Corona viruset sprider sig
- Trådstartare Anonym
- Start datum
-
- Taggar
- coronavirus covid-19
Nytt om Thailand från dagens DN:
Thailands stränder börjar fyllas med badsugna
Några av Thailands paradislika stränder har öppnat för första gången på flera månader. Men besökarna måste hålla minst en meters avstånd. Tyska utvandraren Heidi Glemeau passade på att ta ett morgondopp i Pattaya och stannade på väg upp ur vattnet för att ta in den öde stranden framför sig.
- Det har blivit ett paradis, precis som för 30 år sedan, säger hon.
Sedan mitten av mars gäller olika restriktioner i Thailand med anledning av coronaviruset. En del stränder har varit öppna hela tiden och av de som stängde var det inte alla som fick öppna igen under måndagen. I Hua Hin har det varit okej att bada under hela pandemin medan Phuket fortfarande håller stängt.
Thailand har strax över 3 000 bekräftade fall av covid-19 och 57 döda. Vissa experter menar dock att siffrorna egentligen är högre på grund bristande testkapacitet.
Årets första tre månader sjönk intäkterna från turismen med 40 procent.
TT-AFP
Thailands stränder börjar fyllas med badsugna
Några av Thailands paradislika stränder har öppnat för första gången på flera månader. Men besökarna måste hålla minst en meters avstånd. Tyska utvandraren Heidi Glemeau passade på att ta ett morgondopp i Pattaya och stannade på väg upp ur vattnet för att ta in den öde stranden framför sig.
- Det har blivit ett paradis, precis som för 30 år sedan, säger hon.
Sedan mitten av mars gäller olika restriktioner i Thailand med anledning av coronaviruset. En del stränder har varit öppna hela tiden och av de som stängde var det inte alla som fick öppna igen under måndagen. I Hua Hin har det varit okej att bada under hela pandemin medan Phuket fortfarande håller stängt.
Thailand har strax över 3 000 bekräftade fall av covid-19 och 57 döda. Vissa experter menar dock att siffrorna egentligen är högre på grund bristande testkapacitet.
Årets första tre månader sjönk intäkterna från turismen med 40 procent.
TT-AFP
Ett inlägg i debatten om hur Sverige ska gå vidare medicinskt och ekonomiskt. Från dagens SvD:
Det är dags för en strategi som värnar både hälsa och ekonomi. Receptet är att testa, isolera och spåra i stor skala, skriver Lars Calmfors, Tove Fall med flera debattörer.
Publicerad 2020-06-01
Stäng
Dela artikeln:
”Vässad strategi räddar både liv och ekonomi”
Stäng
Stäng
DEBATT | PANDEMIHANTERINGEN
Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Sverige blöder under pandemin, både mänskligt och ekonomiskt. Snart har 4 500 avlidit och långt fler har haft allvarlig covid-19-infektion med oklara effekter för sin framtida hälsa. Sjukvården är hårt ansträngd och mycket planerad vård har skjutits upp med potentiellt svåra framtida hälsokonsekvenser som följd.
Ekonomiskt är läget ungefär lika allvarligt som i våra grannländer vilka infört mer långtgående restriktioner. I år kan BNP väntas falla 7–8 procent och arbetslösheten bli tvåsiffrig. Underskottet i de offentliga finanserna riskerar att bli 10–12 procent av BNP vilket är i nivå med det värsta året under 1990-talskrisen. Statsskulden kan bara i år mycket väl öka från 35 till 50 procent av BNP.
Det har förts en diskussion om hur vi ska väga de hälsomässiga vinsterna av restriktioner i form av social distansering som minskar smittspridningen mot deras ekonomiska kostnader. Men det är delvis fel debatt. Sverige kommer att sitta fast i nuvarande situation så länge vi har en omfattande smittspridning. Effektiva åtgärder mot smittspridningen är avgörande också för att ekonomin ska börja fungera igen. Den hålls tillbaka av att människor inte vågar gå till jobbet och inte vågar konsumera tjänster som kräver kontakt ansikte mot ansikte. Med mindre smittspridning skulle dessutom behovet av restriktioner minska.
