Corona viruset sprider sig
- Trådstartare Anonym
- Start datum
-
- Taggar
- coronavirus covid-19
Acke
Forumveteran
Här är nog den krassa verkligheten! Litar mer på en pensionerad, före detta, då hon kan kosta på sig att säga "sanningen".
-------------------
Ex-statsepidemiologen: Strategin är att låta så många som möjligt smittas
Folkhälsomyndighetens strategi är att låta så många svenskar som möjligt smittas av coronaviruset, utan att samtidigt belasta vården för mycket. Det säger Annika Linde, före detta statsepidemiolog. Annika Lindes efterträdare Anders Tegnell förnekar dock att detta skulle vara en strategi.
”Nej inte i alla fall att det ska ske så fort som möjligt”, säger han.
TT Publicerad: 15 mars 2020, 10:00 Uppdaterad: 15 mars 2020, 11:16
Artikeln handlar om: Sverige Coronaviruset
”Vi har i modern tid inte hanterat ett så stort utbrott och vet därför inte vad som är rätt och fel. Folkhälsomyndigheten har valt den strategi som kanske långsiktigt är mest hållbar, att låta en spridning ske samtidigt som man verkligen skyddar riskgrupperna”, säger Annika Linde, som var statsepidemiolog mellan 2005 och 2013.
Nyckelordet är flockimmunitet. Om en tillräckligt stor andel av befolkningen, vanligen runt sex av tio, är immuna mot viruset genom vaccin eller smitta, kommer smittspridningen avta spontant. Att ett vaccin skulle bli klart inom kort tid ses som mycket osannolikt, och strategin från svenska myndigheter är enligt Annika Linde därför att låta svenskarna smittas av coronaviruset.
”Jag uppfattar att strategin från Folkhälsomyndigheten är att vi ska uppnå flockimmunitet, att så många som möjligt ska smittas och därmed bli immuna, utan att bli svårt sjuka. Det gäller dock att sträcka ut infektionsförloppet och kapa toppen på antalet som blir sjuka samtidigt, för att underlätta vårdens arbete”.
Mycket talar för att viruset kommer att försvagas under sommaren för att sedan komma tillbaka till hösten, vilket även skett med tidigare pandemier. Då kan Folkhälsomyndighetens strategi löna sig, enligt Annika Linde.
”Skulle 60 procent av svenskarna ha blivit smittade till hösten skulle vi få väldigt liten spridning jämfört med de länder som stängt ner hela sina samhällen”.
TT: Vad har strategin för styrkor och svagheter?
”Om det lyckas får många en viss immunitet samtidigt som vården klarar av det. Faran är att vårdpersonal eller anhöriga kan komma in på vårdhem med smittan, eller att vi lite äldre inte sköter oss och går på tillställningar trots risken”.
Annika Lindes efterträdare som statsepidemiolog, Anders Tegnell, svarar nej på frågan om strategin är att låta en stor del av befolkningen smittas med viruset.
”Nej, i alla fall inte att det ska ske så snabbt som möjligt. Däremot börjar vi nå en förståelse för att viruset inte kommer att sluta spridas förrän vi når flockimmunitet. Men det måste ske lugnt, sakta och kontrollerat så att sjukvården hinner med att hantera det, vi ska inte skynda på det”.
TT: Skyndar man inte på smittspridningen genom att uppmana människor att gå till jobb och skola som vanligt?
”Nej, inte om allmänheten följer vår rekommendation om att hålla sig hemma om man är sjuk”.
TT: Vet ni säkert att viruset inte smittar när man inte visar symptom?
”Det går inte att säga det tvärsäkert om sjukdomar, det kan ske udda händelser. Men det som har betydelse när man hanterar stora smittspridningar är att det stora antalet smittade sker från människor som visar symptom. Letar man efter det kan man säkert hitta enstaka personer som smittar utan symptom, men i det här läget är de helt ointressanta”.
-------------------
Ex-statsepidemiologen: Strategin är att låta så många som möjligt smittas
Folkhälsomyndighetens strategi är att låta så många svenskar som möjligt smittas av coronaviruset, utan att samtidigt belasta vården för mycket. Det säger Annika Linde, före detta statsepidemiolog. Annika Lindes efterträdare Anders Tegnell förnekar dock att detta skulle vara en strategi.
