Husbygge i Phimai

 
Mitt i allt stök kom byggherren och ville att vi kom å kollade betongfyllningen
Får erkänna att timingen
20170504_165452.jpg
20170504_165452.jpg
20170504_165924.jpg
är fel, men tacksam att dom jobbar på;)
 
Ja jag var också där en gång, satte mina pålar precis som du gör och tyckte det här var livet, men efter ett tag så var det inte lika kul längre när tristessen kommer.
Nu kommer ni som besökare, folk tar ledigt och passar upp men det kommer en vardag också när alla är ute på sina jobb och man sitter där mitt i byn och undrar vad man skall hitta på.
Så kom tillbaks efter du bott mitt i byn par år istället för att komma som turist så får vi se, jag kände som dig när jag började bygga och det slutade med skiljsmässa och ett halvfärdigt hus.
Inget illa men här heller men I have been there done that.
Ja @Jonas vi är inte alla som du som tur är.
 
Jag byggde och kände precis som Micke för 6 år sedan. Det tog några år att färdigställa men sedan var det färdigt. Då får man ju hitta på något nytt oavsett var man bor.

Vad man gör då är ju mer en fråga om personlighet än om plats. Tristess kan du få överallt. Eller som Hasse & Tage sa, livet är som en påse, tomt och innehållslöst om man inte fyller det med något.

Tro mig, det går att fylla sitt liv med något även om man inte har en nöjespark bakom huset eller byter boende varje år! Saker som varar mer än några timmar. Jag åker gärna till nöjesparken ibland men att leva av den, det hade jag nog inte klarat.

Man kan förbättra sitt hem, starta en verksamhet, skriva en bok, forska eller studera om något intressant eller användbart. Vad du väljer är upp till dig men knappast beroende av var du bor.
Så du talar för alla människor nu hur dom känner gentimot att bo någonstans.
Isåfall är jag ett undantag ifrån regeln då jag inte trovs överallt även fast jag har mycket saker som intresserar mig att göra.
Jag trivdes väldigt bra i Göteborg fast jag hade inte så mycket att göra alltid, jag trivdes aldrig på Smögen fast jag hade mycket mer att göra.
Sen beror det på vad man kan göra, finns inget däruppe jag kan göra som intresserar mig det minsta, jag har inte det minsta intresse av att starta upp någon verksamhet eller cykla runt.
Du skriver ju bara att man måste arbeta för att trivas i sitt hem, renovera, starta verksamhet, forska, studera, skriva en bok.
Ser inget nöje i det, min lediga tid finner jag inget nöje i att sitta och arbeta, nä du det där får stå för dig men du verkar ju behöva göra massa tråkiga saker för att bara fördriva tiden där uppe.

Sen finns det hur många som helst som trivs där uppe och gillar det livet men kom inte med nåt dravel att det inte spelar någon roll vad man bor.
Varför lämna du ens Sverige då, varför har du ens rest någonstans om platsen inte spelar någon roll, varför åker du till Sverige över sommaren?

Jag önskar Micke lycka till men man skall vara försiktig, även jag skrev likadant på forumet som han gör nu för 5-6 år sen.
 
Så du talar för alla människor nu hur dom känner gentimot att bo någonstans.
Isåfall är jag ett undantag ifrån regeln då jag inte trovs överallt även fast jag har mycket saker som intresserar mig att göra.
Jag trivdes väldigt bra i Göteborg fast jag hade inte så mycket att göra alltid, jag trivdes aldrig på Smögen fast jag hade mycket mer att göra.
Sen beror det på vad man kan göra, finns inget däruppe jag kan göra som intresserar mig det minsta, jag har inte det minsta intresse av att starta upp någon verksamhet eller cykla runt.
Du skriver ju bara att man måste arbeta för att trivas i sitt hem, renovera, starta verksamhet, forska, studera, skriva en bok.
Ser inget nöje i det, min lediga tid finner jag inget nöje i att sitta och arbeta, nä du det där får stå för dig men du verkar ju behöva göra massa tråkiga saker för att bara fördriva tiden där uppe.

