Corona viruset sprider sig
- Trådstartare Anonym
- Start datum
-
- Taggar
- coronavirus covid-19
andrejsdenruskige
Forumveteran
Så uttryckte inte sig våran virus-Jesus.
Det var orättvist att vissa inte behövde utsätta sig lika mycket och således skulle man inte ha något hemmakontor.
Isan Lover
Forumveteran
Hej
Eller så är det Finland som har överreagerat lite i detta fallet, det får väl framtiden utvisa.
Vad det gäller Bombay så tror jag att dom flesta som har varit där inser att det knappast kommer att påverka hur många som drabbas om dom är i skolan eller ej, har man miljontals människor som lever tätt tillsammans i skjul byggda av lastpallar och byggavfall med presenningar som tak, utan tillgång till rinnande vatten, avlopp och el så kan nog var och en räkna ut hur det skulle bli om ett virus härjade där.
Mvh isan lover
brt666
Forumräv
Bosätt dig på jobbet då, då jobbar du ju så att säga "hemma"?
Har ca 5 min promenad till jobbet, så min soffa och säng är bekvämare än en sj pall.
Eller hur tänkte du?
Rätt många, vi är 160000 anställda. Samtliga kan jobba hemifrån.
Det finns en statistik som vi inte vet något om och det är hur länge de som dött skulle ha levt om de inte fått corona. Har läst att det funnits de som haft kool, cancer och andra mycket farliga sjukdomar med oklara överlevnadschanser. Hade det funnits statistik på t ex förväntad femårsöverlevnad hade det varit lättare. Någon sådan finns inte och kommer aldrig att finnas.Lars Bern för ett intressant resonemang runt Coronans farlighet:
Finns det ett samband mellan övermedicinering och coronadöden?
Det finns en relativt tillförlitlig kartläggning av coronavirusets dödlighet. Det var kryssningsfartyget Diamond Princess som lades i karantän i Yokohamas hamn i början av februari efter att en Cov…anthropocene.live
"Om den lägre risken skulle vara den rätta ligger dödligheten långt under de vanliga säsongsinfluensorna. Under alla omständigheter utgör inte ens den högsta tänkbara risknivån en tillräckligt stor orsak för att stänga ner hela världsekonomin. Det som nu sker hotar med kolossala sociala och ekonomiska konsekvenser som i sig skulle medföra ett enormt lidande och en ökad dödlighet av alla orsaker som vida överstiger dödsfallen p.g.a. Covid-19 viruset. Hanteringen av pandemin inom EU och USA förefaller med andra ord totalt oansvarig och irrationell."
Man kan undra hur utfallet blir, den dag vi har mer statistik? Fast "better safe than sorry" är ingen dum regel.
Vi får vänta några år för statistik. Typ 10 år.
Acke
Forumveteran
Utifrån det VI vet, så kan man misstänka att det överreageras (relativt vid andra influensor), men med tanke på reaktionerna hos DE som antas veta mer så får vi anta att det är betydligt smittsammare och farligare än det mesta. Några tidigare influensor har ju varit nog då hemska och där stängde man ju inte ned samhället.
såg på vklass att de lindrigt sjuka skall få hemläsning via ipaden.
Walter
Forumveteran
Förskolor håller coronasmitta hos personal hemlig – ”sekretess”
Personal på förskola hade corona- hölls hemligt för föräldrarna
Personal på förskola hade corona- hölls hemligt för föräldrarna
Acke
Forumveteran
Cervenka ser inte positivt på försöken att "rädda" ekonomin. Lägger hela texten här då inte alla har tillgång till DI.
--------------------------------------------------------
Ska våra barnbarn betala för corona-krisen?
Vad räcker oändligt mycket pengar till nuförtiden? Inte jättemycket, att döma av den gångna veckan. Den gigantiska notan för corona-krisen innebär att världens skuldberg måste bantas. Annars skapas en orimlig börda för framtida generationer.
KOMMENTAR ANDREAS CERVENKA Publicerad: 20 mars 2020, 22:29
Femhundra miljarder hit, några tusen miljarder dit. Den som upplever att hjärnan blivit utsatt för en överbelastningsattack den senaste veckan är ursäktad. Det är verkligen inte lätt att hänga med. Som tur är finns det myndigheter som tar sig tid att förklara.
Efter att Riksbanken meddelade att 500 miljarder ska lånas ut till svenska banker publicerade banken frågor och svar på sin hemsida. En fråga löd: ”Var kommer de 500 miljarderna kronorna ifrån? Är de skapade ur tomma intet?”.
