A
Anonymius
Gäst
*บทที่๑๑ bòht thîi sìp èt. Kapitel 11
ลักษณนาม láksà-nà-naam Klassnamn
Klassnamn är nödvändiga att åtminstone kunna de allra vanligaste. I svenskan använder vi ju inte klassnamn. I det thailändska språket är det viktigt att använda rätt klassificerare när du skall räkna upp eller kvantifiera flera objekt (substantiv).
Varje substantiv har en specifik klassificerare (ord) som ska användas i en mening när du hänvisar till ett bestämt antal objekt.
I svenska språket finns ord som vi skulle kunna likna vid Thai's klassnamn.
"Jag vill ha två limpor bröd". Bröd kommer ju ofta i limpor och just "limpor, limpa" skulle vi kunna kalla klassificerare till "bröd".
Jag har köpt två askar cigaretter. "askar" skulle kunna vara klassificerare till cigaretter eftersom de ofta kommer just i askar.
Klassnamn eller klassificerare fungerar på liknande sätt i Thai. Genom klassnamnen får man information om vad för form, storlek samt vad för produkt som avses.
Ex: ขอโค้กสามแก้ว khɔ̌ɔ côke sǎam gâaeo = kan jag få tre glas Coca-Cola, tack. Här är gâaeo klassificerare, gâaeo är dricksglas med någon form av dryck i, öl, läsk, saft t ex.
Vill du däremot ha två tomma glas blir det ขอสองแก้วเปล่าใบ khɔ̌ɔ sɔ̌ɔng gâaeo bplào bai. Här är "ใบ bai" klassnamn för dricksglas bland annat och för att då särskilja แก้ว gâaeo som är dryck i ett dricksglas, från tomma glas använder man "bai".
Så fungerar klassnamn (klassificerare).
Klassnamn är viktiga i Thai, när du skall handla t ex, och vill ange antal artiklar eller där antalet är mer en "ett, en". Ni kommer att upptäcka att det finns ingen logik eller röd tråd när det gäller klassnamn.
Ett klassnamn kan vara klassnamn för både bil och paraply t ex. Som vanligt i Thai är mycket godtyckligt och därför är det värt att lägga dem på minnet.
Jag skall gå igenom de mest användbara och sedan hur vi använder klassnamnen.
คน khon = personer, människor.
ตัว dtooa = siffror, kroppar, skjortor, byxor, kostymer, djur, fisk, bakterier, stolar, bord, bänkar, bokstäver.
เล่ม lêm = böcker, handtag, vagnar, vassa metallföremål, t.ex. saxar och knivar, åror, stearinljus.
อัน an = små saker (objekt), bitar, småartiklar, askkoppar, runda objekt och objekt som inte har klassnamn.
ใบ bai = flaskor, dricksglas, ryggsäckar, pengar, blad, lakan, kort.
แผ่น phàaen = papper, CD, vinyl och tunna eller platta föremål, tavlor
(whiteboard mm).
ลูก lûuk = barn, rund frukt, medelstora hårda runda objekt, berg och stormar.
ฉบับ chà bàb = tidskrifter, dokument, juridiska dokument, tidningar, essäer, e-post, post, brev, kontrakt.
เครื่อง khrûuang = Tv, radio, elektriska maskiner, maskiner.
ลำ lam = långa böjda föremål som fartyg, båtar, flygplan, bambu.
คัน khan = bilar, motorcyklar, cyklar, skedar, gafflar, paraplyer och fiskeredskap.
หลัง lǎng = hus och byggnader.
ชิ้น chín = bitar, skivor av mat, kakor, bröd osv.
ชั้น chán = våning i en byggnad, hylla, låda.
ห้อง hɔ̂ɔng = rum.
ดอก dɔ̀ɔk = blommor.
ครั้ง khráng = händelse (jag har sett filmen två khráng = gånger).
อย่าง jàang = slag, sorter, mönster, typer.
ที่ thîi = plats, altare, försvar, askkopp, strand, brygga, bordell, blåmärke, brännskada, insektsbett, frukostflingor.
thîi har jag pratat om innan "det, som, vilket är..." ett relativt pronomen som används till en massa, så vi kommer till detta allt eftersom.