Testning, spårning och isolering är en strategi som använder detaljerad information för att slå till med precision. I dag är vi i stället hänvisade till trubbiga och generella åtgärder som att inskränka resandet. Sådana åtgärder begränsar smittan men den förblir på en alldeles för hög nivå.
Det finns en växande samsyn om att provtagningen måste ökas, men det står också klart att ambitionsnivån måste höjas rejält. Det är inte tillräckligt att bara försöka bromsa smittspridningen inom vård och omsorg och trygga personalförsörjningen i dessa och i andra samhällsviktiga funktioner. Målet bör vara att bryta så många smittkedjor som möjligt genom testning, spårning och isolering.
Människor med symtom ska ges snabb möjlighet att testa sig. Dessa bör sedan isolera sig i hemmet i väntan på testresultat. Effektiv spårning måste därefter genomföras genom intervjuer om nära kontakter, vilka också behöver isoleras och testas.
Att testa och spåra i stor skala kräver stora finansiella och organisatoriska resurser. Det krävs inte bara laboratoriekapacitet. Tusentals människor måste anställas för logistiken och miljontals tester behöver rekvireras och hanteras. Stora mängder information måste analyseras och kommuniceras.
Det verkar som om rädsla för de stora resurskraven hållit tillbaka åtgärderna. Den tidigare smittspårningen avbröts i stor utsträckning när det blev mer allmän smittspridning. Såväl statsepidemiologen Anders Tegnell som professor Jan Albert har hävdat att omfattande testning och spårning inte är möjlig med nuvarande omfattning av epidemin. Vi menar att det är fel tänkt. Att testa alla med symtom och alla som kan vara smittsamma är visserligen inte möjligt, men varje smittsam person som upptäcks och isoleras bryter en potentiell smittkedja. Och ju mer vi får ner smittspridningen den vägen, desto effektivare kan spårningen bli. Metoderna för virustestning utvecklas nu snabbt med prototyper för hemtester. Detta gör att en mer ambitiös strategi över tiden kommer att bli allt lättare att genomföra.
Vi får inte vara dumsnåla! Från ett statsfinansiellt perspektiv är kostnaderna för testning och kontaktspårning växelpengar jämfört med kostnaderna för stödprogrammen till hushåll, näringsliv, kommuner och regioner. Vi talar om ett antal miljarder kronor. Det ska jämföras med de redan beslutade ekonomiska stödprogrammen som börjar närma sig 250 miljarder kronor och förmodligen kommer att växa ytterligare.
Det är svårt att tänka sig en samhällsekonomiskt mer lönsam investering än att med hjälp av testning och kontaktspårning såväl kunna begränsa antalet sjukdoms- och dödsfall som kunna få igång mer av ekonomin igen.
Brist på personal kan inte vara något problem för en mer ambitiös smittbekämpningsstrategi. Det finns just nu nära en halv miljon korttidspermitterade som vi betalar företagen för att inte friställa. Några tusen av dessa skulle kunna göra stor nytta genom att engageras i logistiken runt testning och i kontaktspårning. Många vill förmodligen inget hellre än att bidra med en sådan insats.
Det måste vara möjligt för Sverige att klara den organisatoriska utmaningen med storskalig testning och kontaktspårning på samma sätt som andra länder nu gör. Vi har ett näringsliv som är världsledande inom logistik och it. Våra universitet har internationell spetskompetens inom medicin och dataanalys. Vi har en tradition av samarbete mellan olika delar av samhället. Men arbetet måste inledas snarast. Det krävs att regering, myndigheter och regioner vågar tänka utanför boxen och sätta tillräckligt höga mål. Och att man raskt klarar ut vem som ska göra vad och i vilken utsträckning existerande strukturer räcker till eller nya måste tillskapas.