Sen finns det hur många som helst som trivs där uppe och gillar det livet men kom inte med nåt dravel att det inte spelar någon roll vad man bor.
Varför lämna du ens Sverige då, varför har du ens rest någonstans om platsen inte spelar någon roll, varför åker du till Sverige över sommaren?

Jag önskar Micke lycka till men man skall vara försiktig, även jag skrev likadant på forumet som han gör nu för 5-6 år sen.
Jo men vi sitter i olika situationer min fru drar in 25 tusen netto varje månad å väntar inte på mina stålar detta har hon råd med själv utan mig jag är bara glad att få va med på resan.
 
Som sagt vi har alla olika förutsättningar samt olika känslor och sätt att tänka. Barnens och min hustrus väl och ve är allt för mig och jag gör stora uppoffringar för deras skull. Och eftersom jag inte har haft barn och familj tidigare så fungerar det.

Ingen har fel i detta, @Jonas känner på sitt sätt och @mackes på sitt. Vi har olika behov, personligen trivs jag bäst hemma med familjen. Något uteliv lockar inte längre mer än möjligen någon enstaka gång om året.
 
Jo men vi sitter i olika situationer min fru drar in 25 tusen netto varje månad å väntar inte på mina stålar detta har hon råd med själv utan mig jag är bara glad att få va med på resan.
Får du ursäkta mig men jag hänger inte riktigt med, hur kom pengar och fruns inkomst in?
Menar du att jag hade trivits bättre att bo där uppe ifall om mitt ex hade tjänat mer pengar?
Förstår ingenting, dock hade vi inga ekonomiska problem under bygget så det var ingen orsak till att jag inte trivdes bland risfälten.
Husbygget överhuvudtaget var inte en anledning till att jag inte trivdes där uppe.

Som sagt det kommer en vardag med, det du upplever nu när ni kommer på besök är inte vardagslivet.

Kanske du kommer trivas där och trivs med det livet, jag bara säger förväxla inte livet att leva där uppe med livet när ni kommer på besök.

Säkert många som tagit ledigt från sina vardagsysslor när ni är där och är med, men det är ju inte deras normala vardagsliv, även i Isaan måste folk jobba, men du märker väl om du kommer trivas där när du väl ha flyttat men tro för guds skull inte det kommer vara som ettårligt besök, då tar dom nog sig lite extra tid för att kunna vara med er.
 
Som sagt vi har alla olika förutsättningar samt olika känslor och sätt att tänka. Barnens och min hustrus väl och ve är allt för mig och jag gör stora uppoffringar för deras skull. Och eftersom jag inte har haft barn och familj tidigare så fungerar det.

Ingen har fel i detta, @Jonas känner på sitt sätt och @mackes på sitt. Vi har olika behov, personligen trivs jag bäst hemma med familjen. Något uteliv lockar inte längre mer än möjligen någon enstaka gång om året.
Så hur kan Mackes ha rätt då, du skriver ju tvärtom, han skriver ju att det är inte olika, alla är likadana och platsen spelar ingen roll för någon ;)
Sen har jag inte heller något uteliv, finns annat än uteliv, men tristessen bland risfälten klarar jag inte av.
Men men är ni lyckliga där så tänker jag inte säga imot, men bo där innan ni säger det.
Det tog 1 år för mig att inse att jag trovdes inte på landet, sen bodde jag kvar bara för att ett tag till men som tur var så gick frugan och var otrogen så jag fick en anledning att flytta.
Så kände jag inte då men så känner jag idag, när jag ser tillbaka på det.
Det var jag som blev taggad i inlägget så då svarar jag också hur jag känner och för mig spelar det någon roll var jag bor så redan där har Mackes fel, för vissa spelar det en roll var dom bor och vad dom har runt sig.
 