På detta gavs svaret: ”Riksbanken är statens bank och har möjlighet att öka mängden kronor i ekonomin genom att utöka sin balansräkning.”
Vilket översatt till vanlig svenska betyder:” ja.”
Att världens centralbanker kan trolla fram nya pengar är varken nytt eller någon hemlighet, men ändå något som teknokraterna gärna talar tyst om. Det låter ju faktiskt lite knäppt när man säger det.
I Sverige sköts själva produktionen av pengar vid en terminal i Riksbankens handlarrum. Genom några knapptryckningar förs nya miljarder över till bankernas konton. Motsvarande process finns på andra centralbanker. Och de senaste veckorna har det knattrat rejält på tangentborden.
Federal Reserve har lovat över 50.000 miljarder kronor i korta lån och sjösatt stödköp för ytterligare 7.000 miljarder kronor.
ECB ska handla för över 8.000 miljarder kronor, Bank of England för nästan 2.500 miljarder kronor. Bank of Japan ska köpa aktier för 1.000 miljarder kronor per år och köper dessutom statspapper och företagsobligationer.
Centralbankerna har också varit tydliga med att de kan göra mer, mycket mer. Rent teoretiskt kan de nämligen skapa oändligt mycket nya pengar. Och det är ju rätt mycket. Finansmarknadens reaktion på detta alla stimulansfyrverkeriers moder? Gäsp.
De historiskt stora räddningspaketen förhindrade inte nya börsras i veckan, och ännu viktigare, inte heller att räntorna på statspapper och andra obligationer steg.
Först när Federal Reserve och ECB direkt börjat intervenera på marknaden för statspapper pressades räntorna tillbaka. Dessutom har centralbankerna börjat köpa företagsobligationer vilket i praktiken är en bail-out av näringslivets storbolag. Fed har också lånat ut dollar över hela världen.
Att börserna steg något på fredagen ska ställas i relation till att centralbankerna på en enda vecka avfyrat hela sin arsenal. Vilket är ganska skrämmande. Vad händer om det blir mycket värre?
För de tiotusentals miljarderna har inte hejdat den pågående kollapsen i den verkliga ekonomin med varsel, stoppad produktion och hotande konkurser.
Hoppet sätts nu till världens regeringar hantera. De agerar just nu också som om de förfogar över obegränsade resurser.
Under veckan singlade räddningspengarna som konfetti över världsekonomin : 10.000 miljarder kronor i USA, 4.000 miljarder i Storbritannien, Tyskland sätter upp en nödfond på motsvarande 5.500 miljarder kronor och på fredagen pytsade svenska regeringen in ytterligare 125 miljarder utöver redan lovade 300 miljarder. Och så vidare.
Detta har inte ifrågasatts eftersom det framstår som det enda sättet att hindra en depression.
Men redan börjar en del att undra: vem betalar?
Det enkla svaret är: du. Ytterst kommer alla insatser att finansieras genom att stater ökar sin upplåning. Skuldsättningen kommer att galoppera, både i absoluta tal men också i förhållande till BNP eftersom ekonomin kan falla med både 5, 10 och 20 procent.
Ett problem är att utgångsläget är så dåligt. Den genomsnittliga statsskulden i EU är 86 procent av BNP, i USA är den 107 procent och i världen 88 procent. Det finns ekonomer som tror att de samlade skulderna kan öka med 30 procent av världens BNP eller mer.
Om räntorna samtidigt börjar stiga blir situationen snabbt ohållbar.
Mest oroande är utvecklingen för vad som hittills betraktats som de säkraste av alla säkra tillgångar: tyska och amerikanska statspapper. Där klättrade räntan i början av veckan, trots åtgärderna från ECB och Federal Reserve. Det indikerar att alla inte är övertygade om den långsiktiga kreditvärdigheten för dessa länder.
På kort sikt är staternas lånebehov inget problem. Centralbankerna kommer helt enkelt att, om det behövs, köpa alla skuldsedlar som ges ut.
Det är ett spel som inte kan pågå i alla evighet.
Förr eller senare måste skuldproblemet hanteras, till exempel med någon form av nedskrivningar. Redan före corona-krisen sitter många centralbanker på stora innehav av obligationer. Vissa har föreslagit att dessa skulder helt enkelt kan strykas. Det vore dock ett experiment som riskerar förtroendet för hela det monetära systemet. Att tro att det går att smita från historiens största skuldnota helt utan konsekvenser är att vara väl naiv. Någon gång, någonstans måste förlusterna tas.
