Yongyut och jag kom på kollisionskurs idag (igen), inget ovanligt men alltid lika småirriterande tycker jag!! Ofta när jag kommer ut i köket, både morgon som kväll, så står där kvar saker och ting som borde sättas in på sina platser efter användandet. Jag har märkt på Yongyut, och också för den delen hos andra thai, att de gärna låter saker och ting stå kvar för de skall ju ändå använda sakerna imorgon igen......
I mitt fall igår kväll, klockan var la runt 22.30, så stod så vackert på utsidan vår ”snabbplatta” som ju värmer upp maten skitsnabbt! Den stod på ett litet specialbord i plåt som vi köpt för ändamålet. Bägge dessa saker skall ju efter användandet läggas tillbaka in i skåpet med platten och in i köket igen på sin plats med det lilla bordet. Jag har hämtat tillbaka de grejorna mängder av gånger. För gör inte jag det, så kommer grejorna att stå där dag efter dag efter dag efter dag, ända tills ”nästa gång”.
Jag nämnde det för Yongyut och naturligtvis så hatar hon när falang berättar för thai hur de skall göra. I Yongyuts föreställningsvärld som ju grundlades utav hennes föräldrar, så tog man oftast den enkla vägen i livet. Varför arbeta med något när man inte måste göra det. Varför hålla det snyggt om det nu inte dödar en att ha det tvärtom.
Varför jobba ihjäl sig för att köpa en färg som passar ihop med redan befintliga färger i ett rum, alltså när man skall välja nya saker typ möbler, dukar eller gardiner. Rosa och brunt, hej och hå va fint!! Jag får OFTA höra när jag påpekar nåt ifrån min kära Yongan - "It kills you ouahhhhh"?
Och här kommer jag och berättar att jag vill att saker och ting skall rengöras och sedan ställas tillbaka in på ”sitt” ställe igen... Likadant med överbliven mat ifrån middag eller lunch eller frukost (här är allt detta samma sak). Här köper man typ en plastgrej som man sätter över tallriken med den överblivna maten, och så får det stå där i 30 graders värme tills nästa morgon. Det är ju lättast så... jag har förklarat för Yongyut att falang INTE äter mat som stått i 30 graders värme i 10 timmar, aldrig i heelvete att vi gör det. Och hennes standardsvar, liksom samma svar på allt annat, är då – ” No problem for thai”......
Jag vet inte om det är någon tröst men när det gäller de där om mat som står "framme" efter man ätit så är det samma visa hemma hos oss. Det verkar vara omöjligt att få dem att förstå att mat som blivit över mår bättre i kylskåp än framme på diskbänken. När jag påtalar detta så tittar hon på mig med "tomma" oförstående ögon men oftast med ögon som allt eftersom blir svartare än svartast! de är då jag säger att jag ska nog ta en promenad nu genast!! Samma sak är det med den mat som tillverkas, när vi lagt upp maten på faten så låter hon alltid "pannan" stå kvar på plattan. Jag säger diplomatiskt att maten är jätte god men för att kunna äta upp resten senare så måste vi ta bort pannan från plattan för att inte koka sönder köttet eller vad de nu är där i. De är då jag måste ta en promenad till !!