Samet
Forumveteran
Ursäkta mig.. Har du läst artikeln innan du skrev???
Absolut. Står ingenting. Bara drömmar och hopp. Inte ett ord från officiella källor. En klassisk snyfthistoria.
Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
Notera: This feature may not be available in some browsers.
Ursäkta mig.. Har du läst artikeln innan du skrev???
Artikeln var väl allmängiltig, du behöver inte tolka så snävt.Vad är nyhetsvärdet för TS i detta?
En artikel om australiensare som saknar sina familjer?
Det finns ju en drös med svenskar som är medlemmar på detta forum som har precis samma situation och tycker det är jobbig.
Var detta ett försök att förminska dem eller var du bara kåt på att publicera något som inte tillför varken tråden eller TS något som helst?
Hmm.. VÄLDIGT intressant... Finns personer som inte har antikroppar men väl minnesceller som visar att de haft Covid-19 ELLER någon liknande infektion....Det här var ju positivt:
Den brittiske experten Karol Sikora förklarar hur vi har starkare immunitet mot coronaviruset än vad som tidigare antagits.
"Professor Karol Sikora![]()
HITTAT PÅ NÄTET: Brittisk expert – coronaviruset på tillbakagång
Besök inlägget om du vill veta mer.detgodasamhallet.com
The virus is being tamed more successfully than many thought possible. How? We have more cellular immunity (T cells) than estimated. Lots of recovered people simply don’t have antibodies, but also many have residual immunity from old viruses (colds etc). This is significant."
Artikeln var väl allmängiltig, du behöver inte tolka så snävt.
Berörde mer än australiensare, det berörde du ju själv i andra stycket.
Tycker att inlägget tillförde en del fakta som berör oss alla.
Visst. Men jag förstår inte riktigt nyhetsvärdet av det hela.
Det är ju inte direkt så att det måste till en artikel för att förstå hur läget är.
Man kan lika gärna fixa till en artikel om att en flodhäst väger mycket.
En ren och skär snyfthistoria där man inte direkt får någon ”ojdå, det visste jag inte” upplevelse.
Ungefär som att starta en ny tråd varje gång det är översvämning i PattayaJag tror att när @PanPan kommer till Sverige så skall jag å han gå till Aftonbladet och gråta ut om hur hemskt synd det är om oss som är avskurna från våra familjer.
Visst är det skitjobbigt men skulle aldrig i h-vete lipa om det i en tidning.
Det reportage var inget annat än ett click-bait och snyfthistoria. Men skönt att flera kände det givande och kan glädja sig åt att deras tillvaro är bra och det bara är andra som har problem.
Vad är nyhetsvärdet för TS i detta?
En artikel om australiensare som saknar sina familjer?
Det finns ju en drös med svenskar som är medlemmar på detta forum som har precis samma situation och tycker det är jobbig.
Var detta ett försök att förminska dem eller var du bara kåt på att publicera något som inte tillför varken tråden eller TS något som helst?
Ursäkta mig.. Har du läst artikeln innan du skrev???
Det är väl intressant för de svenskar som är i samma situation, pga Covid19, att läsa om andra i samma situation och vad sker för att lösa situationen. Står också om grupper och saker man kan ha koll på och göra.
Hade någon annan skrivit samma hade det fått mer gillande.Hej
Jag tror att du har lite fel där, själv är jag övertygad om att många falanger runt om i världen har exakt samma problem, du verkar ha lite tunnelseende ibland när du läser inlägg, tycker du att något är ointressant så hoppa över det året tips ifrån min sida.
Även det faktum att man i Australien inte tror att flyget kommer att vara igång igen på allvar förrän i oktober eller kanske ännu senare tror jag kan intressera en del medlemmar.
Mvh isan lover
Hej
Jag tror att du har lite fel där, själv är jag övertygad om att många falanger runt om i världen har exakt samma problem, du verkar ha lite tunnelseende ibland när du läser inlägg, tycker du att något är ointressant så hoppa över det året tips ifrån min sida.
Även det faktum att man i Australien inte tror att flyget kommer att vara igång igen på allvar förrän i oktober eller kanske ännu senare tror jag kan intressera en del medlemmar.
Mvh isan lover
Helt rätt. Jag har hjälpt forskningen inom ämnena hypertoni och alzheimer några gånger. Tycker att det är viktigt att ställa upp i svenska forskningsprojekt.Kanske intressant för många att hjälpa forskningen mot Covid-19, Alzheimer eller andra sjukdomar.