Om inget görs kommer bördan på barn och barnbarn bli omoraliskt stor. Med astronomiska statsskulder riskerar välfärden att strypas i land efter land och ekonomin att tyngas ned i årtionden. En hel generation tvingas radera sina framtidsdrömmar.
Och att 40-50 och 60-talister lämnar efter sig en osäkrad handgranat som enda arvegods vore inte särskilt snyggt.
Särskilt med tanke på anledningen till att världens skuldsättning var så hög långt innan corona-viruset slog till: att dagens generation under lång tid levt över sina tillgångar.
--------------------------------------------------------
Ska våra barnbarn betala för corona-krisen?
Vad räcker oändligt mycket pengar till nuförtiden? Inte jättemycket, att döma av den gångna veckan. Den gigantiska notan för corona-krisen innebär att världens skuldberg måste bantas. Annars skapas en orimlig börda för framtida generationer.
KOMMENTAR ANDREAS CERVENKA Publicerad: 20 mars 2020, 22:29
Femhundra miljarder hit, några tusen miljarder dit. Den som upplever att hjärnan blivit utsatt för en överbelastningsattack den senaste veckan är ursäktad. Det är verkligen inte lätt att hänga med. Som tur är finns det myndigheter som tar sig tid att förklara.
Efter att Riksbanken meddelade att 500 miljarder ska lånas ut till svenska banker publicerade banken frågor och svar på sin hemsida. En fråga löd: ”Var kommer de 500 miljarderna kronorna ifrån? Är de skapade ur tomma intet?”.
På detta gavs svaret: ”Riksbanken är statens bank och har möjlighet att öka mängden kronor i ekonomin genom att utöka sin balansräkning.”
Vilket översatt till vanlig svenska betyder:” ja.”
Att världens centralbanker kan trolla fram nya pengar är varken nytt eller någon hemlighet, men ändå något som teknokraterna gärna talar tyst om. Det låter ju faktiskt lite knäppt när man säger det.
I Sverige sköts själva produktionen av pengar vid en terminal i Riksbankens handlarrum. Genom några knapptryckningar förs nya miljarder över till bankernas konton. Motsvarande process finns på andra centralbanker. Och de senaste veckorna har det knattrat rejält på tangentborden.
Federal Reserve har lovat över 50.000 miljarder kronor i korta lån och sjösatt stödköp för ytterligare 7.000 miljarder kronor.
ECB ska handla för över 8.000 miljarder kronor, Bank of England för nästan 2.500 miljarder kronor. Bank of Japan ska köpa aktier för 1.000 miljarder kronor per år och köper dessutom statspapper och företagsobligationer.
Centralbankerna har också varit tydliga med att de kan göra mer, mycket mer. Rent teoretiskt kan de nämligen skapa oändligt mycket nya pengar. Och det är ju rätt mycket. Finansmarknadens reaktion på detta alla stimulansfyrverkeriers moder? Gäsp.
De historiskt stora räddningspaketen förhindrade inte nya börsras i veckan, och ännu viktigare, inte heller att räntorna på statspapper och andra obligationer steg.
Först när Federal Reserve och ECB direkt börjat intervenera på marknaden för statspapper pressades räntorna tillbaka. Dessutom har centralbankerna börjat köpa företagsobligationer vilket i praktiken är en bail-out av näringslivets storbolag. Fed har också lånat ut dollar över hela världen.
Att börserna steg något på fredagen ska ställas i relation till att centralbankerna på en enda vecka avfyrat hela sin arsenal. Vilket är ganska skrämmande. Vad händer om det blir mycket värre?
För de tiotusentals miljarderna har inte hejdat den pågående kollapsen i den verkliga ekonomin med varsel, stoppad produktion och hotande konkurser.
Hoppet sätts nu till världens regeringar hantera. De agerar just nu också som om de förfogar över obegränsade resurser.
Under veckan singlade räddningspengarna som konfetti över världsekonomin : 10.000 miljarder kronor i USA, 4.000 miljarder i Storbritannien, Tyskland sätter upp en nödfond på motsvarande 5.500 miljarder kronor och på fredagen pytsade svenska regeringen in ytterligare 125 miljarder utöver redan lovade 300 miljarder. Och så vidare.
Detta har inte ifrågasatts eftersom det framstår som det enda sättet att hindra en depression.
Men redan börjar en del att undra: vem betalar?
Det enkla svaret är: du. Ytterst kommer alla insatser att finansieras genom att stater ökar sin upplåning. Skuldsättningen kommer att galoppera, både i absoluta tal men också i förhållande till BNP eftersom ekonomin kan falla med både 5, 10 och 20 procent.