”Nej inte i alla fall att det ska ske så fort som möjligt”, säger han.
TT Publicerad: 15 mars 2020, 10:00 Uppdaterad: 15 mars 2020, 11:16
Artikeln handlar om: Sverige Coronaviruset
- Stockholms centralstation.Foto: Fredrik Sandberg/TT
Bild 1 av 2 - Annika Linde, före detta statsepidemiolog.
Bild 1 av 2
”Vi har i modern tid inte hanterat ett så stort utbrott och vet därför inte vad som är rätt och fel. Folkhälsomyndigheten har valt den strategi som kanske långsiktigt är mest hållbar, att låta en spridning ske samtidigt som man verkligen skyddar riskgrupperna”, säger Annika Linde, som var statsepidemiolog mellan 2005 och 2013.
Nyckelordet är flockimmunitet. Om en tillräckligt stor andel av befolkningen, vanligen runt sex av tio, är immuna mot viruset genom vaccin eller smitta, kommer smittspridningen avta spontant. Att ett vaccin skulle bli klart inom kort tid ses som mycket osannolikt, och strategin från svenska myndigheter är enligt Annika Linde därför att låta svenskarna smittas av coronaviruset.
”Jag uppfattar att strategin från Folkhälsomyndigheten är att vi ska uppnå flockimmunitet, att så många som möjligt ska smittas och därmed bli immuna, utan att bli svårt sjuka. Det gäller dock att sträcka ut infektionsförloppet och kapa toppen på antalet som blir sjuka samtidigt, för att underlätta vårdens arbete”.
Mycket talar för att viruset kommer att försvagas under sommaren för att sedan komma tillbaka till hösten, vilket även skett med tidigare pandemier. Då kan Folkhälsomyndighetens strategi löna sig, enligt Annika Linde.
”Skulle 60 procent av svenskarna ha blivit smittade till hösten skulle vi få väldigt liten spridning jämfört med de länder som stängt ner hela sina samhällen”.
TT: Vad har strategin för styrkor och svagheter?
”Om det lyckas får många en viss immunitet samtidigt som vården klarar av det. Faran är att vårdpersonal eller anhöriga kan komma in på vårdhem med smittan, eller att vi lite äldre inte sköter oss och går på tillställningar trots risken”.
Annika Lindes efterträdare som statsepidemiolog, Anders Tegnell, svarar nej på frågan om strategin är att låta en stor del av befolkningen smittas med viruset.
”Nej, i alla fall inte att det ska ske så snabbt som möjligt. Däremot börjar vi nå en förståelse för att viruset inte kommer att sluta spridas förrän vi når flockimmunitet. Men det måste ske lugnt, sakta och kontrollerat så att sjukvården hinner med att hantera det, vi ska inte skynda på det”.
TT: Skyndar man inte på smittspridningen genom att uppmana människor att gå till jobb och skola som vanligt?
”Nej, inte om allmänheten följer vår rekommendation om att hålla sig hemma om man är sjuk”.
TT: Vet ni säkert att viruset inte smittar när man inte visar symptom?
”Det går inte att säga det tvärsäkert om sjukdomar, det kan ske udda händelser. Men det som har betydelse när man hanterar stora smittspridningar är att det stora antalet smittade sker från människor som visar symptom. Letar man efter det kan man säkert hitta enstaka personer som smittar utan symptom, men i det här läget är de helt ointressanta”.
Isan Lover
Forumveteran
Lung-Nok
Aktiv medlem
[
Hör från vänner på Cebu island, Carcar city, att det numera är en begränsning på risinköp. 5 kg per person medges. Hur detta ska kollas om man går till olika affärer framgick inte...
Hej
Nu börjar dom tydligen hamstra mat i Bangkok också.