แก้ว gâaeo = antal, glas med öl, läsk eller annan dryck.
ถ้วย thôai = antal, koppar med kaffe, te, soppor.
ขวด khòat = antal, flaskor med öl, vatten, läsk mm.
จาน djaan = antal, fat, tallrikar med mat.
ก้อน gɔ̂ɔn = klumpar, moln, smör, träkol, förpackningar av ost, deodorant, tvål, sockerbitar, godis mm.
ด้าม dâam = kvastar, borstar, bläckpennor.
แท่ง thàaeng = krita, stearinljus, tunna cylindriska föremål, blyertspennor.
เส้น sêen = hår, rep, trådar, slipsar, flugor (om halsen), halskedja, armlänk och vägar.
มวน moan = cigaretter och andra rullade produkter.
ม้วน móan = videorulle, kasset, filmrulle.
ดวง doaang = billyktor, glödlampor, sfäriska objekt, stämplar, solen, månen, stjärnor.
เรือน ruuan = klockor och armbandsur.
ห่อ hɔ̀ɔ = förpackningar av sötsaker och snacks, limpor, inslagna produkter.
สาย sǎai = vägar, strängar, trådar, floder och andra strängade saker, kanaler, järnvägar.
คู่ khùu = par (av något 2 par t ex eller ett par hon/han, spel.
ชุด chóot = uppsättningar av saker, uppsättningar av kläder, dress mm.
เรื่อง rûuang = film, drömmar, berättelser, lekar.
ต้น dtôn = träd.
ผืน phǔun = handdukar, lakan, sängkläder, mattor.
Ja, det var några av klassnamnen, det finns runt 296 stycken, så den som inte får nog av detta, så finns ju att ta av.
Det finns olika sätt där du kan använda klassnamnen
1. Med grundtal (ett, två, tre osv)
2. Med นี้ นั้น โน้น
3. Med ordningstal (första, andra tredje osv)
4. Med กี่ gìi (är ett ord som betyder "hur många", กี่ปี kìi pbii = hur många år)
5. Med adjektiv
6. Med ไหน nǎi = vilken
7. Med หลาย lǎai = många, flera
Guide till hur du använder klassnamn
Substantiv + grundtal... ett/en, två, tre... + klassnamn
หมาสามตัว mǎa = hund, sǎam = tre, dtoaa = kroppar, djur.
Substantivet först följt av antalet och efter det klassnamnet och klassnamnet för kroppar/djur är dtoa.
หนังสือห้าเล่ม nǎngsǔu = bok, hâa = fem, lêm =klassnamn för böcker.
Återigen, substantivet först, antalet och sist klassnamnet.
เบียร์สองขวด bia = öl, sɔ̌ɔng = två, khòat = klassnamn för flaskor.
Substantivet och sen två och sist klassnamn (khòat = flaskor med dryck i).
Substantiv + klassnamn + นี้ นั้น โน้น
níi, nán och nɔ́ɔn har vi ju bekantat oss med redan. níi betyder "denna, den här", nán betyder "den där" (på ett medium avstånd från dig) och nɔ́ɔn betyder "den där" (på ett längre avstånd från dig). níi, nán och nɔ́ɔn är så kallade demonstrativa adjektiv (visar substantivets status) som används med klassnamn.
หมาตัวนี้ mǎa = hund, dtoa = klassnamn för djur/kroppar, níi = denna/denna här.
Denna/den här hunden.
หมาตัวนี้สวย mǎa = hund, dtoaa = klassnamn för djur/kroppar, níi = denna/denna här, sǒai = vacker.
Den här hunden är vacker.
I thai finns inte "verbet är/att vara med adjektiv", alltså เป็น bpen betyder ju bland annat "är/att vara", men vi kan inte använda เป็น med adjektiv. หมาตัวนี้(เป็น)สวย mǎa dtoa níi bpen sǒai går inte utan i thai säger man bara t ex ผู้หญิง phûu jǐng sǒai = hon vacker.