Den aktiva kontaktspårningen upphörde i många regioner i mitten på mars. Det är dags att åter fokusera på denna traditionella metod i svenskt smittskydd. Det kräver en helt annan ambitionsnivå än myndigheter och regioner hittills har haft. Men de potentiella vinsterna i form av både sparade liv och förbättrad ekonomi är mycket stora. Det är dags för en strategi som värnar både hälsa och ekonomi. Receptet är att testa, isolera och spåra i stor skala.
Lars Calmfors
professor emeritus i internationell ekonomi och forskare vid IFN
Stefan Engblom
docent i beräkningsvetenskap, Uppsala universitet
Tove Fall
professor i molekylär epidemiologi, Uppsala universitet
Stefan Hanson
pensionerad infektionsläkare, fil dr internationell hälsa, Karolinska institutet
Hannes Malmberg
doktor i nationalekonomi, University of Minnesota
Det är dags för en strategi som värnar både hälsa och ekonomi. Receptet är att testa, isolera och spåra i stor skala, skriver Lars Calmfors, Tove Fall med flera debattörer.
Publicerad 2020-06-01
Stäng
Dela artikeln:
”Vässad strategi räddar både liv och ekonomi”
Stäng
Stäng
DEBATT | PANDEMIHANTERINGEN
Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Sverige blöder under pandemin, både mänskligt och ekonomiskt. Snart har 4 500 avlidit och långt fler har haft allvarlig covid-19-infektion med oklara effekter för sin framtida hälsa. Sjukvården är hårt ansträngd och mycket planerad vård har skjutits upp med potentiellt svåra framtida hälsokonsekvenser som följd.
Ekonomiskt är läget ungefär lika allvarligt som i våra grannländer vilka infört mer långtgående restriktioner. I år kan BNP väntas falla 7–8 procent och arbetslösheten bli tvåsiffrig. Underskottet i de offentliga finanserna riskerar att bli 10–12 procent av BNP vilket är i nivå med det värsta året under 1990-talskrisen. Statsskulden kan bara i år mycket väl öka från 35 till 50 procent av BNP.
Det har förts en diskussion om hur vi ska väga de hälsomässiga vinsterna av restriktioner i form av social distansering som minskar smittspridningen mot deras ekonomiska kostnader. Men det är delvis fel debatt. Sverige kommer att sitta fast i nuvarande situation så länge vi har en omfattande smittspridning. Effektiva åtgärder mot smittspridningen är avgörande också för att ekonomin ska börja fungera igen. Den hålls tillbaka av att människor inte vågar gå till jobbet och inte vågar konsumera tjänster som kräver kontakt ansikte mot ansikte. Med mindre smittspridning skulle dessutom behovet av restriktioner minska.
Testning, spårning och isolering är en strategi som använder detaljerad information för att slå till med precision. I dag är vi i stället hänvisade till trubbiga och generella åtgärder som att inskränka resandet. Sådana åtgärder begränsar smittan men den förblir på en alldeles för hög nivå.
Det finns en växande samsyn om att provtagningen måste ökas, men det står också klart att ambitionsnivån måste höjas rejält. Det är inte tillräckligt att bara försöka bromsa smittspridningen inom vård och omsorg och trygga personalförsörjningen i dessa och i andra samhällsviktiga funktioner. Målet bör vara att bryta så många smittkedjor som möjligt genom testning, spårning och isolering.
Människor med symtom ska ges snabb möjlighet att testa sig. Dessa bör sedan isolera sig i hemmet i väntan på testresultat. Effektiv spårning måste därefter genomföras genom intervjuer om nära kontakter, vilka också behöver isoleras och testas.
Att testa och spåra i stor skala kräver stora finansiella och organisatoriska resurser. Det krävs inte bara laboratoriekapacitet. Tusentals människor måste anställas för logistiken och miljontals tester behöver rekvireras och hanteras. Stora mängder information måste analyseras och kommuniceras.