/ SatanG
Hur man skall se på en överdödlighet på 10% är upp till var och en. Själv anser jag att den siffran kunde varit lägre.Ett inlägg om äldre kopplat till coronan. Detta har vi ju diskuterat här och haft lite olika uppfattningar:
Döden på äldreboenden – något vi "accepterat"
Dödstalen på särskilda boenden är inte mycket högre i år än under en vanlig influensasäsong enligt Socialstyrelsen. Men varför är det först nu som dödligheten på äldreboenden fått uppmärksamhet?
– Vi har på något sätt accepterat att några tusen människor kan dö i den vanliga säsongsinfluensan, säger äldreforskaren Ingmar Skoog.Beatrice Nordensson / TT15:23![]()
Döden på äldreboenden – något vi "accepterat"
"Vi har på något sätt accepterar att några tusen människor kan dö i den vanliga säsongsinfluensan", säger äldreforskaren Ingmar Skoog.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Den vanliga säsongsinfluensan brukar bryta ut i Sverige någon gång mellan december och april och pågå allt från sex veckor till fyra månader.
På särskilda boenden har det i år dött lite över 11 000 personer under perioden januari till april. Under samma period 2019 var det knappt 10 000 personer som dog, enligt Thomas Lindén som är chef för avdelningen för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården på Socialstyrelsen.
– Även om det är svårt och varje person som dör är sorg och tragedi så får man också se det stora perspektivet. Det är fler i år men det är ändå i samma storleksordning, säger han.
Tittar man närmare på statistiken över dödsfall bland personer över 70 år så är bilden densamma vecka för vecka. Även under perioden då antalet dödsfall i covid-19 varit som högst under april skiljer sig inte dödstalen särskilt mycket från dödliga influensaveckor tidigare år.
Ingmar Skoog, professor och föreståndare för Centrum för åldrande och hälsa vid Göteborgs universitet, säger att risken att få in smitta på äldreboenden är densamma nu som under en vanlig influensasäsong. Och att det är samma problem som ligger bakom.
– Det är väldigt många saker som påverkar smitta på äldreboenden. Det är minst 70 procent som har demenssjukdom, till exempel. Demens vet vi är kopplat till ökad dödlighet. Och har du inte demens på ett äldreboende så är du ändå så sjuk att du behöver hjälp med en massa saker. Så får du väl smittan är det värre för en person på ett äldreboende än andra, beroende på de underliggande sjukdomarna.
Han nämner också att varje person på äldreboenden har kontakt med väldigt många personer i personalen och att personalen i sin tur har kontakt med många andra boende.
– Det är ju samma problem när du har den vanliga influensan. Det är bara det att då har vi inte brytt oss om det lika mycket som nu. Man har tagit det som något slags normal grej, säger Ingmar Skoog.
Han tycker, med tanke på den kunskap och erfarenhet som finns från "vanlig" influensa och hur den drabbar äldreboenden, att Folkhälsomyndigheten kunde ha gjort mer för att bromsa covidsmittan.
– Man rekommenderade ju att förbjuda besök på äldreboenden i tre månader, vilket har gett ett enormt stort lidande och det är tveksamt hur stor effekt det haft. Då kunde man ju också ha kunnat ta andra beslut, säger Ingmar Skoog.
Exempelvis tycker han att Folkhälsomyndigheten kunde ha utfärdat rekommendationer om hur många personer varje äldre skulle ha kontakt med i hemtjänsten eller på äldreboende för att få ned mängden besök. Och han menar att myndigheten också borde ha kunnat rekommendera kommunerna att ha kohortvård, alltså vård där särskild personal avdelas för att behandla smittade personer.
Men Anders Tegnell, statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten, säger att fler rekommendationer gällande äldreboenden inte är eller var aktuellt.
– Då måste man ha funderat på vad det skulle ha inneburit. Vad mer kunde vi ha gjort för att verkligen peka på att det här verkligen var den riskutsatta gruppen och ha koll på att det fungerade?
TT: Hur diskuterade ni kring just äldreboendena när covid kom?
– Den som bodde där tillhörde den gruppen som vi alla visste, utifrån erfarenhet från både Kina och Italien, var väldigt utsatt och behövde skyddas så väl som möjligt. Sedan vet vi ju inte om det går att skydda dem helt och hållet, säger Anders Tegnell.
Jag brukar hoppa över vad du skriver. För det är mest dravel som kommer från dig.
Flyg i oktober var absolut ingen nyhet.
Det fanns inget i den artikel av nyhetsvärde.
Jag kritiserar och ifrågasätter alla som kommer med skitinlägg och dumma påståenden.