Prayut calls for calm amid growing virus fears
PUBLISHED : 15 MAR 2020 AT 16:52
People flock to a Makro branch in Bangkok's Bang Bon district to buy food and other necessities amid escalating concerns over further spread of the novel coronavirus. (Photo by Arnun Chonmahatrakool)
Prime Minister Prayut Chan-o-cha on Sunday appealed for calm as escalating fears over Covid-19 are driving people to stockpile food and other daily necessities.
Prayut calls for calm amid growing virus fears
Prime Minister Prayut Chan-o-cha on Sunday appealed for calm as escalating fears over Covid-19 are driving people to stockpile food and other daily necessities.www.bangkokpost.com
Mvh isan lover
Hör från vänner på Cebu island, Carcar city, att det numera är en begränsning på risinköp. 5 kg per person medges. Hur detta ska kollas om man går till olika affärer framgick inte...
kurant
Forumveteran
Nu får många en lång semester i Filippinerna.
I stort sett hela landet har stoppat all inrikesflyg och färjetrafiken mellan de olika regionerna.
Vissa stopp har trätt i kraft och andra i morgon.
Massor av turister tar sig inte till de internationella flygplatserna.
Gör dom det är i stort sett alla flighter fullbokade eller att priset är skyhögt.
En månad är nerstängningen i Manila och Cebu gör något liknande.
I stort sett hela landet har stoppat all inrikesflyg och färjetrafiken mellan de olika regionerna.
Vissa stopp har trätt i kraft och andra i morgon.
Massor av turister tar sig inte till de internationella flygplatserna.
Gör dom det är i stort sett alla flighter fullbokade eller att priset är skyhögt.
En månad är nerstängningen i Manila och Cebu gör något liknande.
Trots allt är detta bara beskrivningen av ett alternativ. Muterar viruset blir förloppet och intensiteten mer markerat.
Sverige behöver ett kriskommando. Ett sådant ska visst finnas under herr statsministern men har inte aktiverats. Sveriges myndigheter är relativt fristående utan ledare. Vi saknar ju ministerstyre. Dags för klar ledning och snabbare beslutsprocess.
Tuffa Viktor
Aktiv medlem
Låter som KACKAMARAKA för mig. Planen är att göra ingenting och hoppas på att 60% ska bli smittade, flockimmunitet, har ni hört på maken? DVS göra ingenting och komma up med en plan som man kallar flockimmunitet sen sitta och titta.
viruset inte kommer att sluta spridas förrän vi når flockimmunitet. Men det måste ske lugnt, sakta och kontrollerat.... Har ni hört på maken? Och vi ska bli rika på alla analfabeter som kommer. Och alla som belastar sjukvården med sjukdomar vi utrotade för länge sen
TT: Skyndar man inte på smittspridningen genom att uppmana människor att gå till jobb och skola som vanligt?
”Nej, inte om allmänheten följer vår rekommendation om att hålla sig hemma om man är sjuk”.
TT: Vet ni säkert att viruset inte smittar när man inte visar symptom?
”Det går inte att säga det tvärsäkert om sjukdomar, det kan ske udda händelser. Men det som har betydelse när man hanterar stora smittspridningar är att det stora antalet smittade sker från människor som visar symptom. Letar man efter det kan man säkert hitta enstaka personer som smittar utan symptom, men i det här läget är de helt ointressanta”.
OK, jag erkänner, jag förstår inte planen. Ska man sitta hemma och självdiagniosera sig? Om man nu har corona och det har ju rapporterats att många många inte får nån symtom. Jaja, jag vet inte, men jag tror jag börjar förstå varför dom flyger in plan fyllda med folk från corona områden
Isan Lover
Forumveteran
Hej
Snart har så många länder stängt sina gränser och så många länder infört 14 dagars karantän vid ankomst att det börjar bli besvärligt att resa, lägger man sen till alla flygbolag som ställer in flighter och slutar flyga på vissa destinationer blir det ändå svårare, sen avråder ju även UD medborgarna ifrån att resa just nu, så man ska nog tänka sig för och ha gott om tid innan man ger sig ut på några längre resor.