Det verkar som om rädsla för de stora resurskraven hållit tillbaka åtgärderna. Den tidigare smittspårningen avbröts i stor utsträckning när det blev mer allmän smittspridning. Såväl statsepidemiologen Anders Tegnell som professor Jan Albert har hävdat att omfattande testning och spårning inte är möjlig med nuvarande omfattning av epidemin. Vi menar att det är fel tänkt. Att testa alla med symtom och alla som kan vara smittsamma är visserligen inte möjligt, men varje smittsam person som upptäcks och isoleras bryter en potentiell smittkedja. Och ju mer vi får ner smittspridningen den vägen, desto effektivare kan spårningen bli. Metoderna för virustestning utvecklas nu snabbt med prototyper för hemtester. Detta gör att en mer ambitiös strategi över tiden kommer att bli allt lättare att genomföra.
Vi får inte vara dumsnåla! Från ett statsfinansiellt perspektiv är kostnaderna för testning och kontaktspårning växelpengar jämfört med kostnaderna för stödprogrammen till hushåll, näringsliv, kommuner och regioner. Vi talar om ett antal miljarder kronor. Det ska jämföras med de redan beslutade ekonomiska stödprogrammen som börjar närma sig 250 miljarder kronor och förmodligen kommer att växa ytterligare.
Det är svårt att tänka sig en samhällsekonomiskt mer lönsam investering än att med hjälp av testning och kontaktspårning såväl kunna begränsa antalet sjukdoms- och dödsfall som kunna få igång mer av ekonomin igen.
Brist på personal kan inte vara något problem för en mer ambitiös smittbekämpningsstrategi. Det finns just nu nära en halv miljon korttidspermitterade som vi betalar företagen för att inte friställa. Några tusen av dessa skulle kunna göra stor nytta genom att engageras i logistiken runt testning och i kontaktspårning. Många vill förmodligen inget hellre än att bidra med en sådan insats.
Det måste vara möjligt för Sverige att klara den organisatoriska utmaningen med storskalig testning och kontaktspårning på samma sätt som andra länder nu gör. Vi har ett näringsliv som är världsledande inom logistik och it. Våra universitet har internationell spetskompetens inom medicin och dataanalys. Vi har en tradition av samarbete mellan olika delar av samhället. Men arbetet måste inledas snarast. Det krävs att regering, myndigheter och regioner vågar tänka utanför boxen och sätta tillräckligt höga mål. Och att man raskt klarar ut vem som ska göra vad och i vilken utsträckning existerande strukturer räcker till eller nya måste tillskapas.
Den aktiva kontaktspårningen upphörde i många regioner i mitten på mars. Det är dags att åter fokusera på denna traditionella metod i svenskt smittskydd. Det kräver en helt annan ambitionsnivå än myndigheter och regioner hittills har haft. Men de potentiella vinsterna i form av både sparade liv och förbättrad ekonomi är mycket stora. Det är dags för en strategi som värnar både hälsa och ekonomi. Receptet är att testa, isolera och spåra i stor skala.
Lars Calmfors
professor emeritus i internationell ekonomi och forskare vid IFN
Stefan Engblom
docent i beräkningsvetenskap, Uppsala universitet
Tove Fall
professor i molekylär epidemiologi, Uppsala universitet
Stefan Hanson
pensionerad infektionsläkare, fil dr internationell hälsa, Karolinska institutet
Hannes Malmberg
doktor i nationalekonomi, University of Minnesota
Överdödligheten har ju diskuterats en del på detta ädla forum. Här är en redovisning som SvT har gjort. Den stämmer rätt bra med tidigare inlägg. En sak som är värd att notera är att privata enheter inte är värst. En engagerad samhällsdebattör från västkusten brukar hävda att kommunernas äldreboenden är bäst.
www.svt.se
Överdödligheten på äldreboenden – i fem grafer
SVT Nyheter har granskat överdödligheten på äldreboenden under coronapandemin. Här är boendena som sticker ut, regionerna som drabbats hårdast och de dödligaste dagarna – förklarat i fem grafer.