Så du talar för alla människor nu hur dom känner gentimot att bo någonstans.
Isåfall är jag ett undantag ifrån regeln då jag inte trovs överallt även fast jag har mycket saker som intresserar mig att göra.
Jag trivdes väldigt bra i Göteborg fast jag hade inte så mycket att göra alltid, jag trivdes aldrig på Smögen fast jag hade mycket mer att göra.
Sen beror det på vad man kan göra, finns inget däruppe jag kan göra som intresserar mig det minsta, jag har inte det minsta intresse av att starta upp någon verksamhet eller cykla runt.
Du skriver ju bara att man måste arbeta för att trivas i sitt hem, renovera, starta verksamhet, forska, studera, skriva en bok.
Ser inget nöje i det, min lediga tid finner jag inget nöje i att sitta och arbeta, nä du det där får stå för dig men du verkar ju behöva göra massa tråkiga saker för att bara fördriva tiden där uppe.

Sen finns det hur många som helst som trivs där uppe och gillar det livet men kom inte med nåt dravel att det inte spelar någon roll vad man bor.
Varför lämna du ens Sverige då, varför har du ens rest någonstans om platsen inte spelar någon roll, varför åker du till Sverige över sommaren?

Jag önskar Micke lycka till men man skall vara försiktig, även jag skrev likadant på forumet som han gör nu för 5-6 år sen.

Du verkar dra en strikt gräns mellan arbete och fritid / nöjen. Det kanske är så att du aldrig haft ett jobb som du trivts med?

Det skulle vara intressant att veta vad du tycker om att göra på din fritid som ställer krav på vilket ställe du bor på.

Jag har bott i Göteborg och trivdes där men jag flyttade på grund a klimatet och kostnadsläget. Jag trodde inte att jag skulle kunna trivas på landet men det gick utmärkt, jag behöver dock resa ibland för att få tillgång till nöjena.
 
Så hur kan Mackes ha rätt då, du skriver ju tvärtom, han skriver ju att det är inte olika, alla är likadana och platsen spelar ingen roll för någon ;)
Sen har jag inte heller något uteliv, finns annat än uteliv, men tristessen bland risfälten klarar jag inte av.
Men men är ni lyckliga där så tänker jag inte säga imot, men bo där innan ni säger det.
Det tog 1 år för mig att inse att jag trovdes inte på landet, sen bodde jag kvar bara för att ett tag till men som tur var så gick frugan och var otrogen så jag fick en anledning att flytta.
Så kände jag inte då men så känner jag idag, när jag ser tillbaka på det.
Det var jag som blev taggad i inlägget så då svarar jag också hur jag känner och för mig spelar det någon roll var jag bor så redan där har Mackes fel, för vissa spelar det en roll var dom bor och vad dom har runt sig.
Jag tycker han har rätt när han säger att det har med personlighet att göra och så är det i högsta grad enligt mitt förmenande.

Om man sen råkar ut för att frugan är otrogen, då blir det en helt annan sak . Det skulle jag heller aldrig någonsin acceptera. Lika lite som att själv vara otrogen, det finns inte på kartan.
 
Du verkar dra en strikt gräns mellan arbete och fritid / nöjen. Det kanske är så att du aldrig haft ett jobb som du trivts med?

Det skulle vara intressant att veta vad du tycker om att göra på din fritid som ställer krav på vilket ställe du bor på.

Jag har bott i Göteborg och trivdes där men jag flyttade på grund a klimatet och kostnadsläget. Jag trodde inte att jag skulle kunna trivas på landet men det gick utmärkt, jag behöver dock resa ibland för att få tillgång till nöjena.
Skrev jag att mina fritidsysselsättninger ställde ett krav på var jag bodde?

Jag skrev att för vissa människor spelar det en roll var dom bor, jag trivs inte på landet och halvsömniga miljöer.