Mvh isan lover
Tuffa Viktor
Aktiv medlem
Precis som när ni läser nått i tidningen eller på internet. Verkar det troligt? Och givetvis så kommer folk att reagera olika. Några tycker att det är världens bästa bästa ide att "GÖRA INGENTING" och några tycker att dom är idioter, upp till var och en.
Isan Lover
Forumveteran
Hej
Själv ser jag det som en styrka just nu att det är fristående myndigheter som bestämmer hur vi ska agera och när, att låta politiker utan kompetens på området sköta detta hade medfört större risker.
Mvh isan lover
Tuffa Viktor
Aktiv medlem
Myndigheter som inte är politiskt styrda. Hmm, kompetensen som bestämer vilkasom leder dom Svenska myndigheterna. Jaja, det har dom sagt på SVT
kurant
Forumveteran
I Bogo city på norra Cebu är det slut på ris i affärerna.
I Masbate city stänger det största shoppingcentret Gaisano helt, orsak okänd.
Paniken är enorm.... men det är ju en hel månad nerstängningen gäller.
Uppköpare av fisk och skaldjur har stoppat mottagning så nu blir det magert med inkomster.
I andra regioner får folk inte gå till jobbet på 14 dagar, utan lön förstås.
I Masbate city stänger det största shoppingcentret Gaisano helt, orsak okänd.
Paniken är enorm.... men det är ju en hel månad nerstängningen gäller.
Uppköpare av fisk och skaldjur har stoppat mottagning så nu blir det magert med inkomster.
I andra regioner får folk inte gå till jobbet på 14 dagar, utan lön förstås.
kurant
Forumveteran
Australiensaren med sin fru som var hos oss före helgen och hastigt måste åka till Cebu för att inte bli fast fick en överraskning när dom kom hem till Ilocos Norte.
14 dagars karantän i hemmet.
En lokal regel för alla som varit utanför regionen.
Polis och militär fanns på busstationen och tog ID på alla och förde in detta på en lista.
Samma karantän är nu vanligt över hela ö-nationen.
14 dagar i en lägenhet är tufft.
14 dagars karantän i hemmet.
En lokal regel för alla som varit utanför regionen.
Polis och militär fanns på busstationen och tog ID på alla och förde in detta på en lista.
Samma karantän är nu vanligt över hela ö-nationen.
14 dagar i en lägenhet är tufft.
Håller inte med. Myndigheterna är inte specialiserade för akuta kriser och har områden som överlappar varandra. Läs gärna vad Agrell och andra har skrivit om behovet av samordning och ledning i landet. Sitter åtskilliga politiker i myndigheternas styrelser. Att man sedan kan överlåta åt en myndighet att styra t ex MSB vid kriser är en möjlighet. Ledning behövs - förhoppningar räcker inte.
PanPan
Forumveteran
Fick säga till frugan nu och gå o köpa en säck ris imorrn då, kan ju snabbt ske nedstängning här med.
Så här anser en erkänd expert om Sveriges förmåga att hantera kriser:
Det gick nästan sex veckor mellan regeringens beslut att klassa coronaviruset som en samhällsfarlig sjukdom och beslutet att ställa in större sammankomster.
Den svenska krisberedskapen fungerar inte – det görs för lite och för sent, hävdar flera experter.
Johanna Cederblad / TT
Publicerad 2020-03-14
Experter: Åtgärder har satts in för sent
Det finns flera kriser där den svenska krishanteringen inte varit tillräcklig, anser Wilhelm Agrell, professor emeritus i underrättelseanalys, som forskat bland annat i krisberedskap.
– För lite och för sent. Vi har sett drag av det tidigare när det gäller krisåtgärder, som i Tjernobylkrisen, då Strålskyddsmyndigheten försökte lugna folk trots att det blev stora radioaktiva nedfall, och under tsunamikatastrofen, då UD:s krisorganisation kollapsade.
Folkhälsomyndigheten, som han menar är en traditionell expertmyndighet, är inte rustad för kris, och åtgärderna i samband med coronakrisen dröjer och förefaller klena.
– Man vill se belägg innan åtgärderna vidtas. Men om krisen är ett fenomen som utvecklas fortare än krishanteringen så hamnar man hopplöst på efterkälken.