Att du känner dig särskilt utsatt har ju då antagligen att göra med den stora andel av ovan nämnda inlägg du publicerar.
Nu har jag läst artikeln mer än en gång... Några kommentarer... Ingemar Skoog säger att "demens är kopplat till högre dödlighet" !!! Hur tänker han här? Demenssjukdom är 100% dödlig i sig själv ifall man nu inte hinner dö av något annat...Ett inlägg om äldre kopplat till coronan. Detta har vi ju diskuterat här och haft lite olika uppfattningar:
Döden på äldreboenden – något vi "accepterat"
Dödstalen på särskilda boenden är inte mycket högre i år än under en vanlig influensasäsong enligt Socialstyrelsen. Men varför är det först nu som dödligheten på äldreboenden fått uppmärksamhet?
– Vi har på något sätt accepterat att några tusen människor kan dö i den vanliga säsongsinfluensan, säger äldreforskaren Ingmar Skoog.Beatrice Nordensson / TT15:23![]()
Döden på äldreboenden – något vi "accepterat"
"Vi har på något sätt accepterar att några tusen människor kan dö i den vanliga säsongsinfluensan", säger äldreforskaren Ingmar Skoog.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Den vanliga säsongsinfluensan brukar bryta ut i Sverige någon gång mellan december och april och pågå allt från sex veckor till fyra månader.
På särskilda boenden har det i år dött lite över 11 000 personer under perioden januari till april. Under samma period 2019 var det knappt 10 000 personer som dog, enligt Thomas Lindén som är chef för avdelningen för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården på Socialstyrelsen.
– Även om det är svårt och varje person som dör är sorg och tragedi så får man också se det stora perspektivet. Det är fler i år men det är ändå i samma storleksordning, säger han.
Tittar man närmare på statistiken över dödsfall bland personer över 70 år så är bilden densamma vecka för vecka. Även under perioden då antalet dödsfall i covid-19 varit som högst under april skiljer sig inte dödstalen särskilt mycket från dödliga influensaveckor tidigare år.
Ingmar Skoog, professor och föreståndare för Centrum för åldrande och hälsa vid Göteborgs universitet, säger att risken att få in smitta på äldreboenden är densamma nu som under en vanlig influensasäsong. Och att det är samma problem som ligger bakom.
– Det är väldigt många saker som påverkar smitta på äldreboenden. Det är minst 70 procent som har demenssjukdom, till exempel. Demens vet vi är kopplat till ökad dödlighet. Och har du inte demens på ett äldreboende så är du ändå så sjuk att du behöver hjälp med en massa saker. Så får du väl smittan är det värre för en person på ett äldreboende än andra, beroende på de underliggande sjukdomarna.
Han nämner också att varje person på äldreboenden har kontakt med väldigt många personer i personalen och att personalen i sin tur har kontakt med många andra boende.
– Det är ju samma problem när du har den vanliga influensan. Det är bara det att då har vi inte brytt oss om det lika mycket som nu. Man har tagit det som något slags normal grej, säger Ingmar Skoog.
Han tycker, med tanke på den kunskap och erfarenhet som finns från "vanlig" influensa och hur den drabbar äldreboenden, att Folkhälsomyndigheten kunde ha gjort mer för att bromsa covidsmittan.
– Man rekommenderade ju att förbjuda besök på äldreboenden i tre månader, vilket har gett ett enormt stort lidande och det är tveksamt hur stor effekt det haft. Då kunde man ju också ha kunnat ta andra beslut, säger Ingmar Skoog.
Exempelvis tycker han att Folkhälsomyndigheten kunde ha utfärdat rekommendationer om hur många personer varje äldre skulle ha kontakt med i hemtjänsten eller på äldreboende för att få ned mängden besök. Och han menar att myndigheten också borde ha kunnat rekommendera kommunerna att ha kohortvård, alltså vård där särskild personal avdelas för att behandla smittade personer.
Men Anders Tegnell, statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten, säger att fler rekommendationer gällande äldreboenden inte är eller var aktuellt.
– Då måste man ha funderat på vad det skulle ha inneburit. Vad mer kunde vi ha gjort för att verkligen peka på att det här verkligen var den riskutsatta gruppen och ha koll på att det fungerade?
TT: Hur diskuterade ni kring just äldreboendena när covid kom?
– Den som bodde där tillhörde den gruppen som vi alla visste, utifrån erfarenhet från både Kina och Italien, var väldigt utsatt och behövde skyddas så väl som möjligt. Sedan vet vi ju inte om det går att skydda dem helt och hållet, säger Anders Tegnell.
www.nationthailand.com