Här däremot kan vi använda เป็น, หมาตัวนั้น(เป็น)ของฉัน mǎa dtoa nán bpen khǒong chán = den där (medium avstånd) hunden är min.
ยามวนนี้ข้นมาก ๆ jaa = tobak, moaan = klassnamn för cigaretter, níi = dessa/dom här, khôn = starka, mâak mâak = mycket, en massa.
Den här tobaken (rulltobaken) är jättestark.
// ๆ = ไม้ยมก máai já mók. Ni har säkert sett denna interpunktion när ni sett Thaiskrift. Betyder att ordet som står före ๆ skall upprepas. จริง ๆ = djing djing = sant sant, det är sant, absolut säkert osv.
มาก ๆ = mâak mâak= jättemycket. ๆ är till för att förstärka ett ord (emfas). ๆ máai já mók skall alltid skrivas med ett mellanrum efter ordet och före nästa ord.
ผู้ชายคนนั้นอยู่ที่นี่ phûu chaai = man, khon = klassnamn för personer/människor, pojke, nán = där/den där, jùu = bor/vistas thîi nîi = här.
Den där mannen bor här.
Substantiv + klassnamn + ordningstal...första, andra, tredje...
รถคันที่หนึ่งสีดำ rót = fordon, khan = klassnamn för bil, thîi nèung = första, sǐi dam = svart.
Den första bilen är svart.
thìi har jag pratat om förut som relativt pronomen. thìi har många funktioner och här är det ett prefix som används med adjektiv eller grundtal för att skapa ordningstal.
I dagligt tal när man pratar säger man oftast แรก = första, initiala, primära, istället för ที่หนึ่ง thîi nèung. รถคัน แรก สีดำ rót khan rǝ̂ǝk sǐi dam.
Andra, tredje, fjärde, blir ju då ที่สอง thîi sɔ̌ɔng ที่สาม thîi sǎam ที่สี่ thîi sìi osv.
Substantiv + gìi + klassnamn
กี่ = Hur många? När du frågar om kvantitet eller antal av något.
กาแฟกี่ถ้วย gaa fǝǝ = kaffe, gìi = hur många, thôaai = koppar.
Hur många koppar kaffe?
เขาเขียนจดหมายกี่ฉบับ kháo = han/hon/de, kǐian = skriva, djot máai = brev gìi = hur många, chà-bàb = klassnamn för brev mm.
Hur många brev har han skrivit/skriver han.
Som ni förstår här presens, preteritum/perfekt, sammanhanget avgör.
Substantiv + klassnamn + adjektiv
นี่อาหารจานอร่อยมาก ๆ nîi = denna, aahǎan = mat, djaan = klassnamn för fat/tallrikar med mat, à rɔ̀ɔi = god, mâak mâak = jättemycket.
Denna maträtten är jättegod/den här rätten är jättegod.
Substantiv + klassnamn + ไหน nǎi = vilken/vilket
คุณชอบหนังเรื่องไหนที่สุด khun = du, chɔ̂ɔp = tycka om/gilla, nǎng = film, rûuang = klassnamn för film/story, nǎi = vilken, thîi sòt = bäst.
Vilken film gillar du bäst?
Här har vi återigen ที่ thîi som här tillsammans สุด sòt komparerar adjektiv. Det finns ju positiv, komparativ och superlativ.
Exempel på komparation (jämförande) av adjektiv.
ดี dii = bra (positiv), ดีกว่า dii gwàa = bättre (komparativ), ดีที่สุด = dii thîi sòt = bäst (superlativ).
Samma här ใหญ่ jài = stor, ใหญ่กว่า jài gwàa = större, ใหญ่ที่สุด jài thîi sòt = störst.
Substantiv + หลาย lǎai (många/flera) + klassnamn
บ้านหลายหลัง bâan = hus, lǎai = många, lǎng = klassnamn för byggnader och hus.
Många hus.
Oftast utesluter man substantivet då det är underförstått i sammanhanget.
หลายหลัง lǎai lǎng = många hus/byggnader.
