar i stallet heller. Att äta utan att konstant armbåga mig i sidan var tex uppenbart omöjligt. Detta kombinerat med magont och feber gjorde väl kanske inte resan till den bekvämaste eller trevligaste jag haft.
Väl hemkommen var jag sjuk till och från i två veckor, febern kom och gick, magont byttes till ryggvärk och dessutom hade jag ett sår som blev kraftigt infekterat. Två besök på vårdcentralen, och en massa vila senare så var jag till sist bra igen. Skönt att det kom efter resan och inte under den i alla fall!
Men hur som helst... Det var värt det!! Resan är utan tvekan den bästa jag gjort i mitt liv. Dom 3,5 veckorna i Thailand var sammansatt helt underbara. Visst fanns det stunder som blev jobbiga, visst var det ibland man tvivlade på olika saker. Men totalt sett, något av det absolut bästa jag gjort.
Dock så hade min tjej en hemlighet för mig hela tiden. Som hon berättade efter resan när jag var hemma igen...
Tack Gnage för att du delar med dig, härlig berättelse.
Om det nu är så att hon har två barn från ett tidigare thaiförhållande så förfäras icke. Det har min fru och det är dom härligaste ungar man kan tänka sig. Nu känns det faktiskt som att dom är mina egna barn.
Väntar på upplösningen...
Om det nu är så att hon har två barn från ett tidigare thaiförhållande så förfäras icke. Det har min fru och det är dom härligaste ungar man kan tänka sig. Nu känns det faktiskt som att dom är mina egna barn.
Väntar på upplösningen...
R
ragnela
Gäst
Tack för din berättelse! Kul att höra en yngre person berätta om sina erfarenhetert.
Taket har blåst av föräldrarnas hus och det kostar 100 000 bath att laga?? Och hon vill "låna" pengarna av dig??
Taket har blåst av föräldrarnas hus och det kostar 100 000 bath att laga?? Och hon vill "låna" pengarna av dig??
G
gnage
Gäst
Kul att ni läser
Ja som en del av er redan gissat så har hon alltså redan barn. Med tanke på att det var ett av mina viktigaste kriterier från början att hon INTE skulle ha så ska jag ju inte påstå att jag hoppade jämfota av glädje direkt över det. Och särskilt inte heller över att hon ljugit för mig om det. Samtidigt så kan jag ju inte säga emot hennes enda argument som var ungefär "hade jag sagt det hade du inte varit intresserad"... För så enkelt hade det varit. Hur som helst så är jag nu alldeles för förtjust i henne för att låta det förstöra vårt förhållande.
Tyvärr så stannar det inte vid att hon har en 3-årig dotter, dottern är även handikappad. Hon fick tydligen vatten i huvudet (heter det så?) under graviditeten och även fast hon fick möjlighet att göra abort (som jag förstod det i alla fall) så ville hon inte göra det.
Riktigt hur illa det är för dottern får jag inte riktigt klarhet i men hon pratar inte mer än enstaka ord, kan inte gå och "kan inte göra någonting" som hon säger till mig.
Dottern tas dock sen två år tillbaka omhand av hennes storasyster som bor med föräldrarna hemma i byn. Men pengarna för det kommer från min tjej såklart. Vad det innebär för en eventuell framtid ihop har jag valt att inte spekulera i dock... :blank:
Ja som en del av er redan gissat så har hon alltså redan barn. Med tanke på att det var ett av mina viktigaste kriterier från början att hon INTE skulle ha så ska jag ju inte påstå att jag hoppade jämfota av glädje direkt över det. Och särskilt inte heller över att hon ljugit för mig om det. Samtidigt så kan jag ju inte säga emot hennes enda argument som var ungefär "hade jag sagt det hade du inte varit intresserad"... För så enkelt hade det varit. Hur som helst så är jag nu alldeles för förtjust i henne för att låta det förstöra vårt förhållande.
Tyvärr så stannar det inte vid att hon har en 3-årig dotter, dottern är även handikappad. Hon fick tydligen vatten i huvudet (heter det så?) under graviditeten och även fast hon fick möjlighet att göra abort (som jag förstod det i alla fall) så ville hon inte göra det.
Riktigt hur illa det är för dottern får jag inte riktigt klarhet i men hon pratar inte mer än enstaka ord, kan inte gå och "kan inte göra någonting" som hon säger till mig.
Dottern tas dock sen två år tillbaka omhand av hennes storasyster som bor med föräldrarna hemma i byn. Men pengarna för det kommer från min tjej såklart. Vad det innebär för en eventuell framtid ihop har jag valt att inte spekulera i dock... :blank:
- Status