www.svt.se
JanneMan61
Forumräv
Orkar inte ge mig in i en tröstlös debatt men riktigt så kanske man inte kan tolka det vill jag hävda. Dödligheten mellan privata och kommunala boenden i Stockholm visar att kommunala boende drabbats hårdast. Det är ju bara att läsa sig till så det behöver vi inte diskutera.Överdödligheten har ju diskuterats en del på detta ädla forum. Här är en redovisning som SvT har gjort. Den stämmer rätt bra med tidigare inlägg. En sak som är värd att notera är att privata enheter inte är värst. En engagerad samhällsdebattör från västkusten brukar hävda att kommunernas äldreboenden är bäst.
Överdödligheten på äldreboenden – i fem grafer
SVT Nyheter har granskat överdödligheten på äldreboenden under coronapandemin. Här är boendena som sticker ut, regionerna som drabbats hårdast och de dödligaste dagarna – förklarat i fem grafer.
Men varför är Stockholm så hårt drabbat?
Är det för att man satsar så lite pengar på äldreomsorgen så att man dels väljer att privatisera i stor omfattning och att man snålar in på personalen på sina kommunala boenden? I Stockholm är mycket omvårdnadspersonal anställd per timme. Är det så att Stockholm har en stor andel dåliga äldreboenden då man inte prioriterar omsorgen av våra gamla??
Min kommun är "borgligt" styrd sedan hur lång tid som helst tillbaka. Man provade att privatisera två äldreboenden men tog tillbaka driften när avtalsperioden gick ut. Allt är så prispressat idag så enda möjligheten att gå med vinst är att snåla in på personalen då de står för ca 80% av kostnaden
Stockholm med omnejd är storstad med svenska mått mätt. På denna arbetsmarknad kan man välja de roligaste och bäst betalda jobben med lediga helger. Alla tycker inte att äldreomsorgen hör till denna grupp. Kvar blir dåligt utbildade, dåliga i svenska och studerande. För sjukvårdspersonal kan t ex dagvård framstå som attraktivt.
För att privat vård ska lyckas måste man ställa ordentliga krav när man gör upphandlingen och följa upp vården löpande. Dessutom måste man vara beredd att inte automatiskt ta lägsta anbudet.
JanneMan61
Forumräv
Då får man helt enkelt vara beredd att förbättra villkoren ifall man som arbetsgivare inte står sig i konkurrensen......
Så är det men viljan måste finnas att göra detta.
Matts1965
Medlem
Hej! 538 sidor, ber om ursäkt att jag inte har tålamod att nu läsa igenom dem. Men jag har en fråga, som troligen nog har diskuterats här nånstans redan:
Vad tror ni att situationen är i slutet av september? Jag bokade biljetter redan i början av januari, före vi visste om coronan. Jag får ju pengarna tillbaka om jag vill, men vore ju kul att komma dit igen. Har haft som regel att resa en gång per år.
Ifall det blir 14 dagars karantän då man kommer till fältet, ja då får det vara för denna gång. Likaså om man tvingas gå med munskydd hela tiden. Räcker bra för mig på flyget, som dom har hotat med. Kan ju tillägga att jag hör till dom som inte brytt mig ett skvatt om coronan under hela tiden, jag har levt helt normalt hittills här i Finland.
Tacksam för synpunkter på vad ni tror läget är sista helgen i september.
Vad tror ni att situationen är i slutet av september? Jag bokade biljetter redan i början av januari, före vi visste om coronan. Jag får ju pengarna tillbaka om jag vill, men vore ju kul att komma dit igen. Har haft som regel att resa en gång per år.
Ifall det blir 14 dagars karantän då man kommer till fältet, ja då får det vara för denna gång. Likaså om man tvingas gå med munskydd hela tiden. Räcker bra för mig på flyget, som dom har hotat med. Kan ju tillägga att jag hör till dom som inte brytt mig ett skvatt om coronan under hela tiden, jag har levt helt normalt hittills här i Finland.