เล่มนี้ lêm níi = denna boken, osv.
insayt
ลักษณนาม láksà-nà-naam Klassnamn
Klassnamn är nödvändiga att åtminstone kunna de allra vanligaste. I svenskan använder vi ju inte klassnamn. I det thailändska språket är det viktigt att använda rätt klassificerare när du skall räkna upp eller kvantifiera flera objekt (substantiv).
Varje substantiv har en specifik klassificerare (ord) som ska användas i en mening när du hänvisar till ett bestämt antal objekt.
I svenska språket finns ord som vi skulle kunna likna vid Thai's klassnamn.
"Jag vill ha två limpor bröd". Bröd kommer ju ofta i limpor och just "limpor, limpa" skulle vi kunna kalla klassificerare till "bröd".
Jag har köpt två askar cigaretter. "askar" skulle kunna vara klassificerare till cigaretter eftersom de ofta kommer just i askar.
Klassnamn eller klassificerare fungerar på liknande sätt i Thai. Genom klassnamnen får man information om vad för form, storlek samt vad för produkt som avses.
Ex: ขอโค้กสามแก้ว khɔ̌ɔ côke sǎam gâaeo = kan jag få tre glas Coca-Cola, tack. Här är gâaeo klassificerare, gâaeo är dricksglas med någon form av dryck i, öl, läsk, saft t ex.
Vill du däremot ha två tomma glas blir det ขอสองแก้วเปล่าใบ khɔ̌ɔ sɔ̌ɔng gâaeo bplào bai. Här är "ใบ bai" klassnamn för dricksglas bland annat och för att då särskilja แก้ว gâaeo som är dryck i ett dricksglas, från tomma glas använder man "bai".
Så fungerar klassnamn (klassificerare).
Klassnamn är viktiga i Thai, när du skall handla t ex, och vill ange antal artiklar eller där antalet är mer en "ett, en". Ni kommer att upptäcka att det finns ingen logik eller röd tråd när det gäller klassnamn.
Ett klassnamn kan vara klassnamn för både bil och paraply t ex. Som vanligt i Thai är mycket godtyckligt och därför är det värt att lägga dem på minnet.
Jag skall gå igenom de mest användbara och sedan hur vi använder klassnamnen.
คน khon = personer, människor.
ตัว dtooa = siffror, kroppar, skjortor, byxor, kostymer, djur, fisk, bakterier, stolar, bord, bänkar, bokstäver.
เล่ม lêm = böcker, handtag, vagnar, vassa metallföremål, t.ex. saxar och knivar, åror, stearinljus.
อัน an = små saker (objekt), bitar, småartiklar, askkoppar, runda objekt och objekt som inte har klassnamn.
ใบ bai = flaskor, dricksglas, ryggsäckar, pengar, blad, lakan, kort.
แผ่น phàaen = papper, CD, vinyl och tunna eller platta föremål, tavlor
(whiteboard mm).
ลูก lûuk = barn, rund frukt, medelstora hårda runda objekt, berg och stormar.
ฉบับ chà bàb = tidskrifter, dokument, juridiska dokument, tidningar, essäer, e-post, post, brev, kontrakt.
เครื่อง khrûuang = Tv, radio, elektriska maskiner, maskiner.
ลำ lam = långa böjda föremål som fartyg, båtar, flygplan, bambu.
คัน khan = bilar, motorcyklar, cyklar, skedar, gafflar, paraplyer och fiskeredskap.
หลัง lǎng = hus och byggnader.
ชิ้น chín = bitar, skivor av mat, kakor, bröd osv.
ชั้น chán = våning i en byggnad, hylla, låda.
ห้อง hɔ̂ɔng = rum.
ดอก dɔ̀ɔk = blommor.
ครั้ง khráng = händelse (jag har sett filmen två khráng = gånger).
อย่าง jàang = slag, sorter, mönster, typer.
ที่ thîi = plats, altare, försvar, askkopp, strand, brygga, bordell, blåmärke, brännskada, insektsbett, frukostflingor.
thîi har jag pratat om innan "det, som, vilket är..." ett relativt pronomen som används till en massa, så vi kommer till detta allt eftersom.
