Coronarelaterat, och intressant läsning. Tveklöst har vi fler sådana här pandemier att vänta - har aldrig riktigt förstått mig på de som inte anser att överbefolkningen är ett problem. Nu är det visst bara råttor , bland däggdjuren, som det finns mer av än människor. Artikeln ligger tyvärr bakom betalvägg (men här kommer den):
Ge inte djur skulden för coronaviruset – det är människan som bär ansvaret, säger professor Andrew Cunningham, professor i vilda djurs epidemiologi på Zoological Society of London. – Coronaviruset är ett första tydligt tecken på att miljöförstöringen dödar människor. Och det kan hända igen...
www.gp.se
Orsaken till "zoonotic spillover", överföring av smitta från djur till människa, är nästan alltid mänskligt beteende, berättade Andrew Cunningham häromdagen i en intervju för CNN.
– Vad vi verkligen behöver göra är att förstå vilka områden som är utsatta för zoonotisk smitta från vilda djur – och att stoppa det som händer i dessa områden. Det är det mest kostnadseffektiva sättet att skydda människor.
I ett mejl till GP utvecklar han sitt resonemang:
– I vissa fall är sådana utsatta områden relativt enkla att identifiera, såsom transporter och blandningar av flera vilda arter under osanitära förhållanden, och exponering av människor för blod och andra kroppsvätskor från djur i samband med slakt. I andra fall måste de identifieras genom forskning.
Sådan forskning bör inbegripa både samhällsvetare och naturvetare som ekologer, veterinärer, epidemiologer, läkare och virologer, anser Andrew Cunningham.
– Både för att hjälpa oss att förstå hur människor förhåller sig till och förstår vilda djur, hur och varför de interagerar med vilda djur och med varandra vid hanteringen av dem. Och för att identifiera potentiella nya zoonotiska patogener, som bakterier och virus, för att förstå vilka som är deras naturliga värddjur och när dessa patogener utsöndras: är det säsongsbetonat? Under dräktighet eller när ungar föds? På vissa geografiska platser?
Att stoppa zoonoser från att inträffa kräver förståelse, understryker han.
– Särskilt för vilka mänskliga beteenden eller aktiviteter som mest sannolikt leder till smitta. Och därefter en ändring av dessa beteenden eller aktiviteter.
Han tar som exempel Nipah-viruset som 1999 smittade från fladdermöss via grisar till människor och orsakade en dödlig, obotlig sjukdom i Malaysia.
– För att kontrollera viruset avlivades nästan alla grisar. Det visade sig att den snabba expansionen av intensiv grisuppfödning i områden där regnskog skövlats och där man planterat fruktodlingar hade lett till en enorm ökning av indirekt och i vissa fall direkt kontakt mellan fruktätande fladdermöss och grisar. Viruset smittade grisarna som blev sjuka och hostade ut stora mängder virus som smittade människor. Grisfarmer förbjöds i regnskogsområden, liksom odling av fruktträd nära grisfarmer. Genom att bryta kontakten mellan fladdermöss och gris har det inte skett fler utbrott, även om de fruktätande fladdermössen fortsätter att bära viruset.
Andrew Cunningham berättar att det finns fler exempel på hur enkla förändringar i människans beteende minskar risken för zoonoser.
– Det är enklare och billigare att förhindra zoonoser än att försöka hantera dem när de har inträffat.
Björn Olsen, överläkare på Akademiska sjukhuset och professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet, har forskat om influensavirus i närmare 30 år. Han instämmer helt i Andrew Cunninghams slutsatser.
– Skyll inte på fåglar och fladdermöss. Det djurslag som är farligast för vår planet är människan – det vanligaste däggdjuret efter råttan.
Redan 2010 varnade Björn Olsen för dagens scenario i sin bok Pandemi – myterna, fakta, hoten som nu finns i nytryck. Här lyfter han fram flera samverkande faktorer för uppkomsten av epidemiska infektionssjukdomar och beskriver de största riskfaktorerna för framtida smittspridning i termer av miljöförstöring, klimatförändringar och brist på biologisk mångfald. Och, inte minst, den industriella djurindustrin.
– Det är vår livsstil som ständigt producerar nya pandemier.
I vad han beskriver som våra globala monsterstäder lever ett växande antal människor och tamdjur allt tätare inpå varandra - perfekta förutsättningar för nya pandemier. Faktum är att vi i dagens moderna samhälle på många sätt är sämre rustade mot pandemier än tidigare, säger han.