Tacksam för synpunkter på vad ni tror läget är sista helgen i september.
S
Skip
Gäst
Jag tror inte du kommer in i landet i Sepember , inte som Svensk, har du ett annat pass , och kan resa från det landet, så kanske , Thailändska myndigheter ser vad som sker i världen , det ser även detta, läs artikeln under
S
Skip
Gäst
Läkaren: Sveriges strategi drivs av "faktaresistens"
INRIKES. Den svenska så kallade coronastrategin karaktäriseras av faktaresistens och har på senare tid övergått till "ren faktaförvrängning". Det skriver författaren och läkaren Lena Einhorn i DN Kultur. Hon jämför Folkhälsomyndigheten med den grekisk-antika sofismen, som gick ut på att med logiskt ohållbara argument och medvetna felslut, vinna debatter. Sanningen var inte det viktiga.
Kritiken mot Löfvenregeringens och Folkhälsomyndighetens "coronastrategi" växer allt starkare.
I månad efter månad har Folkhälsomyndigheten försökt förmedla en bild av att situationen är under kontroll. Men så sent som idag rapporterades ytterligare 65 dödsfall, samtidigt som smittfallen ökar och trycket på intensivvården slutat minska.
Läkaren Lena Einhorn, som länge varit en uttalad kritiker mot myndigheternas hantering av den dödliga smittan, går nu så långt som att hävda att Folkhälsomyndigheten är "faktaresistent".
Och statsepidemiolog Anders Tegnell förvränger fakta, påstår hon.
Enligt Einhorn utformades Folkhälsomyndigheten strategi utifrån det felaktiga antagandet att coronaviruset bara smittar vid symptom. Men trots att motsatsen är bevisad, står Folkhälsomyndigheten fast vid sin ståndpunkt att man ska "stanna hemma om man är i sjuk", i stället för att förespråka införandet av munskydd.
Från början var den svenska responsen på utbrottet nästan obefintlig, trots alarmerande information från andra länder, hävdar läkaren.
Folkhälsomyndigheten har prioriterat att försvara sitt agerande, oavsett vad. Lena Einhorn jämför Folkhälsomyndigheten med de grekiska sofisterna, som arbetade med illistig retorik i stället för sanning. Den främste retorikern var den som bäst kunde försvara den sämsta saken.
”Den svenska responsen på coronapandemin har från början präglats av en märklig ståndaktighet och en vilja att med all kraft försvara sin med tiden unika hållning. I ljuset av utvecklingen kan den bara karaktäriseras som faktaresistens... på senare tid har retoriken oroande nog ibland övergått från avledning till ren faktaförvrängning”, skriver Lena Einhorn på DN Debatt.
Hon tar sedan flera exempel.
Den 19 maj förklarade till exempel Sveriges tidigare statsepidemiolog, Annika Linde i DN att både hon och Folkhälsomyndigheten från början felbedömt epidemin. De trodde att det handlade om en influensapandemi, men i själva verket har den gått långsammare och varit mer av en klustersmitta. (Även infektionsprofessor Björn Olsen har nyligen påpekat att Folkhälsomyndigheten haft på sig "influensaglasögon", vilket enligt honom varit förödande eftersom det är en klustersmitta.) Men då påstod Anders Tegnell direkt och "helt utan vetenskapligt underlag", som Einhorn uttrycker det, att det inte längre finns några tecken på att smittan sprids som kluster. På så sätt neutraliserades Lindes "korrekta analys", enligt Einhorn.
Samma dag påstod Tegnell, med anledning av Sveriges höga dödstal, att det är svårt att jämföra Sverige, som har "en spridning bland 50 procent av befolkningen", med USA där stora delar inte smittats. Två dagar senare visade Folkhälsomyndighetens egen antikroppsundersökning att bara 7,3 procent i Stockholm hade antikroppar, och ännu färre i övriga landet. Men då var studien inte så intressant och Tegnell ville göra om den.