Ett problem är att utgångsläget är så dåligt. Den genomsnittliga statsskulden i EU är 86 procent av BNP, i USA är den 107 procent och i världen 88 procent. Det finns ekonomer som tror att de samlade skulderna kan öka med 30 procent av världens BNP eller mer.
Om räntorna samtidigt börjar stiga blir situationen snabbt ohållbar.
Mest oroande är utvecklingen för vad som hittills betraktats som de säkraste av alla säkra tillgångar: tyska och amerikanska statspapper. Där klättrade räntan i början av veckan, trots åtgärderna från ECB och Federal Reserve. Det indikerar att alla inte är övertygade om den långsiktiga kreditvärdigheten för dessa länder.
På kort sikt är staternas lånebehov inget problem. Centralbankerna kommer helt enkelt att, om det behövs, köpa alla skuldsedlar som ges ut.
Det är ett spel som inte kan pågå i alla evighet.
Förr eller senare måste skuldproblemet hanteras, till exempel med någon form av nedskrivningar. Redan före corona-krisen sitter många centralbanker på stora innehav av obligationer. Vissa har föreslagit att dessa skulder helt enkelt kan strykas. Det vore dock ett experiment som riskerar förtroendet för hela det monetära systemet. Att tro att det går att smita från historiens största skuldnota helt utan konsekvenser är att vara väl naiv. Någon gång, någonstans måste förlusterna tas.
Om inget görs kommer bördan på barn och barnbarn bli omoraliskt stor. Med astronomiska statsskulder riskerar välfärden att strypas i land efter land och ekonomin att tyngas ned i årtionden. En hel generation tvingas radera sina framtidsdrömmar.
Och att 40-50 och 60-talister lämnar efter sig en osäkrad handgranat som enda arvegods vore inte särskilt snyggt.
Särskilt med tanke på anledningen till att världens skuldsättning var så hög långt innan corona-viruset slog till: att dagens generation under lång tid levt över sina tillgångar.
kurant
Forumveteran
Antalet tester i olika länder.
ourworldindata.org
Total COVID-19 tests
Comparisons across countries are affected by differences in testing policies and reporting methods.
PanPan
Forumveteran
Det var en stor skillnad mellan Norge och Sverige.Antalet tester i olika länder.
Total COVID-19 tests
Comparisons across countries are affected by differences in testing policies and reporting methods.
Norge 43.000.
Sverige 14.000.
Khuntan
Forumräv
Dessutom tror jag en del ger upp snabbt. När de får eller vet att de redan är i riskgruppen.
Har man haft ett bra liv vill man kanske inte tillfriskna med de följde skador det eventuellt ger.
kurant
Forumveteran
Ja, det är vissa som sticker ut.
Spanien, Japan testar mindre.
Finland också.
Vietnam och Belgien överraskar...
Khuntan
Forumräv
Cervenka ser inte positivt på försöken att "rädda" ekonomin. Lägger hela texten här då inte alla har tillgång till DI.
--------------------------------------------------------
Ska våra barnbarn betala för corona-krisen?
Vad räcker oändligt mycket pengar till nuförtiden? Inte jättemycket, att döma av den gångna veckan. Den gigantiska notan för corona-krisen innebär att världens skuldberg måste bantas. Annars skapas en orimlig börda för framtida generationer.
KOMMENTAR ANDREAS CERVENKA Publicerad: 20 mars 2020, 22:29
Femhundra miljarder hit, några tusen miljarder dit. Den som upplever att hjärnan blivit utsatt för en överbelastningsattack den senaste veckan är ursäktad. Det är verkligen inte lätt att hänga med. Som tur är finns det myndigheter som tar sig tid att förklara.
Efter att Riksbanken meddelade att 500 miljarder ska lånas ut till svenska banker publicerade banken frågor och svar på sin hemsida. En fråga löd: ”Var kommer de 500 miljarderna kronorna ifrån? Är de skapade ur tomma intet?”.
På detta gavs svaret: ”Riksbanken är statens bank och har möjlighet att öka mängden kronor i ekonomin genom att utöka sin balansräkning.”
Vilket översatt till vanlig svenska betyder:” ja.”
Att världens centralbanker kan trolla fram nya pengar är varken nytt eller någon hemlighet, men ändå något som teknokraterna gärna talar tyst om. Det låter ju faktiskt lite knäppt när man säger det.
I Sverige sköts själva produktionen av pengar vid en terminal i Riksbankens handlarrum. Genom några knapptryckningar förs nya miljarder över till bankernas konton. Motsvarande process finns på andra centralbanker. Och de senaste veckorna har det knattrat rejält på tangentborden.