Fenomenet är känt inom krishantering, förklarar han.
– Det beror på att det är nya hot, sådant vi inte känner till. Då vill de ansvariga se bekräftelser på vad som händer, och vill ha belägg för åtgärderna. Det kallas för "bevisdilemmat".
Joacim Rocklöv, professor i epidemiologi och folkhälsovetenskap vid Umeå universitet, hör till dem som också tycker att Folkhälsomyndigheten borde värdera riskerna högre.
– I det här fallet har man haft några månader då man har haft tid att ta höjd för åtgärder. Men det känns inte som om de tagit tillvara den tiden så bra.
Wilhelm Agrell pekar också på den uppdelning av krishanteringsansvaret som finns i Sverige som ett problem.
– Regeringen vill inte trampa på sina expertmyndigheter, och expertmyndigheten har samma inställning. Det gör att ansvaret blir otydligt. Vi har ingen som kan "trycka på knappen", säger han.
Vendela Bodén, seniorkonsult inom krishantering på Prospero Management, förklarar att Sveriges krishantering består av många parallella system, på både lokal, regional och central nivå. Det handlar om kommuner, länsstyrelser och regioner samt myndigheter och dessutom inom myndigheter.
– Vi har ingen krisgeneral, vårt system är inte uppbyggt så. Det finns också fördelar med det, vi har ett demokratiskt system som vi vill upprätthålla, säger hon.
Både hon och Wilhelm Agrell framhåller vikten av att samarbeta mellan olika aktörer, och inte bara prata och byta information.
– Där behöver vi bli ännu bättre. Men myndigheter måste också vilja samarbeta, säger Vendela Bodén.
Joacim Rocklöv tycker också att Folkhälsomyndigheten borde samla in mer expertis utifrån för att få bättre underlag för beslut.
– Många har varnat för faran tidigare, och då kallats alarmister. Jag och flera med mig som inte gjort samma bedömning som Folkhälsomyndigheten har klappats på huvudet, säger Joacim Rocklöv.
Han tycker att flera åtgärder som inte kostar särskilt mycket kunde ha tagits till för att vara på säkra sidan. Som att uppmana dem som varit i riskområden att jobba hemifrån om det går, eller att hålla barn som varit där hemma från skolan.
Men Anette Richardson, chef för krisberedskapsenheten på Folkhälsomyndigheten, tillbakavisar stora delar av kritiken. Framför allt att myndigheten skulle kräva belägg innan åtgärder vidtas.
– Vi kräver inte evidens, för det finns inte alltid. Vi tittar på omvärlden, och på data som bara vi har. Vi som ansvarig myndighet får rapporter som inte andra får. Vi agerar utifrån de strategier och den omvärldsbevakning vi har.
Myndighetens inriktning har den senaste månaden varit att lugna människor. Risken för smittspridning i samhället bedömdes som måttlig fram till i måndags, då den plötsligt beskrevs som mycket hög.
– Det har inte funnits någon risk för smittspridning i samhället tidigare, men nu ser vi tecken på detta. Det är som en väderprognos, vi kan inte förutspå så långt i förväg, säger Anette Richardson.
Isan Lover
Forumveteran
Hej
Viss samordning är naturligtvis nödvändigt, men det jag menade var att det bästa ändå måste vara att expertisen i myndigheterna bestämmer vad som ska göras och när, dom sitter ju på kunskaper som folkvalda politiker inte har.
Mvh isan lover
Isan Lover
Forumveteran
Så här anser en erkänd expert om Sveriges förmåga att hantera kriser:
Det gick nästan sex veckor mellan regeringens beslut att klassa coronaviruset som en samhällsfarlig sjukdom och beslutet att ställa in större sammankomster.
Den svenska krisberedskapen fungerar inte – det görs för lite och för sent, hävdar flera experter.
Johanna Cederblad / TT
Publicerad 2020-03-14
Experter: Åtgärder har satts in för sent
Det finns flera kriser där den svenska krishanteringen inte varit tillräcklig, anser Wilhelm Agrell, professor emeritus i underrättelseanalys, som forskat bland annat i krisberedskap.