I slutet av sin DN-artikel undrar lena Einhorn vad Folkhälsomyndighetens syfte med denna "förvillande retorik" egentligen är. Hennes slutsats är att landets makthavare prioriterar förnekandet av skuld framför att hantera en allvarlig kris på vederhäftigt sätt. Enligt Lena Einhorn vägrar myndigheten medge fel, för det vore detsamma som att ta på sig ansvar för stort lidande.
I skrivande stund har Sverige 4.492 coronadöda.
- Jämför Folkhälsomyndigheten med lömska "sofister"
- Den som bäst kan försvara en dålig sak, vinner
INRIKES. Den svenska så kallade coronastrategin karaktäriseras av faktaresistens och har på senare tid övergått till "ren faktaförvrängning". Det skriver författaren och läkaren Lena Einhorn i DN Kultur. Hon jämför Folkhälsomyndigheten med den grekisk-antika sofismen, som gick ut på att med logiskt ohållbara argument och medvetna felslut, vinna debatter. Sanningen var inte det viktiga.
Kritiken mot Löfvenregeringens och Folkhälsomyndighetens "coronastrategi" växer allt starkare.
I månad efter månad har Folkhälsomyndigheten försökt förmedla en bild av att situationen är under kontroll. Men så sent som idag rapporterades ytterligare 65 dödsfall, samtidigt som smittfallen ökar och trycket på intensivvården slutat minska.
Läkaren Lena Einhorn, som länge varit en uttalad kritiker mot myndigheternas hantering av den dödliga smittan, går nu så långt som att hävda att Folkhälsomyndigheten är "faktaresistent".
Och statsepidemiolog Anders Tegnell förvränger fakta, påstår hon.
Enligt Einhorn utformades Folkhälsomyndigheten strategi utifrån det felaktiga antagandet att coronaviruset bara smittar vid symptom. Men trots att motsatsen är bevisad, står Folkhälsomyndigheten fast vid sin ståndpunkt att man ska "stanna hemma om man är i sjuk", i stället för att förespråka införandet av munskydd.
Från början var den svenska responsen på utbrottet nästan obefintlig, trots alarmerande information från andra länder, hävdar läkaren.
Folkhälsomyndigheten har prioriterat att försvara sitt agerande, oavsett vad. Lena Einhorn jämför Folkhälsomyndigheten med de grekiska sofisterna, som arbetade med illistig retorik i stället för sanning. Den främste retorikern var den som bäst kunde försvara den sämsta saken.
”Den svenska responsen på coronapandemin har från början präglats av en märklig ståndaktighet och en vilja att med all kraft försvara sin med tiden unika hållning. I ljuset av utvecklingen kan den bara karaktäriseras som faktaresistens... på senare tid har retoriken oroande nog ibland övergått från avledning till ren faktaförvrängning”, skriver Lena Einhorn på DN Debatt.
Hon tar sedan flera exempel.
Den 19 maj förklarade till exempel Sveriges tidigare statsepidemiolog, Annika Linde i DN att både hon och Folkhälsomyndigheten från början felbedömt epidemin. De trodde att det handlade om en influensapandemi, men i själva verket har den gått långsammare och varit mer av en klustersmitta. (Även infektionsprofessor Björn Olsen har nyligen påpekat att Folkhälsomyndigheten haft på sig "influensaglasögon", vilket enligt honom varit förödande eftersom det är en klustersmitta.) Men då påstod Anders Tegnell direkt och "helt utan vetenskapligt underlag", som Einhorn uttrycker det, att det inte längre finns några tecken på att smittan sprids som kluster. På så sätt neutraliserades Lindes "korrekta analys", enligt Einhorn.
Samma dag påstod Tegnell, med anledning av Sveriges höga dödstal, att det är svårt att jämföra Sverige, som har "en spridning bland 50 procent av befolkningen", med USA där stora delar inte smittats. Två dagar senare visade Folkhälsomyndighetens egen antikroppsundersökning att bara 7,3 procent i Stockholm hade antikroppar, och ännu färre i övriga landet. Men då var studien inte så intressant och Tegnell ville göra om den.