Federal Reserve har lovat över 50.000 miljarder kronor i korta lån och sjösatt stödköp för ytterligare 7.000 miljarder kronor.
ECB ska handla för över 8.000 miljarder kronor, Bank of England för nästan 2.500 miljarder kronor. Bank of Japan ska köpa aktier för 1.000 miljarder kronor per år och köper dessutom statspapper och företagsobligationer.
Centralbankerna har också varit tydliga med att de kan göra mer, mycket mer. Rent teoretiskt kan de nämligen skapa oändligt mycket nya pengar. Och det är ju rätt mycket. Finansmarknadens reaktion på detta alla stimulansfyrverkeriers moder? Gäsp.
De historiskt stora räddningspaketen förhindrade inte nya börsras i veckan, och ännu viktigare, inte heller att räntorna på statspapper och andra obligationer steg.
Först när Federal Reserve och ECB direkt börjat intervenera på marknaden för statspapper pressades räntorna tillbaka. Dessutom har centralbankerna börjat köpa företagsobligationer vilket i praktiken är en bail-out av näringslivets storbolag. Fed har också lånat ut dollar över hela världen.
Att börserna steg något på fredagen ska ställas i relation till att centralbankerna på en enda vecka avfyrat hela sin arsenal. Vilket är ganska skrämmande. Vad händer om det blir mycket värre?
För de tiotusentals miljarderna har inte hejdat den pågående kollapsen i den verkliga ekonomin med varsel, stoppad produktion och hotande konkurser.
Hoppet sätts nu till världens regeringar hantera. De agerar just nu också som om de förfogar över obegränsade resurser.
Under veckan singlade räddningspengarna som konfetti över världsekonomin : 10.000 miljarder kronor i USA, 4.000 miljarder i Storbritannien, Tyskland sätter upp en nödfond på motsvarande 5.500 miljarder kronor och på fredagen pytsade svenska regeringen in ytterligare 125 miljarder utöver redan lovade 300 miljarder. Och så vidare.
Detta har inte ifrågasatts eftersom det framstår som det enda sättet att hindra en depression.
Men redan börjar en del att undra: vem betalar?
Det enkla svaret är: du. Ytterst kommer alla insatser att finansieras genom att stater ökar sin upplåning. Skuldsättningen kommer att galoppera, både i absoluta tal men också i förhållande till BNP eftersom ekonomin kan falla med både 5, 10 och 20 procent.
Ett problem är att utgångsläget är så dåligt. Den genomsnittliga statsskulden i EU är 86 procent av BNP, i USA är den 107 procent och i världen 88 procent. Det finns ekonomer som tror att de samlade skulderna kan öka med 30 procent av världens BNP eller mer.
Om räntorna samtidigt börjar stiga blir situationen snabbt ohållbar.
Mest oroande är utvecklingen för vad som hittills betraktats som de säkraste av alla säkra tillgångar: tyska och amerikanska statspapper. Där klättrade räntan i början av veckan, trots åtgärderna från ECB och Federal Reserve. Det indikerar att alla inte är övertygade om den långsiktiga kreditvärdigheten för dessa länder.
På kort sikt är staternas lånebehov inget problem. Centralbankerna kommer helt enkelt att, om det behövs, köpa alla skuldsedlar som ges ut.
Det är ett spel som inte kan pågå i alla evighet.
Förr eller senare måste skuldproblemet hanteras, till exempel med någon form av nedskrivningar. Redan före corona-krisen sitter många centralbanker på stora innehav av obligationer. Vissa har föreslagit att dessa skulder helt enkelt kan strykas. Det vore dock ett experiment som riskerar förtroendet för hela det monetära systemet. Att tro att det går att smita från historiens största skuldnota helt utan konsekvenser är att vara väl naiv. Någon gång, någonstans måste förlusterna tas.
Om inget görs kommer bördan på barn och barnbarn bli omoraliskt stor. Med astronomiska statsskulder riskerar välfärden att strypas i land efter land och ekonomin att tyngas ned i årtionden. En hel generation tvingas radera sina framtidsdrömmar.
Och att 40-50 och 60-talister lämnar efter sig en osäkrad handgranat som enda arvegods vore inte särskilt snyggt.
Särskilt med tanke på anledningen till att världens skuldsättning var så hög långt innan corona-viruset slog till: att dagens generation under lång tid levt över sina tillgångar.
Hur många och vilka valutor finns kvar om några år. Är väl frågan man skall ställa sig.
Liknande trådar