Jag trivs bättre att bo i en gaderob hos en kompis på hisingen än i ett fint hus på Smögen tex.
Jag trivs bäst i stora städer, nära buller och avgaser vill jag bo ;)

Vad gäller arbete så har jag nästan alltid jobbat med det jag gillar, därför jag stod ut 13 år på Smögen pga. fisket som jag jobbade med då, och ja det var min fritidsysselsättning också på den tiden.

Men annars så finner jag inget nöje i arbetsliknande tidsfördriv längre, det hörde min ungdom till, nu är det vara med familjen och hushållsysslor jag finner nöje i men också närheten till att, kunna ta sig ner till centrum och få en god middag, sätta sig med en glass på en uteservering, gå på en Engelsktalande bio, ta färjan ut till en Ö och bada, bara strosa runt bland allt folk i centrum, inte känna sig uttittad som enda farangen på mils omkrets och vara den det pratas om mer än pratar med etc. etc.
 
Jag tycker han har rätt när han säger att det har med personlighet att göra och så är det i högsta grad enligt mitt förmenande.

Om man sen råkar ut för att frugan är otrogen, då blir det en helt annan sak . Det skulle jag heller aldrig någonsin acceptera. Lika lite som att själv vara otrogen, det finns inte på kartan.
För mig var det kanske räddningen att hon var otrogen, vet inte hur mitt liv hade sett ut idag om jag hade hängt kvar där i vantrivseln, jag är glad att jag fick en anledning att lämna, för osäker på att jag hade kunnat göra det utan anledning.
 
Tog ju en tur till Isaan under Songkhran av 14 tänkta dagar stod jag ut 7 och körde hem mitt i Songkhran trafiken.
Men var bra, så jag blir påmind om varför jag aldrig vill flytta dit upp, bli påmind om hur bra det är här nere ;)
 
Ja jag var också där en gång, satte mina pålar precis som du gör och tyckte det här var livet, men efter ett tag så var det inte lika kul längre när tristessen kommer.
Nu kommer ni som besökare, folk tar ledigt och passar upp men det kommer en vardag också när alla är ute på sina jobb och man sitter där mitt i byn och undrar vad man skall hitta på.
Så kom tillbaks efter du bott mitt i byn par år istället för att komma som turist så får vi se, jag kände som dig när jag började bygga och det slutade med skiljsmässa och ett halvfärdigt hus.
Inget illa men här heller men I have been there done that.
Jo många som inte inser att tristessen kommer till slut och då vänder den snabbt som fasen från paradis till värsta vantrivseln för Thailand kan vara fruktansvärt tråkigt när det sätter den sidan till. Säger som dig, kom tillbaka när ni bott där uppe på heltid några år..
Som natt å dag att bo här på heltid mot att vara här nån mån i stöten.

E väl därför du trivs så bra i Pattis Jonas, du e ju bara där en mån i taget [emoji12] [emoji28] [emoji28] [emoji28]
 
Ok det handlar om 300 tusen jag träffade min tirak i Sverige med god ekonomi så skulle hon mot förmodan lämna mig så ser jag investeringen till ungarnas fördel.
300 tusen är mycket pengar men väl värt barnen om det skulle skita sig.
Låt det stanna där bara för lovar dig att även du kommer drabbas av tristessen till slut.
 
Låt det stanna där bara för lovar dig att även du kommer drabbas av tristessen till slut.
Risken finns naturligtvis men inse att det faktiskt finns folk som bor däruppe och faktiskt trivs alldeles utmärkt. Så @micke T tro inte på dom som målar f*n på väggen. Du känner bäst vad du själv kan, själv känner jag ett par svenskar i vår by som trivs alldeles utmärkt och aldrig skulle kunna tänka sig att flytta därifrån. Lyssna inte på domedagsprofeterna, men i en del fall har dom säkert rätt.
 
 
 
Tillbaka
Topp