I slutet av sin DN-artikel undrar lena Einhorn vad Folkhälsomyndighetens syfte med denna "förvillande retorik" egentligen är. Hennes slutsats är att landets makthavare prioriterar förnekandet av skuld framför att hantera en allvarlig kris på vederhäftigt sätt. Enligt Lena Einhorn vägrar myndigheten medge fel, för det vore detsamma som att ta på sig ansvar för stort lidande.
I skrivande stund har Sverige 4.492 coronadöda.
Huahindinge
Forumräv
Har kanske varit uppe redan men
Thailand tempts travellers with luxurious lockdown
Passengers from abroad can move into a resort to avoid ‘spartan’ government quarantine
www.ft.com
Thailand tempts travellers with luxurious lockdown
Passengers from abroad can move into a resort to avoid ‘spartan’ government quarantine
Thai hotels battered by the coronavirus pandemic are selling a niche product to help tide them over: luxury quarantine packages for passengers arriving from abroad.
Thailand’s government has allowed five hotels in and around Bangkok to accommodate guests who require “special services, at their own expense” as an alternative to state quarantine.
Mövenpick BDMS Wellness Resort Bangkok, operated by the Swiss hotel chain and owned by one of Thailand’s largest hospital groups, is offering a five-star, Bt58,000 ($1,832) “Homecoming Health Watch” package. It includes airport transfers, full-board for 15 nights and outdoor walks in the hotel garden.
The hotel, whose management had considered closing when the coronavirus outbreak began, initially advertised the offer for Bangkok residents who wanted to isolate voluntarily from their families after being exposed to the disease.
Bangkok’s Qiu Hotel, which offers a Bt32,000 “alternative state quarantine” package, is already receiving bookings for July, its co-owner Maysa Phaoharuhan said.
The offer includes full-board with three choices per meal and “unlimited” visits to nearby Sukhumvit Hospital.
Royal Benja Hotel, which offers a Bt45,000 quarantine package, is advertising “luxurious deluxe rooms” with 24-hour room service and city views.
Thailand’s airspace is closed to most incoming commercial flights until June 30. However, thousands of Thais who live overseas have returned since March on chartered repatriation flights, and account for most guests paying for “alternative state quarantine” packages.
Foreign expatriate workers who live in Thailand but endured coronavirus lockdowns in other countries are expected to begin returning in large numbers when the flight ban ends.
S
Skip
Gäst
Det kan du skriva upp att det kommer att ha stor betydelse, har du Finskt pass och flyger från Helsingfors , då tror jag du har fritt fram in , jag är ledsen att vara Svensk och inte Finländare , Skulle gärna flytta , jag talar hyfsad Finska ,men min Thaifru kan ingen Finska. Men finns ju Svenktalande orter , Jakobstad eller liknande skulle jag kunna tänka mig
andrejsdenruskige
Forumveteran
andrejsdenruskige
Forumveteran
Så länge det inte är hockey VM så har det ingen betydelse
S
Skip
Gäst
Finländare är uppenbarligen mer lyhörda för sina myndigheters önskningar och restriktioner än vad Svenskar är , eller så är Svenskar lyhörda men de nya Svenskarna inte , kanske har det med bristande info att göra , även i vårt län så är dessa de som drabbats mest , till och med till 70 % , vilket är mycket tråkigt , tror det beror på deras boendeformer då smittan smittar vid nära kontakt i familjer, enligt rapporter från China så var 95 % familjerelaterad smitta , så kallad klustersmitta , som lätt kan begränsas med smittspårning och karantän , kanske dags att AT samt Svetsarn tar åt sig av kritiken som nu öses över dem , Faktaresistenta förmodligen , mycket allvarligt och klandervärt beteende
Liknande trådar