– Mänskligheten har då och då under evolutionen stött på olika mikroorganismer, men det fick inte så stora följder. För 12 000–15 000 år sedan ändrades detta då vi började domesticera olika djurarter. Men genom det närmare umgänget med djuren fick vi förutom mjölk och kött också nya virus och bakterier: röda hund, mässlingen, vattkoppor, smittkoppor och influensa, som började sin resa från vilda änder via gäss och tamkycklingar till människan för tusentals år sedan.
Under de senaste 18 åren har vi haft tre varianter av coronavirus som orsakat zoonotiska sjukdomar, säger Björn Olsen.
– Djurens livsmiljöer, habitat, fungerar som refuger och bromsar spridning av virus. Detta är jätteviktigt. Men när vi förstör deras livsmiljöer och tränger ihop dem på exempelvis djurmarknader, bryter vi sönder dessa ekologiska barriärer. Då ökar risken för att virus kan smitta från djur till människor.
Andrew Cunningham beskriver hur fladdermöss som stressas, genom jakt eller när deras habitat förstörs, får svårt att klara av virus som de annars skulle stått emot. På så sätt kan viruset spridas.
– De utsöndrar mer virus under stark stress, instämmer Björn Olsen.
– Fladdermöss är extrema på många sätt. De verkar klara vilka virus som helst, vilket är en förutsättning för att vissa arter av dem kan leva i stora grupper tätt tillsammans.
Han berättar om den kinesiska forskare som för tre år sedan undersökte fladdermöss i grottor i Hubeiprovinsen i Kina, och bland dessa hittade virus som till 96,4 procent var identiskt likt det nya coronaviruset covid-19.
– Det här viruset har knackat på under de senaste åren. I dessa trakter skördar man fladdermöss, vrider nacken av dem och äter dem. Vilda djur står i burar på varann på marknader. Det är därifrån vi får de nya virusen. Man får inte underskatta detta. Samtidigt ska vi inte peka finger åt Kina - det är en vanlig företeelse på många kontinenter. Däremot borde alla dessa djurmarknader stängas. Den biologiska mångfalden förstörs och de utgör en otrolig hälsorisk.
Orsaken till ebola är densamma, säger han.
– I de västafrikanska länder som drabbades finns det knappt någon opåverkad natur kvar. Ebola är ännu ett resultat av den extrema exploateringen av djur och natur.
Det här har hänt förut och det kommer att hända igen, säger Björn Olsen.
– Vi måste få in ekologerna i arbetet med folkhälsa, annars blir det problem. Tidigare avsattes medel för att övervaka vilda djur som änder och gnagare, exempelvis på Ottenby fågelstation. Det har upphört nu. Vi behöver både övervaka och mäta mer ute i naturen och vid behov vidta åtgärder och stänga av mötespunkter. Med övervakning kan man se när ett visst virus börjar bli problematiskt. Då kan man börja bygga upp en stock av läkemedel. Prevention, liksom att sätta in åtgärderna tidigt, är billigare än ta hand om konsekvenserna av en pandemi.
Coronavirus
• Coronavirus finns i hundratals varianter. De flesta orsakar sjukdomar hos djur, ett fåtal orsakar sjukdomar hos människor.
• Coronavirus indelas i tre subgrupper, alfa, beta och gamma. De sju virus som orsakar sjukdom hos människa tillhör grupperna alfa och beta.
• Symtomen är varierande. En del coronavirus orsakar vanlig förkylning. Vissa varianter kan orsaka allvarligare luftvägssjukdom.
• Under de senaste 18 åren har tre svårare varianter av coronavirus överförts mellan djur och människor:
··
SARS (Severe Acute Respiratory Syndrome) orsakad av coronaviruset SARS-CoV uppstod 2002-2003 i Kina. Antal insjuknade: cirka 8 000.
··
MERS (Middle East Respiratory Syndrome) orsakad av coronaviruset MERS-CoV uppstod 2012 i Saudiarabien. Smittade sannolikt människor via kameler. Antal insjuknade: cirka 2 300.
·· Sjukdomen
covid-19, orsakad av det nya coronaviruset, tros ha uppstått då fladdermöss på en marknad för vilda djur i staden Wuhan smittat myrkottar, som i sin tur fört smittan vidare till människor.
Källor: Folkhälsomyndigheten, 1177 Vårdguiden, studien History is repeating itself: Probable zoonotic spillover as the cause of the 2019 novel Coronavirus Epidemic, Researchgate
Maria Backman
nu vet jag varför folk hamstrar toapapper