– För lite och för sent. Vi har sett drag av det tidigare när det gäller krisåtgärder, som i Tjernobylkrisen, då Strålskyddsmyndigheten försökte lugna folk trots att det blev stora radioaktiva nedfall, och under tsunamikatastrofen, då UD:s krisorganisation kollapsade.
Folkhälsomyndigheten, som han menar är en traditionell expertmyndighet, är inte rustad för kris, och åtgärderna i samband med coronakrisen dröjer och förefaller klena.
– Man vill se belägg innan åtgärderna vidtas. Men om krisen är ett fenomen som utvecklas fortare än krishanteringen så hamnar man hopplöst på efterkälken.
Fenomenet är känt inom krishantering, förklarar han.
– Det beror på att det är nya hot, sådant vi inte känner till. Då vill de ansvariga se bekräftelser på vad som händer, och vill ha belägg för åtgärderna. Det kallas för "bevisdilemmat".
Joacim Rocklöv, professor i epidemiologi och folkhälsovetenskap vid Umeå universitet, hör till dem som också tycker att Folkhälsomyndigheten borde värdera riskerna högre.
– I det här fallet har man haft några månader då man har haft tid att ta höjd för åtgärder. Men det känns inte som om de tagit tillvara den tiden så bra.
Wilhelm Agrell pekar också på den uppdelning av krishanteringsansvaret som finns i Sverige som ett problem.
– Regeringen vill inte trampa på sina expertmyndigheter, och expertmyndigheten har samma inställning. Det gör att ansvaret blir otydligt. Vi har ingen som kan "trycka på knappen", säger han.
Vendela Bodén, seniorkonsult inom krishantering på Prospero Management, förklarar att Sveriges krishantering består av många parallella system, på både lokal, regional och central nivå. Det handlar om kommuner, länsstyrelser och regioner samt myndigheter och dessutom inom myndigheter.
– Vi har ingen krisgeneral, vårt system är inte uppbyggt så. Det finns också fördelar med det, vi har ett demokratiskt system som vi vill upprätthålla, säger hon.
Både hon och Wilhelm Agrell framhåller vikten av att samarbeta mellan olika aktörer, och inte bara prata och byta information.
– Där behöver vi bli ännu bättre. Men myndigheter måste också vilja samarbeta, säger Vendela Bodén.
Joacim Rocklöv tycker också att Folkhälsomyndigheten borde samla in mer expertis utifrån för att få bättre underlag för beslut.
– Många har varnat för faran tidigare, och då kallats alarmister. Jag och flera med mig som inte gjort samma bedömning som Folkhälsomyndigheten har klappats på huvudet, säger Joacim Rocklöv.
Han tycker att flera åtgärder som inte kostar särskilt mycket kunde ha tagits till för att vara på säkra sidan. Som att uppmana dem som varit i riskområden att jobba hemifrån om det går, eller att hålla barn som varit där hemma från skolan.
Men Anette Richardson, chef för krisberedskapsenheten på Folkhälsomyndigheten, tillbakavisar stora delar av kritiken. Framför allt att myndigheten skulle kräva belägg innan åtgärder vidtas.
– Vi kräver inte evidens, för det finns inte alltid. Vi tittar på omvärlden, och på data som bara vi har. Vi som ansvarig myndighet får rapporter som inte andra får. Vi agerar utifrån de strategier och den omvärldsbevakning vi har.
Myndighetens inriktning har den senaste månaden varit att lugna människor. Risken för smittspridning i samhället bedömdes som måttlig fram till i måndags, då den plötsligt beskrevs som mycket hög.
– Det har inte funnits någon risk för smittspridning i samhället tidigare, men nu ser vi tecken på detta. Det är som en väderprognos, vi kan inte förutspå så långt i förväg, säger Anette Richardson.
Hej
Ungefär så här låter det väl i dom flesta länder drabbade av viruset och med facit i hand kunde kanske en hel del ha gjorts annorlunda, men nu är vi där vi är och då är det bara att göra det bästa av situationen, utvärdera får man väl gör grundligt när detta är över.
Mvh isan lovef
Liknande trådar