แก้ว gâaeo = antal, glas med öl, läsk eller annan dryck.
ถ้วย thôai = antal, koppar med kaffe, te, soppor.
ขวด khòat = antal, flaskor med öl, vatten, läsk mm.
จาน djaan = antal, fat, tallrikar med mat.
ก้อน gɔ̂ɔn = klumpar, moln, smör, träkol, förpackningar av ost, deodorant, tvål, sockerbitar, godis mm.
ด้าม dâam = kvastar, borstar, bläckpennor.
แท่ง thàaeng = krita, stearinljus, tunna cylindriska föremål, blyertspennor.
เส้น sêen = hår, rep, trådar, slipsar, flugor (om halsen), halskedja, armlänk och vägar.
มวน moan = cigaretter och andra rullade produkter.
ม้วน móan = videorulle, kasset, filmrulle.
ดวง doaang = billyktor, glödlampor, sfäriska objekt, stämplar, solen, månen, stjärnor.
เรือน ruuan = klockor och armbandsur.
ห่อ hɔ̀ɔ = förpackningar av sötsaker och snacks, limpor, inslagna produkter.
สาย sǎai = vägar, strängar, trådar, floder och andra strängade saker, kanaler, järnvägar.
คู่ khùu = par (av något 2 par t ex eller ett par hon/han, spel.
ชุด chóot = uppsättningar av saker, uppsättningar av kläder, dress mm.
เรื่อง rûuang = film, drömmar, berättelser, lekar.
ต้น dtôn = träd.
ผืน phǔun = handdukar, lakan, sängkläder, mattor.
Ja, det var några av klassnamnen, det finns runt 296 stycken, så den som inte får nog av detta, så finns ju att ta av.
Det finns olika sätt där du kan använda klassnamnen
1. Med grundtal (ett, två, tre osv)
2. Med นี้ นั้น โน้น
3. Med ordningstal (första, andra tredje osv)
4. Med กี่ gìi (är ett ord som betyder "hur många", กี่ปี kìi pbii = hur många år)
5. Med adjektiv
6. Med ไหน nǎi = vilken
7. Med หลาย lǎai = många, flera
Guide till hur du använder klassnamn
Substantiv + grundtal... ett/en, två, tre... + klassnamn
หมาสามตัว mǎa = hund, sǎam = tre, dtoaa = kroppar, djur.
Substantivet först följt av antalet och efter det klassnamnet och klassnamnet för kroppar/djur är dtoa.
หนังสือห้าเล่ม nǎngsǔu = bok, hâa = fem, lêm =klassnamn för böcker.
Återigen, substantivet först, antalet och sist klassnamnet.
เบียร์สองขวด bia = öl, sɔ̌ɔng = två, khòat = klassnamn för flaskor.
Substantivet och sen två och sist klassnamn (khòat = flaskor med dryck i).
Substantiv + klassnamn + นี้ นั้น โน้น
níi, nán och nɔ́ɔn har vi ju bekantat oss med redan. níi betyder "denna, den här", nán betyder "den där" (på ett medium avstånd från dig) och nɔ́ɔn betyder "den där" (på ett längre avstånd från dig). níi, nán och nɔ́ɔn är så kallade demonstrativa adjektiv (visar substantivets status) som används med klassnamn.
หมาตัวนี้ mǎa = hund, dtoa = klassnamn för djur/kroppar, níi = denna/denna här.
Denna/den här hunden.
หมาตัวนี้สวย mǎa = hund, dtoaa = klassnamn för djur/kroppar, níi = denna/denna här, sǒai = vacker.
Den här hunden är vacker.
I thai finns inte "verbet är/att vara med adjektiv", alltså เป็น bpen betyder ju bland annat "är/att vara", men vi kan inte använda เป็น med adjektiv. หมาตัวนี้(เป็น)สวย mǎa dtoa níi bpen sǒai går inte utan i thai säger man bara t ex ผู้หญิง phûu jǐng sǒai = hon vacker.
Här däremot kan vi använda เป็น, หมาตัวนั้น(เป็น)ของฉัน mǎa dtoa nán bpen khǒong chán = den där (medium avstånd) hunden är min.
ยามวนนี้ข้นมาก ๆ jaa = tobak, moaan = klassnamn för cigaretter, níi = dessa/dom här, khôn = starka, mâak mâak = mycket, en massa.
Den här tobaken (rulltobaken) är jättestark.
// ๆ = ไม้ยมก máai já mók. Ni har säkert sett denna interpunktion när ni sett Thaiskrift. Betyder att ordet som står före ๆ skall upprepas. จริง ๆ = djing djing = sant sant, det är sant, absolut säkert osv.
มาก ๆ = mâak mâak= jättemycket. ๆ är till för att förstärka ett ord (emfas). ๆ máai já mók skall alltid skrivas med ett mellanrum efter ordet och före nästa ord.
ผู้ชายคนนั้นอยู่ที่นี่ phûu chaai = man, khon = klassnamn för personer/människor, pojke, nán = där/den där, jùu = bor/vistas thîi nîi = här.
Den där mannen bor här.
Substantiv + klassnamn + ordningstal...första, andra, tredje...
รถคันที่หนึ่งสีดำ rót = fordon, khan = klassnamn för bil, thîi nèung = första, sǐi dam = svart.
Den första bilen är svart.
thìi har jag pratat om förut som relativt pronomen. thìi har många funktioner och här är det ett prefix som används med adjektiv eller grundtal för att skapa ordningstal.
I dagligt tal när man pratar säger man oftast แรก = första, initiala, primära, istället för ที่หนึ่ง thîi nèung. รถคัน แรก สีดำ rót khan rǝ̂ǝk sǐi dam.
Andra, tredje, fjärde, blir ju då ที่สอง thîi sɔ̌ɔng ที่สาม thîi sǎam ที่สี่ thîi sìi osv.
Substantiv + gìi + klassnamn
กี่ = Hur många? När du frågar om kvantitet eller antal av något.
กาแฟกี่ถ้วย gaa fǝǝ = kaffe, gìi = hur många, thôaai = koppar.
Hur många koppar kaffe?
เขาเขียนจดหมายกี่ฉบับ kháo = han/hon/de, kǐian = skriva, djot máai = brev gìi = hur många, chà-bàb = klassnamn för brev mm.
Hur många brev har han skrivit/skriver han.
Som ni förstår här presens, preteritum/perfekt, sammanhanget avgör.
Substantiv + klassnamn + adjektiv
นี่อาหารจานอร่อยมาก ๆ nîi = denna, aahǎan = mat, djaan = klassnamn för fat/tallrikar med mat, à rɔ̀ɔi = god, mâak mâak = jättemycket.
Denna maträtten är jättegod/den här rätten är jättegod.
Substantiv + klassnamn + ไหน nǎi = vilken/vilket
คุณชอบหนังเรื่องไหนที่สุด khun = du, chɔ̂ɔp = tycka om/gilla, nǎng = film, rûuang = klassnamn för film/story, nǎi = vilken, thîi sòt = bäst.
Vilken film gillar du bäst?
Här har vi återigen ที่ thîi som här tillsammans สุด sòt komparerar adjektiv. Det finns ju positiv, komparativ och superlativ.
Exempel på komparation (jämförande) av adjektiv.
ดี dii = bra (positiv), ดีกว่า dii gwàa = bättre (komparativ), ดีที่สุด = dii thîi sòt = bäst (superlativ).
Samma här ใหญ่ jài = stor, ใหญ่กว่า jài gwàa = större, ใหญ่ที่สุด jài thîi sòt = störst.
Substantiv + หลาย lǎai (många/flera) + klassnamn
บ้านหลายหลัง bâan = hus, lǎai = många, lǎng = klassnamn för byggnader och hus.
Många hus.
Oftast utesluter man substantivet då det är underförstått i sammanhanget.
หลายหลัง lǎai lǎng = många hus/byggnader.
เล่มนี้ lêm níi = denna boken, osv.
insayt